| Församling utbruten ur Nås 1748. Kyrkan ligger högt belägen i Säfsbyn. Utmed vägen till Nås ligger stenkistor, varuti liken placerades, tills väglaget medgav färd till Nås kyrka. Kyrkogården tillkom senare.
I: Tillstånd att uppföra det första kapellet i Säfsnäs erhölls 1696, men det stod inte färdigt förrän 1723. Det var enligt uppgift en "primitiv åttkantig byggnad" och gudstjänster hölls endast sporadiskt.
II: Den nuvarande kyrkan, kallad GUSTAVI KYRKA, är uppförd i timmer 1758-62. Den har korsformad centralplan med rakslutet korparti, utbyggd sakristia i öster samt vapenhus i väster.
Exteriörens vitmålade, stående träpanel t... Läs mer i eget fönster |
| Säfsnäs bygd karakteriseras av ett kuperat landskap med vidsträckta skogar, myrar, sjöar och berg. Länge förblev området som gränsar till Värmland en isolerad och väglös skogsbygd och det dröjde till 1600-talet innan en fast befolkning, av svedjefinnar, etablerade sig på enstaka platser. Området utgör del av Bergslagen och den rikliga förekomsten av skog, vatten och mineraler skapade så småningom förutsättningar för etableringen av bergs- och järnnäringar. Under 1700-talet grundades flera bruk; Gravendal (1721), Strömsdal (1727), Fredriksberg (1729), Ulriksberg (1735) samt Tyfors bruk (1790). Brukens expansion bidrog till finnbygden... Läs mer i eget fönster |
