Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Uppsala kn, FJÄRDINGEN 22:1 UPPSALA DOMKYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

f9913517

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Anläggningspresentation
UPPSALA DOMKYRKA (akt.)
Uppsala
Uppsala

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med kyrkotomt

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med kyrkotomt

FJÄRDINGEN 22:1

Historik

1258 gav påven sitt tillstånd till flyttning av domkyrkan från Gamla Uppsala till Östra Aros. Den nya kyrkan byggdes på Domberget väster om Fyrisån. Domkyrkan invigdes 1435. Efter reformationen, främst under 1600-talet, och fram till 1793 har den även tjänat som gravkyrka.

Uppsala domkyrka är en tegelbasilika i gotisk stil. Kyrkan har latinsk korsplan, treskeppigt långhus och enskeppigt tvärskepp, fullbrett kor med polygonal avslutning och koromgång. Runt hela kyrkan löper en rad av sidokapell, kapellen runt koret har polygonal form. Västgavelns två torn har höga spiror, korsmitten kröns av en takryttare med spira.

Byggnadsarbet...

Läs mer i eget fönster

Byggandet av domkyrkan påbörjades på 1270-talet i samband med att ärkebiskopssätet flyttades från Gamla Uppsala till Östra Aros.

Efter reformationen omvandlades kyrkan till en församlingskyrka för staden men också till en gravkyrka. Raderna av helgonkapell började omvandlas till regelrätta gravkor för medlemmarna av kungahuset och aristokratin. De mest iögonfallande är gravkoren över Gustav Vasa och Katarina Jagellonica.

Från och med 1500-talet tillkom gravkor för några av de mest kända svenska adelsätterna som Horn, Sture och Bielke. 1691-92 byggdes dessutom ett helt nytt gravkor för greve Bengt Oxenstierna på domkyrkans söd...

