Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	SANKT NICOLAI KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1199 1100 - 1199 1100 - 1199 1180 - 1200 1763 - Okänt
Län	Västmanland
Kommun	Arboga
Landskap	Västmanland
Socken	Arboga stad
Församling	Arbogabygdens församling
Stift	Västerås stift
Adress	Nikolaigatan 4
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2006 Kyrkan uppfördes förmodligen en kort tid före stadens grundande. Sedan stadsrättigheter utfärdats på 1200-talet blev kyrkan församlingskyrka både för stad och omgivande landsbygd. Från början bestod den av ett enskeppigt långhus med vapenhus i söder. Strax efter att långhuset stod färdigt tillbyggdes västtornet, ursprungligen krönt med huv och smal spets. I mitten av 1300-talet utbyggdes koret och norra sidoskeppet, vilka stod färdiga 1358. Grundläggningen på en bergnära tomt har borgat för stabilare murverk än de i stadens nedre kyrka, Heliga Trefaldighet nära Arbogaån. Under 1400-talets senare hälft utvidgades kyrkan med ett ... Läs mer i eget fönster
Inventeringsår 1998 Åren 1994-95 blev kyrkan återigen renoverad invändigt. Man bytte t ex ut ljud- och ljusanläggningen.

Historik

Inventeringsår 2006

Kyrkan uppfördes förmodligen en kort tid före stadens grundande. Sedan stadsrättigheter utfärdats på 1200-talet blev kyrkan församlingskyrka både för stad och omgivande landsbygd. Från början bestod den av ett enskeppigt långhus med vapenhus i söder. Strax efter att långhuset stod färdigt tillbyggdes västtornet, ursprungligen krönt med huv och smal spets. I mitten av 1300-talet utbyggdes koret och norra sidoskeppet, vilka stod färdiga 1358. Grundläggningen på en bergnära tomt har borgat för stabilare murverk än de i stadens nedre kyrka, Heliga Trefaldighet nära Arbogaån.

Under 1400-talets senare hälft utvidgades kyrkan med ett ...

Läs mer i eget fönster

Inventeringsår 1998

Åren 1994-95 blev kyrkan återigen renoverad invändigt. Man bytte t ex ut ljud- och ljusanläggningen.

År 1100 - 1199 Nybyggnad

År 1100 - 1199 Nybyggnad

År 1100 - 1199 Nybyggnad

År 1180 - 1200 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Kyrkan uppfördes som enskeppigt långhus med ett vapenhus i söder. Murarna bestod mest av olika slags natursten (mest granit, men även sandsten förekommer) Tornet blev tillbyggt snart efter att långhuset stod klart. Det sträckte sig upp till det nuvarande partiet av tegel överst i dagens torn. Ett par smala dubbelfönster fanns högst upp i tornet på alla fyra sidor. Tornet var ursprungligen krönt med en huv med en kort spets (antas vara ganska lik den nuvarande). Kyrkporten var belägen på långhusets södra sida.

År 1180 - 1200 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet

Åtgärd

Kyrkan uppfördes som enskeppigt långhus med ett vapenhus i söder. Murarna bestod mest av olika slags natursten (mest granit, men även sandsten förekommer) Tornet blev tillbyggt snart efter att långhuset stod klart. Det sträckte sig upp till det nuvarande partiet av tegel överst i dagens torn. Ett par smala dubbelfönster fanns högst upp i tornet på alla fyra sidor. Tornet var ursprungligen krönt med en huv med en kort spets (antas vara ganska lik den nuvarande). Kyrkporten var belägen på långhusets södra sida.

