Upplands-Bro kn, LÅSSA KYRKA 1:1 LÅSSA KYRKA
| Anläggningspresentation | |
|---|---|
| LÅSSA KYRKA (akt.) | |
| Stockholm | |
| Upplands-Bro | |
| Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats Religionsutövning - Kyrka | |
| Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats | |
| LÅSSA KYRKA 1:1 | |
| Historik |
|---|
| Låssa kyrka är belägen på en halvö i Mälaren, vid Säbyholmsviken. Den var patronatskyrka åt Säbyholms gård. Kyrkan har rektangulärt långhus i tre travéer, smalare, polygonalt kor, västtorn samt sakristia på den södra sidan. De vitputsade fasaderna, rundbågade fönstren, flacka sadeltaken och det strama tornet med sin lanternin ger kyrkan en nyklassicistisk prägel. Kyrkans äldsta del, långhusets två västliga travéer, härrör från en liten absidkyrka uppförd under 1100-talets slut eller 1200-talets början. Dopfunten är från 1200-talet. Under 1400-talets mitt slogs valven, och vid samma tid byggdes vapenhuset. 1695-97 utvidgades långhuse... Läs mer i eget fönster |
| Under 1100-talets slut eller 1200-talets början uppfördes Låssa kyrka som en liten absidkyrka av gråsten. Från denna tid härstammar ännu långhusmurarna i den nuvarande kyrkans två västligare travéer samt sydportalen. Under 1400-talets mitt uppfördes vapenhuset i söder, som numera används som sakristia. |
| År 1170 - 1229 Nyanläggning | |
|---|---|
| Den nuvarande kyrkans centrala parti uppförs. Kyrkan består av nuvarande långhusets västra del fram till mitten av pilastrarna mellan andra och tredje valvet från öster. Till långhuset ansluter sig ett smalare absidkor. Ingången till kyrkan ligger i söder och utgörs av den nuvarande dörröppningen mellan långhuset och sakristian. | |
| År 1699 - 1699 Ändring | |
|---|---|
| En klockstapel omtalas för första gången. | |
| År 1700 - 1729 Ändring - Begravningsplats | |
|---|---|
| Ingången i kyrkogårdens nordöstra hörn iordningställs. Inre delar av putsat tegel, härstammar troligen från en reparation i slutet av 1700-talet eller 1831. | |
| År 1713 - 1713 Ändring | |
|---|---|
| Kyrkogården uppges vara ”stängd” med ett träplank. | |
| År 1716 - 1716 Ändring | |
|---|---|
| Kyrkogården förses med en ny port (på västra sidan.) | |
| År 1744 - 1744 Nyanläggning - Inhägnad, mur | |
|---|---|
| En del av en stenmur kommer till stånd. | |
| År 1752 - 1752 Nybyggnad | |
|---|---|
| Kyrkan får en ny klockstapel. | |
| År 1823 - 1831 Nyanläggning - Inhägnad, mur | |
|---|---|
| Bogårdsmuren uppförs av sprängd och vald gråsten utan murbruk. | |
| År 1838 - 1840 Plantering | |
|---|---|
| Trädplantering runt kyrkogården. | |
| År 1840 - 1859 Nybyggnad | |
|---|---|
| Ett gravkor uppförs av majoren greve Klas Robert Sparre. | |
| År 1850 - 1900 Nybyggnad | |
|---|---|
| 1800-talets andra hälft. Ett gravkor uppförs för familjen Tauvon vid kyrkogårdens södra mur. | |
| År 1859 - 1859 Ändring | |
|---|---|
| Kyrkogårdens nordöstra ingång; taket av järnplåt och järngrindarna tillkommer. | |
| År 1880 - 1889 Utvidgning - Begravningsplats | |
|---|---|
| Kyrkogården utvidgas och kyrkogårdens nuvarande nordvästra ingång tillkommer. | |
| År 1974 - 1974 Ändring - Begravningsplats | |
|---|---|
| Renovering av kyrkogården. | |
| År 1988 - 1988 Nybyggnad | |
|---|---|
| Ny ekonomibyggnad. | |
