Falun kn, VIKA KYRKBY 2:12 VIKA KYRKA
Anläggningspresentation | |
---|---|
VIKA KYRKA (akt.) | |
Dalarna | |
Falun | |
Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats | |
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats Religionsutövning - Kyrka | |
VIKA KYRKBY 2:12 |
Historik |
---|
Medeltida socken. Hosjö kapellag bildat under medeltiden (senare församling). Kyrkan ligger på det höga, smala näs som skiljer Vikasjön från Runn. På kyrkogården, väster om kyrkan står en brädklädd, rödmålad klockstapel, vars stomme möjligen härrör från medeltiden eller 1500-talet. |
Vika kyrka uppfördes sannolikt under 1400-talets senare hälft och ersatte då en föregångare i trä. Bygget har förknippats med Marquard Olofsson i Kniva. Ursprungligen omfattade kyrkan långhus med kur/sidoskepp mot norr, samt en sakristia, mindre än den nuvarande. Väggarna murades nertill av gråsten, längre upp av tegel med dekorativa inslag. Portalerna i söder och väster fick formstensomfattningar. De ursprungliga fönstren var smalare än nu och hade färgat glas, varav fem rutor bevarats till våra dagar. Yttertaket var sannolikt redan då spåntäckt och tjärat. Över kyrkorummet slogs stjärnvalv av tegel. Altarskåpet ingick sannolikt i... Läs mer i eget fönster |
År 1450 - 1500 Nybyggnad | |
---|---|
Vika kyrka uppfördes sannolikt på Marquard Olofssons tid (Storgården i Kniva). Ursprungligen bestod den av långhus med sidokapell mot norr, samt en sakristia som tillhört en äldre föregångare på platsen. Väggarna murades nertill av gråsten, i gavelrösten av tegel, delvis dekorerade friser. Fasaderna kröntes med profilerade tegellister utefter långsidorna, samt gavelröstenas sidor av stigande bågfriser. (Enligt tidigare antaganden av bland andra professor Sigurd Curman skall kyrkans ytterväggar från början ha varit oputsade, som i Torsång. Mot detta talar undersökning 1974 av Riksantikvarieämbetets byggnadsminnesavdelning) De ursprungliga fönstren var betydligt smalare än nu Portaler i söder och väster fick formstensomfattningar. Den västra fick rundstavar, språng och hålkäl av dels glaserat grönrött tegel, dels rött oglaserat Den södra fick vartannat skift mörkglaserat och vitstrukna fogar. Yttertaket var sannolikt alltifrån början täckt med spån och tjärat Över kyrkorummet var redan från början täckta med stjärnvalv av tegel (därför inga sköldbågar) Valven gjordes 1½ sten tjocka, murpelarna smala, profilerade med trekantig grundplan. Valvstrålarna fick avfasade hörn och stiger från i tegel och puts utförda kariatydansikten med stripigt hår, rundade kinder samt dels målade, dels plastiska huvudbonader. Sakristian fick en övervåning med kryssvalv. Kyrkorummet hade från början flera sidoaltare. Till kyrkans ursprungliga inventarium hör ett altarskåp, med många helgonbilder och tre ljusstavar. (inhemskt arbete, möjligen från Johan Målares verkstad i Stockholm) I fönstren fanns målat glas. Till våra dagar har fem rutor bevarats, (en avbildar korsfästelsescenen och en annan avbildar ätten Stjärnas vapen) |
År 1626 - 1626 Nybyggnad | |
---|---|
Klockstapel uppfördes, med återanvändande av virke från en tidigare befintlig. Ursprungligen stod stapeln öppen, med spånklädda master. |
År 1893 - 1893 Nybyggnad | |
---|---|
Gravkor uppfördes på kyrkogårdens västra del, mitt för stora gången. Ingångsdörren togs upp mittemot kyrkans västport. Koret hade utrustats med en järnkamin. En källare fanns utgrävd. |
År 1928 - 1928 Utvidgning - Begravningsplats | |
---|---|
Kyrkogården utvidgades |