År 1275 - 1358 Ändring - ombyggnad, exteriör

År 1358 - Okänt Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Kyrkan hade utvidgats med ett större kor och ett sidoskepp i norr. Norra sidoskeppet var större då än nu. Återinvigning förrättades den 3 juni 1358 av biskop Magnus Augustoni. På västa gaveln upptogs två ingångar; en till mittskeppet och en till norra sidoskeppet Källor: Dahlin, s 17 Lohman, s 56 Hansson, s 247

År 1415 - 1425 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Kyrkans dopfunt, en så kallad nodfunt, har daterats till perioden 1415-1425. Funtens cuppa är elvahörnig, med rikt skulpterade, nonfigurativa mönster. Mellanstycket, noden, är utformat som en vulstig repstav. Källa: Kilström, s 14

År 1430 - 1470 Ändring - ombyggnad

År 1450 - 1500 Ändring - ombyggnad, stomme
Åtgärd	Kyrkan utvidgades med ett sidoskepp i söder och sakristia i norr. Utbyggnaden medförde att södra sidans vapenhus till det yttre förenades med södra sidoskeppet (till det inre var dock vapenhuset genom murar åtskilda från kyrkorummet fram till 1600-talet) Tornet förhöjdes med tegelmurar, prydda med blinderingar. Valv på murade pelare slogs över mittskeppet, medan södra sidoskeppets valv förankrades i de samtidigt tillkomna väggarna. Troligen dekorerades kyrkorummets valv och väggar med muralmålningar, varav fragment idag återstår. Figurmålningar i valvets norra sköldbåge, dess undersida indelad i rektangulära fält, avgränsas uppåt och nedåt av korsblommebård. Varje fält upptas av en bild av ett kvinnligt helgon. ”figurmålningarnas konstnärliga kvalitet är inte särskilt hög”. Södra sidoskeppets figurmålning framställer helgongestalts, ornamental dekor bestående av cirklar med inskrivna sexuddiga stjärnor, målade i rött. Det västligaste valvet har sådana ornament såväl på slutstenen som på ribborna dekorativa formstenar, den näst västligaste endast på slutstenen. Färgerna är ljust rött och mörkt grönt. Vid återinvigningen målades två konsekrationskors på södra väggen. Källor: Boström, s 23-26 Dahlin, s 17 Hansson, s 248 Rehn, s 16

År 1450 - 1500 Ändring - ombyggnad, stomme

Åtgärd

Kyrkan utvidgades med ett sidoskepp i söder och sakristia i norr. Utbyggnaden medförde att södra sidans vapenhus till det yttre förenades med södra sidoskeppet (till det inre var dock vapenhuset genom murar åtskilda från kyrkorummet fram till 1600-talet) Tornet förhöjdes med tegelmurar, prydda med blinderingar. Valv på murade pelare slogs över mittskeppet, medan södra sidoskeppets valv förankrades i de samtidigt tillkomna väggarna. Troligen dekorerades kyrkorummets valv och väggar med muralmålningar, varav fragment idag återstår. Figurmålningar i valvets norra sköldbåge, dess undersida indelad i rektangulära fält, avgränsas uppåt och nedåt av korsblommebård. Varje fält upptas av en bild av ett kvinnligt helgon. ”figurmålningarnas konstnärliga kvalitet är inte särskilt hög”. Södra sidoskeppets figurmålning framställer helgongestalts, ornamental dekor bestående av cirklar med inskrivna sexuddiga stjärnor, målade i rött. Det västligaste valvet har sådana ornament såväl på slutstenen som på ribborna dekorativa formstenar, den näst västligaste endast på slutstenen. Färgerna är ljust rött och mörkt grönt. Vid återinvigningen målades två konsekrationskors på södra väggen. Källor: Boström, s 23-26 Dahlin, s 17 Hansson, s 248 Rehn, s 16

År 1527 - Okänt Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Officiellt skiljdes stads- och landsförsamling åt 1527, då Gustav Vasa överlät den tidigare klosterkyrkan Heliga Trefaldighet åt staden och Nicolai tillföll landsförsamlingen. Källor: Ahlberg, s 15 Bjurén, s 108

År 1600 - 1699 Ändring - ombyggnad, exteriör

År 1628 - Okänt Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Ett nytt, rikt smyckat korskrank byggdes (finns kvar på annan plats i kyrkan) Ny bänkinredning installerades Källa: VS: F III a; 3, visitation 1635

