Uppsala kn, VAKSALA 2:1 VAKSALA KYRKA
| Anläggningspresentation | |
|---|---|
| VAKSALA KYRKA (akt.) | |
| Uppsala | |
| Uppsala | |
| Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats Religionsutövning - Kyrka | |
| Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats | |
| VAKSALA 2:1 | |
| Historik |
|---|
| Vaksala medeltida kyrka står på Uppsalaslätten i stadens nordöstra utkant. Ännu i våra dagar har kyrkan ett fritt läge även om modern bebyggelse närmat sig. Under medeltiden var Vaksala prebende under domkyrkan. Murarna av gråsten och tegel formar en enskeppig salkyrka med västtorn. Intill korets norra mur sluter sig en sakristia. Ett nordligt sidokapell är sammanbyggt med sakristians västmur och ett annat sidokapell står i söder. Kyrkan är en av de märkligaste i Uppland. Dess byggnadshistoria sträcker sig från 1100-talet och tre århundraden framåt och är föremål för olika dateringar och tolkningar. |
| Vaksala kyrka är uppförd med murar av gråsten och tegel. Den har ett rektangulärt långhus i öst-västlig riktning och korsarmar i norr och söder. Koret är rakslutet. I norr ligger sakristian som är sammanbyggd med den norra korsarmen. Kyrkan har från början uppförts som en romansk gråstenskyrka med långhus, västtorn och smalare, absidförsett kor, sannolikt under 1100-talets senare del. Två ursprungliga romanska fönster, framtagna under 1900-talet, är synliga i form av nischer, utifrån i södra väggen och inifrån i norra väggen. Denna äldsta kyrka hade troligen platt brädtak eller öppen takstol. |
| År 1100 - 1199 Nyanläggning | |
|---|---|
| Vaksala kyrka uppförs som en romansk kyrka med västtorn och smalare kor. | |
| År 1400 - 1499 Nybyggnad | |
|---|---|
| Kyrkboden i tegel uppförs. Enligt ett rekonstruktionsförslag av Ola Ehn hade den trappstegsgavlar. Ingången låg på kyrkogårdssidan. och nåddes via en träloftgång. | |
| År 1749 - 1749 Rivning | |
|---|---|
| Kyrkklockorna flyttades in i tornet. De hängde tidigare i en klockstapel på kyrkogården som revs 1749. Den stora öppningen i tornets övre och södra del tillkom samtidigt. | |
| År 1760 - 1760 Ändring | |
|---|---|
| Kyrkboden byggs om till sockenmagasin. Mellanvåningens båda valv revs och trägolv för vinden lades in. Inredning i form av stora sädesbingar tillkom. | |
| År 1834 - 1834 Ändring - Inhägnad, mur | |
|---|---|
| Den medeltida bogårdsmuren med tre stigluckor rivs och ersätts av en ny stenmur. På 1830-40-talen planteras även träd på kyrkogården och grusgångar anläggs. Kyrkbodens huvudingångar flyttas från kyrkogårdssidan till landsvägssidan där även den stora stentrappan tillkommer. | |
| År 1969 - 1972 Utvidgning - Begravningsplats | |
|---|---|
| Förslag till utvidgning av kyrkogården upprättas. Ny stadsplan för detta upprättas 1972. | |
| År 1986 - 1986 Ändring - Inhägnad, mur | |
|---|---|
| Genombrott i kyrkogårdsmuren godkänns av Länsstyrelsen. Genombrottet görs på norra sidan mot ekonomigården. | |
| År 1993 - 1993 Nyanläggning | |
|---|---|
| Tillstånd till ny ramplantering på urnlunden lämnas av Länsstyrelsen. | |
| År 2002 - 2002 Utvidgning - Begravningsplats | |
|---|---|
| Tillstånd till nytt urngravkvarter lämnas av Länsstyrelsen enligt förslag upprättat av kyrkogårdsarkitekt Monika Sandberg. | |
