
			Bebyggelseregistret (BeBR)

Falun kn, FALUN 5:6 STORA KOPPARBERGS KYRKA

Anläggningspresentation
Namn	STORA KOPPARBERGS KYRKA (akt.)
Län	Dalarna
Kommun	Falun
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats
Senare kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med kyrkotomt, f.d. begravningsplats
Fastigheter	FALUN 5:6

Historik
Medeltida socken. Aspeboda utbruten senast 1640 (tidigare kapellag), Falu Kristine utbruten omkring 1665. Grycksbo utbruten 1995. Stora Kopparbergs kyrka har ett dominerande läge på åsen i Falu stads norra del. Den murade kyrkan är i sin nuvarande skepnad en treskeppig hallkyrka med smalare, rakt avslutat kor (mot öster något konvergerande murar), sakristia på långhusets norra sida samt västtorn. Enligt en tolkning har kyrkan två medeltida byggnadsperioder (Sv. K., vol. 52, 1941). Den skulle då påbörjats som basilikal, treskeppig byggnad redan under 1300-talet, men först efter en ombyggnad och utvidgning under 1400-talets andra hä... Läs mer i eget fönster
Delade meningar råder om kyrkans tillkomst. Mest vedertagen är idag uppfattningen att kyrkan uppfördes som en treskeppig hallkyrka någon gång under 1400-talets senare hälft. Murarna uppfördes i huvudsak av tegel och yttertaket var spåntäckt, i mitten krönt med en klockförsedd takryttare. Väggarna kompletterades runt om av tolv strävpelare med småtorn. I de ursprungliga fönstren satt troligen masverk av kalksten eller tegel. Över kyrkorummet slogs 16 stjärnvalv. Koret avgränsades med ett skrank och hade sannolikt ett fristående altare med altarskåp. En tunnvälvd sakristia utbyggdes mot norr, med en kryssvälvd läktare/gapskulle i över... Läs mer i eget fönster

Historik

Medeltida socken. Aspeboda utbruten senast 1640 (tidigare kapellag), Falu Kristine utbruten omkring 1665. Grycksbo utbruten 1995. Stora Kopparbergs kyrka har ett dominerande läge på åsen i Falu stads norra del.

Den murade kyrkan är i sin nuvarande skepnad en treskeppig hallkyrka med smalare, rakt avslutat kor (mot öster något konvergerande murar), sakristia på långhusets norra sida samt västtorn. Enligt en tolkning har kyrkan två medeltida byggnadsperioder (Sv. K., vol. 52, 1941). Den skulle då påbörjats som basilikal, treskeppig byggnad redan under 1300-talet, men först efter en ombyggnad och utvidgning under 1400-talets andra hä...

Läs mer i eget fönster

Delade meningar råder om kyrkans tillkomst. Mest vedertagen är idag uppfattningen att kyrkan uppfördes som en treskeppig hallkyrka någon gång under 1400-talets senare hälft. Murarna uppfördes i huvudsak av tegel och yttertaket var spåntäckt, i mitten krönt med en klockförsedd takryttare. Väggarna kompletterades runt om av tolv strävpelare med småtorn. I de ursprungliga fönstren satt troligen masverk av kalksten eller tegel. Över kyrkorummet slogs 16 stjärnvalv. Koret avgränsades med ett skrank och hade sannolikt ett fristående altare med altarskåp. En tunnvälvd sakristia utbyggdes mot norr, med en kryssvälvd läktare/gapskulle i över...

Läs mer i eget fönster

År 1450 - 1500 Nybyggnad
Åtgärd	I ett visitationsprotokoll 1797 angavs ”kyrkans fundationstid” till år 1471. Kyrkan uppfördes som en treskeppig hallkyrka Kyrkans murar bestod i huvudsak av tegel och yttertaket var spåntäckt. Ytterväggarna stöddes runt om av tolv strävpelare med småtorn. Gavlarna ornerades med rundbågsfriser. Över kyrkorummet slogs inalles 16 stjärnvalv, med profilerade ribbor och ett rikt formmönster. Tunnvälvd sakristia var utbyggd mot norr. I dess övervåning fanns en läktare, gapskulle. Observera! För denna datering svarar Gunnar Redelius (kyrkobeskrivning 1981). Gerda Boëthius gör i sin historik från 1941 bedömningen att kyrkans äldsta delar tillkom redan på 1300-talet. Idag är Redelius datering den mer vedertagna. Omkring år 1500 blev ett vapenhus tillbyggt på södra långsidan. Det inreddes med väggfasta bänkar och bord.

År 1450 - 1500 Nybyggnad

Åtgärd

I ett visitationsprotokoll 1797 angavs ”kyrkans fundationstid” till år 1471. Kyrkan uppfördes som en treskeppig hallkyrka Kyrkans murar bestod i huvudsak av tegel och yttertaket var spåntäckt. Ytterväggarna stöddes runt om av tolv strävpelare med småtorn. Gavlarna ornerades med rundbågsfriser. Över kyrkorummet slogs inalles 16 stjärnvalv, med profilerade ribbor och ett rikt formmönster. Tunnvälvd sakristia var utbyggd mot norr. I dess övervåning fanns en läktare, gapskulle. Observera! För denna datering svarar Gunnar Redelius (kyrkobeskrivning 1981). Gerda Boëthius gör i sin historik från 1941 bedömningen att kyrkans äldsta delar tillkom redan på 1300-talet. Idag är Redelius datering den mer vedertagna. Omkring år 1500 blev ett vapenhus tillbyggt på södra långsidan. Det inreddes med väggfasta bänkar och bord.

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

Falun kn, FALUN 5:6 STORA KOPPARBERGS KYRKA