År 1631 - Okänt Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol anskaffades, placerad mitt för gången. Den pryddes med utskurna bilder, däribland frälsaren, Petrus, Matteus, Markus, Lukas och Johannes, samt bokstäverna I H S. Bakom predikstolen sattes ryggstycken med Martin Luther och Philip Melanchton avbildade. Bildhuggare Johan Mattzon Källor: Bergström, s 120 Hansson, s 258 VS: F III a; 11, visitation 1671
Upphovsman	Johan Mattzon (Konstnär - Bildhuggare)

År 1640 - Okänt Nybyggnad - Gravkor
Åtgärd	Ett gravkor reserverat åt riksrådet Gustaf Posse blev utbyggt, genom en förlängning av södra sidoskeppet. Källa: ATA: Ihrfors, s 262

År 1646 - Okänt Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Kyrkan rappades och vitlimmades, varvid de medeltida muralmålningarna troligen doldes. Källa: VS: F III a; 11, visitation 1671

År 1649 - 1650 Ändring - ombyggnad, stomme
Åtgärd	Den södra ingången genom vapenhuset murades igen. Vapenhusets väggar borttogs och vapenhuset gjordes till en del av kyrkan Västra gavelns två portaler ersattes med en enda, större portal med fönster ovanför. Högkoret förstorades, genom att östra gaveln ändrades till dagens tresidiga avslutning. Kyrktakets södra fall spånslogs på nytt och tjärades Predikstolen flyttades till hörnet mellan norra sidoskeppet och koret. Källor: Bergström, s 120-121 Hansson, s 248 Lohman, s 56 VS: F III a; 11, visitation 1671

År 1649 - 1650 Ändring - ombyggnad, stomme

Åtgärd

Den södra ingången genom vapenhuset murades igen. Vapenhusets väggar borttogs och vapenhuset gjordes till en del av kyrkan Västra gavelns två portaler ersattes med en enda, större portal med fönster ovanför. Högkoret förstorades, genom att östra gaveln ändrades till dagens tresidiga avslutning. Kyrktakets södra fall spånslogs på nytt och tjärades Predikstolen flyttades till hörnet mellan norra sidoskeppet och koret. Källor: Bergström, s 120-121 Hansson, s 248 Lohman, s 56 VS: F III a; 11, visitation 1671

År 1650 - 1652 Ändring - ombyggnad, exteriör
Åtgärd	Tornets gamla spets togs ner och en högre spira restes istället. (Under pastor Vintrosius tid) Tornur installerades. Anders Tornresare Källa: Lohman, s 56-57
Upphovsman	Anders Tornresare (Hantverkare)

År 1660 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Nya fönster med järngaller blev insatta Murarna lagades, kyrkorummets väggar rappades Källa: VS: F III a; 11, visitation 1671

År 1682 - Okänt Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Gråstenstrappa murades till tornet Källa: 'Hansson, s 246

År 1736 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	11-stämmigt orgelverk installerades, skänkt av familjen Posse (som innehade gravkoret söder om högkoret) källa: Lohman, s 58 VS: E IV a; 1a, visitation 1752

År 1744 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgelverket utökades med en vox virgina. Källa: VS: E IV a; 1a, visitation 1752

År 1746 - 1751 Underhåll - stomme
Åtgärd	Södra sträckmuren förstärktes Kyrkans fönster förstorades och ett nytt togs upp på korets norra sida. Elva nya fönsterbågar tillverkades på Jäders bruk, till en kostnad av 600 daler. (De gamla järnbågarna i kyrkans fönster såldes som vrakjärn tillsammans med skrot från kyrkans urverk.) Skranket mellan kor och kyrkorum borttogs och återanvändes runt en dopfunt i sydväst. Samtidigt med att skranket borttogs höjdes korets golv. Källa: Hansson, s 248-249, 251

