Borlänge kn, TUNA PROSTGÅRD 1:3 STORA TUNA KYRKA
| Anläggningspresentation | |
|---|---|
| STORA TUNA KYRKA (akt.) | |
| Dalarna | |
| Borlänge | |
| Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats | |
| Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats | |
| TUNA PROSTGÅRD 1:3 | |
| Historik |
|---|
| Medeltida socken. Aspeboda kapellag och Silvberg utbrutna under medeltiden, Aspeboda kapellag överfört till (Stora) Kopparberg 1604. Enbacka kapellag (nu Gustafs församling) utbrutet 1633, Dalsby fjärding (Säters landsförsamling, kapellag från 1500-talet) utbrutet 1636, Amsbergs kapellag utbrutet 1647 (senare församling) men åter införlivad 1929. Stora Tuna ligger i det mest fornlämningstäta området längs Dalälvens lopp. Om socknens betydelse vittnar förekomsten av såväl tingsplats som kungsgård, kända från medeltida källtexter. Enligt traditionen uppfördes Stora Tuna kyrka under 1400-talet med avsikt att fungera som biskopskyrka i ... Läs mer i eget fönster |
| Stora Tuna ligger i det mest fornlämningstäta området längs Dalälvens lopp. Platsens betydelse kom att bestå genom århundraden. Kyrkbacken vid Stora Tuna blev från och med 1358 mötesplatsen för "Tuna ting" och medeltida källor anger även förekomsten av en kungsgård. Socknen omnämns först 1325, den kom till sin yta att länge omfatta större delen av bygderna runt omkring, från Stora Skedvi till Aspeboda, Gustaf, Silvberg upp till Gagnef. Den bördiga och ekonomiskt välmående Tunabygden utvecklade sig under senmedeltid till Dalarnas religiösa och politiska centrum. Under två perioder (1557-1568, 1607-1608) var Stora Tuna säte för Dala s... Läs mer i eget fönster |
| År 1200 - 1299 Nybyggnad | |
|---|---|
| En första stenkyrka uppförs på platsen. Murdelar består under nuvarande korpartiet | |
| År 1440 - 1459 Nybyggnad | |
|---|---|
| Långhus, kor, sakristia uppförs. Äldre murpartier fr. äldre byggnad ingår. Invigning 1469 | |
