Älvdalen kn, ÄLVDALENS KYRKBY 23:6 ÄLVDALENS KYRKA
| Anläggningspresentation | |
|---|---|
| ÄLVDALENS KYRKA (akt.) | |
| Dalarna | |
| Älvdalen | |
| Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats | |
| Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats | |
| ÄLVDALENS KYRKBY 23:6 | |
| Historik |
|---|
| Kapellag i Mora under medeltiden, utbrutet 1586. Särna och Idre tillfälligt införlivade 1645-51. Evertsberg tidigt kapellag inom Älvdalen (kyrkbokföringsdistrikt 1922, vilket uppgick i Älvdalen 1976). Den första stenkyrkan i Älvdalen, strax intill Österdalälven, stod såvitt känt färdig 1586. Möjligen har det dock föregåtts av ett medeltida kapell, vars läge är okänt. Intill den södra kyrkogårdsmuren stod fram till 1961 ett kyrkhärbre, som sannolikt fungerat som tiondebod. Härbret, som dendrokronologiskt daterats till sent 1200-tal, flyttades nämnda år till den närbelägna prästgårdstomten. |
| Älvdalens socken domineras och präglas av vida skogsområden. Bebyggelsen och jordbruket har varit koncentrerad till älvens dalgång. Länge präglades bygderna i området av ett hårt liv och fattigdom. På 1770-talet inleddes exploateringen av den porfyrrika berggrunden i trakten, syftet var bl.a. att skapa sysselsättning. Porfyr, sandsten och granit som är vanligt förekommande i området präglar också kyrkobyggnaden, som fått påtagliga inslag av dessa stenarter. I tätorten finns numera ett porfyrmuseum. Storskiftet samt skogsindustrins framväxt gav så småningom socknen ökat välstånd. Under 1900-talet intog även vattenkraftsexploateringen... Läs mer i eget fönster |
| År 1400 - 1499 Nybyggnad | |
|---|---|
| Ett första träkapell uppförs i Älvdalen, den exakta platsen för kyrkan är inte känd. | |
| År 1578 - 1586 Nybyggnad | |
|---|---|
| Första stenkyrkan, tvåskeppig, påbörjas 1578 eller 1581. Taket eldhärjas 1583 Nytt tak byggs efter branden. Kyrkan bildar egen församling, prästgård uppförs och kyrkan invigs 1586. | |
| År 1824 - 1826 Nybyggnad | |
|---|---|
| Större del av kyrkan rivs och kyrkan ombyggs helt och får sin nuvarande omfattning. Byggmästare. Olof. Sjöström. Valv och pelare ersätts med tunnvalv, nya fönsteröppningar, brädgolv, koret tillkommer i öster, tornet tillkommer i väster (1816-17). Klockstapeln rivs 1817 | |
| År 1905 - 1905 Utvidgning - Begravningsplats | |
|---|---|
| Begravningsplatsen utökades 1905 västerut, nedanför tornet på andra sidan landsvägen där ett område iordningställdes för ändamålet. | |
| År 1950 - 1959 Utvidgning - Begravningsplats | |
|---|---|
| Östra kyrkogården, som sträcker sig på en höjd öster om kyrkotomten och prästgården, utgör den senaste etappen i begravningsplatsens utveckling. Den anlades på 1950-talet och dit för-lades ett gravkapell och bårhus som uppfördes samtidigt, strax sydost om kyrkotomten. Östra kyrkogården har karaktär av naturtomt med många lövträd. | |