År 1746 - 1751 Underhåll - stomme

Åtgärd

Södra sträckmuren förstärktes Kyrkans fönster förstorades och ett nytt togs upp på korets norra sida. Elva nya fönsterbågar tillverkades på Jäders bruk, till en kostnad av 600 daler. (De gamla järnbågarna i kyrkans fönster såldes som vrakjärn tillsammans med skrot från kyrkans urverk.) Skranket mellan kor och kyrkorum borttogs och återanvändes runt en dopfunt i sydväst. Samtidigt med att skranket borttogs höjdes korets golv. Källa: Hansson, s 248-249, 251

År 1750 - Okänt Underhåll
Åtgärd	Den 26/2 1750 svepte en västlig storm över staden och bröt tornspiran. Hjärtstocken vek sig och stöden sprang sönder. Spiran lossnade vid foten och höjde sig från västra murkrönet. Byggmästare Johan Höllén kallades, gick under stormen upp i tornet och fäste spiran vid murkrönet. Efter stormen fäste han en lina kring översta tornspetsen. Linans andra ände fastsattes sedan mitt på spiran, vid krökningen, spelades rätt och lagades. Byggmästare Johan Höllén, Arboga Källa. Hansson, s 251
Upphovsman	Johan Höllén (Byggmästare)

År 1750 - Okänt Underhåll

Åtgärd

Den 26/2 1750 svepte en västlig storm över staden och bröt tornspiran. Hjärtstocken vek sig och stöden sprang sönder. Spiran lossnade vid foten och höjde sig från västra murkrönet. Byggmästare Johan Höllén kallades, gick under stormen upp i tornet och fäste spiran vid murkrönet. Efter stormen fäste han en lina kring översta tornspetsen. Linans andra ände fastsattes sedan mitt på spiran, vid krökningen, spelades rätt och lagades. Byggmästare Johan Höllén, Arboga Källa. Hansson, s 251

Upphovsman

Johan Höllén (Byggmästare)

År 1751 - Okänt Fast inredning - altare
Åtgärd	Altarskåpets dörrar försågs med nya gångjärn och förbättrades även i övrigt. Ny altarring av trä tillkom, marmorerades Källa: VS: E IV a; 1a, visitation 1752

År 1752 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	En fönsteröppning togs upp i sakristian, som förut var utan fönster. Innanför sattes ett galler. Källa: VS: E IV a; 1a, visitation 1752

År 1763 - Okänt Nybyggnad
Åtgärd	Benhus/bårhus uppfördes på kyrkogården Källa: VS F III a: 29; Inventarium 1781

År 1764 - Okänt Ändring - ombyggnad, stomme
Åtgärd	Nya ljudluckor togs upp Källa: VS F III a: 29; Inventarium 1781

År 1767 - Okänt Underhåll - interiör
Åtgärd	Kyrkorummets valv och väggar vitlimmades Källa: VS F III a: 29; Inventarium 1781

År 1770 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Kyrkans fasadmurar lagades och yttertaket spånslogs på nytt Källa: VS F III a: 29; Inventarium 1781

År 1773 - Okänt Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Åtgärd	Gravsättning i kyrkan förbjöds (för att hejda spridningen av tyfus och scharlakansfeber)

År 1782 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgelverket förbättrades Källa: VS: E IV a; 1b, inventarium 1799

År 1785 - Okänt Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Kyrkorådet beställde en ny predikstol av fabrikör Jonas Holmin i Köping (kostnad 7 500 d kmt) Källa: Hansson, s 259
Upphovsman	Jonas Holmin (Firma)

År 1786 - Okänt Fast inredning - läktare
Åtgärd	Orgelläktaren byggdes ut till kyrkans yttersta pelare Källa: VS: E IV a; 1b, inventarium 1799

År 1788 - Okänt Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Ny predikstol invigdes, kyrkans alltjämt befintliga. Den var ursprungligen målad med ljusgrå ”pärlfärg” Bildhuggare Jonas Holmin, Köping Källa: VS: E IV a; 1b, inventarium 1799
Upphovsman	Jonas Holmin (Konstnär - Bildhuggare)

