Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Ljusdal kn, KÅRBÖLE 4:1 KÅRBÖLE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

4038-8.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Anläggningspresentation
KÅRBÖLE KYRKA (akt.)
Gävleborg
Ljusdal

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

KÅRBÖLE 4:1

Historik

Text saknas för närvarande

Det första träkapellet i Kårböle, som enligt uppgift uppfördes under tidig medeltid, låg i närheten av Kårån som rinner genom byn och denna byggnad användes fram till 1500-talets senare hälft. År 1599 invigdes på en annan plats i byn en ny kyrkobyggnad som var åtta meter lång, fem meter bred och nio meter hög. Måttuppgifterna antyder att det kan ha varit en stavkyrka, vilken senare försågs med ett lågt torn i väster. Under 1760-talet ersattes det då svårt rötskakade kapellet med en ny kyrka av trä som 1776 dekorerades av den unge konstnären Jonas Åkerström som var lärjunge till konstnären Paul Mickelsson Hallberg. År 1817 försågs ky...

Läs mer i eget fönster
År 1000 - 1099 Nyanläggning
1000-talet? Kårböle första kyrka, ett träkapell byggs enligt traditionen i bygden, på den plats där Dag Ringsson med en här av hälsingar rastade 1029 under sin färd till Norge för att undsätta kung Olof Haraldsson, sedermera känd som S:t Olof. Efter kungens död 1030 inleds pilgrimsvandringarna till S:t Olofs grav i domkyrkan i Nidaros och enligt seden skulle pilgrimerna skänka något till kapellet i Kårböle (därav namnet offerkyrka) för att få en lyckosam resa. Hur detta första träkapell såg ut är inte känt.
År 1737 - 1737 Nybyggnad
En klockstapel uppförs sydväst om kyrkan och församlingens tidigare kyrkklocka hängs upp i denna tillsammans med en ny kyrkklocka gjuten samma år i Stockholm av Gerhard Meyer.
År 1868 - 1868 Nybyggnad
Ritningar till en ny kyrka godkänns av Kungl Maj:t och platsen för den nya kyrkan utses. Beslutet bli att den nya kyrkan ska anläggas på den sandås som löper parallellt med Ljusnan, där även landsvägen går.
År 1947 - 1947 Ändring - Begravningsplats
”Uppsnyggning” av kyrkogården. Gångar och kvarter ritas av kyrkoherde Albin Röjd. Gräsmattor ordnas och kyrkogårdens järnkors målas svarta och texten förgylls.
År 1957 - 1957 Utvidgning - Begravningsplats
Kyrkogården utvidgas åt öster. Gravkällaren byggs strax därefter.
År 2002 - 2002 Nyanläggning - Minneslund
En minneslund anläggs i den nya kyrkogårdsdelens nordöstra hörn.