Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Gotland kn, VÄTE KYRKOGÅRDEN 1:1 VÄTE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

ND960720/220

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Anläggningspresentation
VÄTE KYRKA (akt.)
Gotland
Gotland

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

VÄTE KYRKOGÅRDEN 1:1

Historik

Väte kyrka är uppförd av kalksten under 1300-talet och tillhör de större på Gotland. Den består av ett treskeppigt långhus med smalare, rakslutet kor och sakristia på korets nordsida. Koret med sakristian uppfördes omkring 1300. Långhuset är från 1300-talets mitt och anses härstamma från den anonyme stenmästaren "Egypticus" eller hans verkstad. En igenmurad tornbåge i västmuren vittnar om ett planerat men aldrig uppfört torn. Den nuvarande takryttaren i väster, en åttkantig spira med klockvåning under skärmtak, är från 1914. I fasaderna återfinns stora delar material från en romansk s.k. ikonisk kyrka från 1100-talet: nordportalen, ...

Läs mer i eget fönster

Väte kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Kyrkans äldsta delar är koret och sakristian, vilka uppfördes omkring år 1300, medan långhuset byggdes vid mitten av samma sekel. Ett högt västtorn ingick av allt att döma i byggnadsplanerna men kom aldrig till utförande, utan kyrkan har sannolikt alltsedan 1300-talet varit försedd med en takryttare över långhusets västra del.

Den nuvarande kyrkobyggnaden var emellertid inte den första på platsen. Vid slutet av 1100-talet byggdes här en romansk stenkyrka bestående av ett långhus och ett absidförsett kor. Grundmurarna framgrävdes i samband med en restaurering 1927-28. Merparten...

Läs mer i eget fönster
År 1050 - 1050 Nyanläggning
Byggnadsår enligt Strelow.
År 1170 - 1199 Nyanläggning
En romansk stenkyrka, förmodligen bestående av absidkor och långhus, byggdes på platsen. Av den är så gott som allt stenmaterial bevarat i den nuvarande kyrkans fasader (bl.a. två av portalerna, återanvända som långhusportal i N och som sakristiportal, båda med smidesbeslagna dörrblad bevarade, ett tympanon och två fönsternischer och betydande delar av en rundbågsfris med jaktscener; SvK som anger byggnadstiden till ”1100-talets mitt”).
År 1828 - 1828 Nybyggnad
Sockenmagasinet byggdes.
År 1842 - 1842 Ändring - Inhägnad, mur
En liklucka byggdes i N kyrkogårdsmuren.
År 1924 - 1924 Ändring - Begravningsplats
Uppfyllnad av kyrkogården.
År 1927 - 1928 Utvidgning - Begravningsplats
Kyrkogården utvidgades.
År 1949 - 1949 Ändring - Begravningsplats
Fortsatt uppfyllnad av en del av kyrkogården.
År 1950 - 1950 Ändring - Begravningsplats
Ny uppfyllnad av kyrkogården.
År 1951 - 1951 Rivning
Sockenmagasinet revs och en ny bod uppfördes på kyrkogården.
År 2000 - 2000 Ändring
Upprättade Stenkultur i Stockholm AB konserveringsförslag för fyra gravvårdar och en tumba.
År 2003 - 2003 Ändring - Gallring av träd
Fick församlingen tillstånd att fälla träd på kyrkogården.
År 2007 - 2008 Nyanläggning - Minneslund
Minneslunden anlades.