År 1790 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Innanför ytterdörrarna byggdes vindfång, ”dragkurar”, med fönster samt dörrar målade med blå marmoreringsfärg. Källa: VS: E IV a; 1b, inventarium 1799

År 1795 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Långhustakets norra sida spånslogs och tjärades på nytt Källa: VS: E IV a: 1b inventarium 1799

År 1797 - Okänt Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Åtgärd	Nya kyrkogårdsmurar byggdes Källa: VS: E IV a; 1b, inventarium 1799

År 1799 - Okänt Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Vid visitation den 12/6 1799 konstaterades att kyrkans gamla predikstol (1631) ”fanns ännu i förvar, men åstundades få den försåld” Källa: VS: E IV a; 1b, inventarium 1799

År 1803 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Högkorets gravar fylldes igen och ett brädgolv lades ovanpå. Koret blev därigenom upphöjt Källa: VS: E IV a; 1b, inventarium, 1816

År 1812 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Taket reparerades och tjärströks. Källa: VS: F III a; 35, Inventarium 23/8 1878

År 1817 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Kyrkans elva fönsteröppningar fick nya blyinfattade rutor, vilka insattes i befintliga ramar av smidesjärn från 1746-51 Källa: VS: F III a; 35, Inventarium 23/8 1878

År 1862 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Nytt orgelverk installerades på en för ändamålet nybyggd läktare. Orgelfasaden utformades i nygotik E A Setterquist, Örebro Källa: VS: F III a; 35 Inventarium 23/8 1878
Upphovsman	Erik Adolf Setterquist (Orgelbyggare)

År 1876 - Okänt Teknisk installation
Åtgärd	Kyrkorummet fick för första gången värmekällor, genom installation av en Gurneys ugn. Källa: VS: F III a; 35, Inventarium 23/8 1878

År 1887 - 1888 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Byte från spån till falsad plåt vid omläggning av långhusets tak Källa: VS: E V A; 11, ämbets -berättelse 1892

År 1889 - 1889 Ändring - ombyggnad

År 1889 - Okänt Rivning - delvis riven
Åtgärd	Vid häftig storm den 25/1 1889 nedstörtade tornets spetsiga spira och skadade även en stor del av långhusets nylagda plåttak. Istället byggdes nuvarande huv, som utseendemässigt antas ligga närmare den som ursprungligen funnits. Lektor Källström, Örebro Källa: Hansson, s 251-252 VS: E V A; 11, ämbets -berättelse 1892
Upphovsman	Lektor Källström (Entreprenör)

År 1899 - Okänt Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Inventariet som upprättades till biskopsvisitationen den 1/7 1899 redovisade att kyrkorummet liksom vid förra visitationen var i stort behov av upprustning. Endast sakristian hade blivit reparerad. Källa: VS: F III a 39, visitation 1/7 1899

År 1904 - 1905 Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

Nytt stengolv blev inlagt, på underlag av cement Öppen bänkinredning byggdes Vattenburen centralvärme infördes. Trappor byggdes från kyrkorummet till västra läktaren I södra sidoskeppets bakre del inrättades en dopplats, inramad med det före detta korskranket från 1628 Glasade vindfång byggdes Arkitekt Fredrik Falkenberg Lektor Källström, Örebro Byggledare A Narfström, Jäders bruk Källor: ATA: Ritningar 1904-1905 Bergström, s 252-253 Kilström, s 7

Upphovsman

A Narfström (Entreprenör)

A Narfström (Byggmästare)

Fredrik Falkenberg (Arkitekt)

År 1935 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Läktarorgeln genomgick stor ombyggnad Åkerman & Lund Källa: Hansson, s 260
Upphovsman	Åkerman och Lund (Orgelbyggare)

