Vilhelmina kn, DIKANÄS 3:1 DIKANÄS KYRKA
| Anläggningspresentation | |
|---|---|
| DIKANÄS KYRKA (akt.) | |
| Västerbotten | |
| Vilhelmina | |
| Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats | |
| Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats | |
| DIKANÄS 3:1 | |
| Historik |
|---|
| Dikanäs kyrka uppfördes 1832-1833 och fram till 1901 användes den endast sommartid. Byggnaden är en salkyrka av liggtimmer med torn i väster och tillbyggd sakristia öster om koret. Kor och långhus har samma bredd och står under gemensamt, spånklätt sadeltak. Huvudingången är förlagd till tornets västfasad och leder till ett vapenhus. På 1890-talet kläddes väggarna med panel, som rödfärgades. Numera är de vitmålade. En genomgripande renovering 1932-1934 under Karl Martin Westerberg innebar breddning av tornet, utbyte av panel och spåntak och förändring av interiören. 1982 utfördes en total upprustning under Bengt Lidström med åters... Läs mer i eget fönster |
| Byn Dikanäs ligger nästan längst upp vid den långsträckta Vojmsjön i norra delen av Vilhelmina kommun. Medan detta ännu var väglöst land var det på vatten- och vinter-vägar man färdades, och en av de viktigare i länet passerade Dikanäs på väg till Norge. Idag följer Sagavägen i spåren av den gamla handelsvägen mellan Höga Kusten i Sverige och Helgelandskusten i Norge och passerar Dikanäs på sin väg. För nybyggarna och de alltfler bofasta samerna i Vojmådalen under tidigt 1800-tal var dock vägen lång till närmaste kyrka. Dikanäsborna hade drygt 10 mil till sockenkyrkan i Vilhelmina (Volgsjö kapell) medan vägen över fjället till kapel... Läs mer i eget fönster |
| År 1831 - 1833 Nyanläggning | |
|---|---|
| Kyrkan uppfördes av timmer, av 13 nybyggare, efter föreskrifter av kyrkoherde Grönlund, Vilhelmina. Inga ritningar tycks ha använts. Kyrkogården togs i anspråk, efter det att kyrkan uppfördes. | |
| År 1938 - 1938 Utvidgning - Begravningsplats | |
|---|---|
| *Förslag till utvidgning och ordnande av begravningsplatsen, enligt ritningar av länsträdgårdsmästare E. Söderling från 1935, godkänt av domkapitlet. Utvidgning skedde åt väster och söder. Östra delen skulle först användas för begravningsbruk. *Bogårdsmur av skiffersten (staket av trä planerades initialt). *Björkar planteras på ömse sidor av vägen upp till kyrkan. | |
| Erik Söderling (Trädgårdsmästare) | |
| År 1970 - 1970 Utvidgning - Begravningsplats | |
|---|---|
| Utvidgning av kyrkogården åt sydväst. | |
| År 1970 - 1979 Nybyggnad | |
|---|---|
| Ekonomibyggnader i sydväst, utanför det egentliga kyrkogårdsområdet. | |
| År 1994 - 1994 Ändring - Begravningsplats | |
|---|---|
| Anläggande av urngravplatser, inom kvarter 9 på kyrkogården (Ingemar Söder, lantmäteriet). | |
| Ingemar Söder (Obestämd yrkestillhörighet) | |