Läs mer i eget fönster
År 1270 - 1279 Nyanläggning
Byggandet av domkyrkan påbörjas. Kyrkan börjar byggas med murar av tegel och pelare av huggsten.
År 1291 - 1291 Nyanläggning - Begravningsplats
Uppgifter om en kyrkogård i anslutning till den framväxande domkyrkan. I kaniken Salomons testamente omtalas för första gången en begravning i ”ecclesie vpsaliensi”.
År 1668 - 1668 Ändring - Begravningsplats
Påtalad vanvård, trängsel och gravar som inte var tillräckligt djupa föranledde en stor sanering av kyrkogården då man bl.a. byggde rännstenar och avlägsnade stora mängder tegelgrus.
År 1680 - 1680 Nybyggnad
På en avbildning av domkyrkoområdet i fågelperspektiv från omkring 1680 ses hur domkyrkan omges av byggnader som sammanbinds av en omfattningsmur så att hela området har karaktären av en ringmursborg.
År 1702 - 1702 Brand
Den stora stadsbranden förvandlade domkyrkan till en utbränd och taklös ruin. Hela inredningen brann upp. Stadsbranden berör även domkyrkotomten. Ett klocktorn som var beläget vid koromgångens norra sida revs efter branden
År 1786 - 1786 Nyanläggning
Trappan ner mot Riddartorget byggs och även muren mot Biskopsgatan.
År 1793 - 1793 Ändring - Begravningsplats
Landshövding Elis Schröderheim framlade ett förslag om att begravning i domkyrkan och på den intilliggande kyrkogården skulle upphöra. Till ny begravningsplats utsågs i stället Hospitals-kyrkogården, nuvarande Gamla kyrkogården. Samma år utgick en kunglig förordning som förbjöd begravningar i eller i anslutning till domkyrkan. Redan året därpå skedde de flesta begravningarna på hospitalskyrkogården. De gamla kyrkogårdsmurarna och stigluckan i väster rivs troligen när domkyrkotomten upphör som begravningsplats.
År 1813 - 1813 Ändring
Platsen framför Domkapitelhuset och vice pastorshuset snyggas upp. Där har tidigare varit en avskrädesplats.
År 1833 - 1833 Ändring
Uppgift i domkyrkorådsprotokollet om att domkyrkotomten ska grusas så att man slipper ogräs.
År 1845 - 1845 Nyanläggning
Trappan mot St Eriks torg i norr byggs liksom norra muren
År 1846 - 1846 Undersokning
Planering av domkyrkoplan. Provgrävningar utförs och man hittar bl.a. murrester.
År 1848 - 1848 Ändring
Stenläggning av marken runt domkyrkan pågår.
År 1849 - 1849 Ändring
Beskrivning om att marken närmast domkyrkans murar sänks med två fot, att grundmurarna uthuggs och att sockeln kläs med kvadersten. Brunius skriver att bröstningsmurarna av sandsten söder och väster om kyrkan med stenpelare och järnskrank nedrives och ersätts med huggen gråsten samtidigt som de görs lägre. De gamla bröstningsmurarna var förfallna. Han beskriver även hur marken närmast kyrkan sänks med nära två fot och att kyrkans grundmurar kläs med kvaderstycken.
År 1852 - 1852 Nyanläggning
Muren mellan Domtrapphuset och Skytteanum byggs.
År 1882 - 1885 Ändring
Trappan i väster med sina sidostöd får sin nuvarande form.
År 1885 - 1893 Plantering
Det är osäkert i vilken grad domkyrkotomten berördes av restaureringen men troligen tillkom de träd och planteringar samt gräsytor vilka kan ses på bilder från tidigt
År 1938 - 1938 Undersokning
Grävningar utförs runt domkyrkan för att undersöka dess grundförhållanden. I samband med det utförs arkeologiska utgrävningar av landsantikvarie Nils Sundquist som lanserade teorin om att de murrester som påträffades på kyrkans norra sida var rester av en ringmur från en kunglig befästning som ska ha byggts före domkyrkan.
År 1952 - 1952 Nybyggnad
En transformatorstation grävs in i marken sydöst om domkyrkans kor med ingång i muren vid Valvgatan.
År 1953 - 1953 Ändring
Schaktningsarbeten utförs på planen väster om domkyrkan.
År 1958 - 1959 Rekonstruktion
Förslag till renovering av västra trappan upprättas av länsarkitektkontoret. Förslaget innehåller även en historik om murarna kring domkyrkan. Renovering utförs 1959.
År 1966 - 1966 Nyanläggning
Parkeringsplatserna vid Domkyrkoplan norr om och öster om domkyrkokoret tillkommer.
År 1973 - 1973 Rekonstruktion
Norra muren och trappan intill vice pastorshuset demonterades pga sättningar och murades upp igen. Även trappan söder om domkyrkan sattes om pga förskjutningar.
År 1975 - 1976 Ändring
Markarbeten genomförs innan domkyrkan återinvigs efter invändig restaurering i juni 1976. Färdiga gräsmattor lades ut. Den äldre vegetationen på området framför huvudentrén i hörnet mot Biskopsgatan avlägsnades. I övrigt bevarades det mesta av befintlig vegetation. Beskärning av all busk- och trädvegetation genomfördes. Pyramidek planterades norr om kyrkan. Två hängbjörkar planterades vid Domkapitelhuset och Domtrapphusets södra gavel. Nya sittbänkar placerades i anslutning till huvudentrén. Bänkarna omgärdades av rosor och formklippta ribeshäckar. Vägen runt kyrkan asfalterades. Runt kyrkans yttermurar lades storgatsten. Planerna framför norra och södra portalerna belades med storgatsten. Planen framför huvudentrén i väster belades med älvdalssandsten. Postamenten intill västra trappan frilades från stenbeklädnaden, varvid underliggande murverk dokumenterades. De återställdes sedan.
År 1992 - 1992 Undersökning - Arkeologisk
Ombyggnad och reparation av undercentral för el och VVS utfördes mellan domkyrkans norra portal och Ecclesiasticum, Domkyrkoplan 5. Vid den arkeologiska undersökningen påträffades gravar samt rester av en medeltida mur.
År 1996 - 1996 Undersökning - Arkeologisk
Ett nytt sophus uppförs intill norra muren öster om trappan. Det föregås av en arkeologisk undersökning då rester av ett medeltida kanikhus dokumenteras.
År 2004 - 2004 Ändring - Inhägnad, staket
Underhållsarbeten utförs på gjutjärnsstaketen som avgränsar domkyrkotomten.