År 1949 - 1951 Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

Stor förnyelse i två och ett halvt års tid, efter program av arkitekt Ove Leijonhufvud, som även ledde arbetena. Kyrkorummets valv och väggar lagades/avfärgades Återfunna medeltida målningar frilades och restaurerades: tre konsekrationskors, figurframställningar i mittskeppets västligaste travé (i norra sköldbågen och på pelaren öster härom) och ornamental valv- och väggdekor i södra sidoskeppet (på en av pelarna). Altaret grönmarmorerades Bänkinredningen byggdes om, fick fasader som färgsattes i en grågrön nyans Elektrisk uppvärmning installerades. Ny belysning installerades Kyrkan återinvigdes den 18/3 1951 av biskop J Cullberg. Arkitekt Ove Leijonhufvud, Byggmästare Östling Konservator Sven Dahlén, Murarmästare Gustaf Johansson, Älvkarleby Kraftverks distributions -kontor Källor: VS: E V A, 11, visitation 1954 Boström, s 23-25 Hansson, s 265-266

Upphovsman

Gustaf Johansson (Hantverkare - Murare)

Nils H Östling (Byggmästare)

Ove Leijonhufvud (Arkitekt)

Sven Dahlén (Konservator)

År 1969 - 1970 Ändring - ombyggnad

År 1969 - 1970 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Kororgel installerades i södra sidoskeppet Källa: Folket 1969-09-06 1970-06-12

År 1978 - Okänt Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Yttertaket lades om – byte från järnplåt till koppar Källor: ATA 410/79 VLM 17/79, 1979-01-22

År 1994 - 1995 Ändring - restaurering, interiör

Åtgärd

Tornets plåttak sågs över och lagades Takstolarna förstärktes, ett omfattande arbete Takfotslister reparerades Fasadmurarnas fogar lagades (cement borttogs) med kalkbruk och avfärgades Fönstren renoverades Ingångsdörrar tätades och målades engelskt röda på utsidan, ockragula invändigt Framför västra ingången höjdes marknivån ca 8 cm för att få bättre tillgänglighet för rörelsehindrade. Nya solbänkar av plåt monterades framför fönstren Vapenhuset avdelades med ett glasparti Valven lagades och omkalkades (bruten vitockra) Bänkinredningen ommålades med tempera och fick då sin nuvarande färgsättning Trägolv slipades och oljades Bänkar borttogs i västra delen, för att ge plats åt nya funktioner (kyrkkaffe mm) Norra sidoskeppet inreddes till kapell med lösa stolar Ett flyttbart bordsaltare byggdes, normalt placerat i norra sidoskeppet Det före detta korskranket (1628) flyttades från södra till norra sidoskeppet Ett äldre murat altare frilades Altarringen gjordes delbar Altaruppsatsen rengjordes av konservator Anslutning till det kommunala fjärrvärmenätet skedde. (Kyrkorummet värms med vattenburna fläktelement.) Nya VA-ledningar installerades i kyrkan, ett arbete som krävde arkeologisk förundersökning. Fem gravar dokumenterades Kyrkorummet återinvigdes av biskop Claes-Bertil Ytterberg Palmsöndagen den 9 april 1995 Jerk Alton arkitektkontor AB KÄLLOR: VLM: Alton program 1994-03-21, 1994-11-17 Kontroll -rapport 1995-11-20 BB 1995-04-05

Upphovsman

Jerk Alton (Arkitekt)

År 2005 - Okänt Fast inredning - orgel

Åtgärd

Läktarorgeln återställdes till spelbart skick efter genomgripande restaurering. Monica och Tomas Svenske Källa: NA 2005-02-01

Upphovsman

Monica Svenske (Orgelbyggare)

Tomas Svenske (Orgelbyggare)

År 2005 - Okänt Underhåll
Åtgärd	Vård- och underhållsplan upprättades för Nicolai kyrka Arkitekt Sven-Erik Nylander
Upphovsman	Sven-Erik Nylander (Arkitekt)

ARBOGA STURESTADEN 3:5 - husnr 1, SANKT NICOLAI KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning