Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Borgholm kn, KÖPINGS KYRKA 1:1 KÖPINGS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

köping1.jpg

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Anläggningspresentation
KÖPINGS KYRKA (akt.)
Kalmar
Borgholm

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

KÖPINGS KYRKA 1:1

Historik

HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Köpings kyrka är belägen nära Köpings Alvar i en fornlämningsrik trakt, vid den vikingatida hamnen. Ett stort antal kristna gravmonument från 1000-talet har hittats på platsen. Den nuvarande kyrkan består av ett rektangulärt, i tre skepp indelat kyrkorum med kor i öster, sakristia i norr och torn i väster.

En medeltida stenkyrka av klövsadelstyp av ovanligt stora dimensioner revs 1805. Delar av murarna är fortfarande bevarade och delvis synliga, bland annat står den nedre delen av den gamla långhusmuren kvar intill den norra muren. Med hänvisning till sättningsskador revs 1805 års kyrka 1953, och ...

Läs mer i eget fönster

Kyrkogårdens historik
Forntida gravlämningar och kristna runstenar vittnar om att platsen där Köpings kyrka är
belägen är en gammal kultplats i bygden. Den långa kontinuiteten ger en extra dimension åt
platsen. Hur den medeltida kyrkogården såg ut och vilket område den omfattade vet vi inte.

Däremot finns ett antal vårdar från medeltiden bevarade, dels på kyrkogården och dels på
gårdar i trakten där de t.ex. används som trappflisor.

Kyrkogården bör tidigt ha haft någon form av omgärdning, troligen i form av en mur. En
bekräftelse på att detta ger en uppgift från 1570- och 80-talen. Då ska, enligt
sockenstämmoprotokollen,...

Läs mer i eget fönster
År 1100 - 1550 Nybyggnad
Forntida gravlämningar och kristna runstenar vittnar om att platsen där Köpings kyrka är belägen är en gammal kultplats i bygden. Den långa kontinuiteten ger en extra dimension åt platsen. Hur den medeltida kyrkogården såg ut och vilket område den omfattade vet vi inte. Däremot finns ett antal vårdar från medeltiden bevarade, dels på kyrkogården och dels på gårdar i trakten där de t.ex. används som trappflisor. Kyrkogården bör tidigt ha haft någon form av omgärdning, troligen i form av en mur. En bekräftelse på att detta ger en uppgift från 1570- och 80-talen. Då ska, enligt sockenstämmoprotokollen, fattigt folk ha byggt sina stugor utanför kyrkogården. Det är möjligt att kyrkogårdsmuren då blev stugans ena vägg. I slutet av 1500-talet omnämns också för första gången att det finns en klockstapel på kyrkogården. Den stod i det sydvästra hörnet.