Ovanåker kn, VOXNA 58:1 VOXNA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Anläggningspresentation | |
|---|---|
| VOXNA KYRKA (akt.) | |
| Gävleborg | |
| Ovanåker | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats Religionsutövning - Kapell - Kapell med begravningsplats |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats |
|
|
VOXNA 58:1 |
|
| Historik |
|---|
|
Text saknas för närvarande |
|
Sedan bruket anlagts höll präster från Ovanåker gudstjänst varannan söndag i någon av brukets byggnader, men alla begravningar skedde vid huvudkyrkan i Ovanåker. På grund av det stora avståndet ansökte brukspatronerna Hultman och Gahn 1758 att få uppföra en kyrka och anlägga en kyrkogård. Ansökan beviljades, bruksherrarna stod för alla kostnader och kyrkan kom således att bli en brukskyrka. Redan året därpå stod ett timrat kapell med högrest brutet spåntäckt tak färdigt och denna timrade stomme ingår i den nuvarande kyrkobyggnaden. Vem som ritat byggnaden är inte känt, men arbetet leddes av byggmästaren Wins Hans Olsson från Leksand... Läs mer i eget fönster |
| År 1758 - 1758 Nyanläggning | |
|---|---|
| Brukspatronerna Peter Hultman och Hans Jacob Gahn anhåller hos Konungen att få bygga ett kapell vid bruket och anlägga en kyrkogård. Anhållan godtas och arbetet med att uppföra en kyrkobyggnad leds av byggmästaren Wins Hans Olsson från Romma by i Leksand. Någon arkitekt är ej känd. Brukspatronerna står för alla kostnader. Kapellet kallas Sophiae Albertinae kapell efter prinsessan Sofia Albertina. | |
| År 1759 - 1759 Invigning | |
|---|---|
| Kapellet invigs. Byggnaden är en rektangulär timrad byggnad på stenfot med ett högt brutet tak täckt av spån. I öster ligger en femsidig sakristia. Byggnaden saknar både torn och kyrkklockor. | |
| År 1760 - 1764 Ändring | |
|---|---|
| 1760 Lillklockan inköps från klockgjutaren David Flodström i Falun. Troligen hängs klockan upp i en enkel klockstapel. Kyrkan beskrivs som stor och ljus. 1764 Storklockan köps från samma klockgjutare. | |
| År 1776 - 1776 Kulturhistorisk inventering | |
|---|---|
| I ett installationsprotokoll uppges att kyrkan är uppbyggd av trä, väl täckt, spånad och tjärad samt uti fullkomligt stånd. Kyrkogården omges av en tre alnar bred och tre alnar hög mur av gråsten, utan täckning av kalk eller bräder. | |
| År 1818 - 1818 Ändring - Begravningsplats | |
|---|---|
| Kyrkans pastor uttalar sig angående kyrkogårdens skötsel och anser att de gran och enbuskar som nu vanpryda kyrkogården måste bortröjas. Kyrkogården beskrivs som rymlig och dittills ”så hafva här hvilo-ställen för aflidna blifvit valde på särskilte ställen, men hädanefter tillsades graföppningar skulle ske efter hvarf och gravarne gräfvas 3 alnar djupa”. Samma år beslutas även att bogårdsmuren på den västra sidan ska uppmuras så att inte kreaturen kan gå in på kyrkogården. | |
| År 1825 - 1825 Nyanläggning - Inhägnad | |
|---|---|
| Norra sidan av kyrkogården ”stängs”. | |
| År 1829 - 1829 Ändring - Begravningsplats | |
|---|---|
| Kyrkogården omges på södra och östra sidan av vanlig gråstensmur, på norra sidan av gärdesgård samt på västra sidan av ett trästaket med grindar till ingång. Tidigare fanns även stenmur på den västra sidan, men den fick tas bort och ersättas med trästaket eftersom grunden som består av gäslera ej bar den. | |
| År 1849 - 1849 Nyanläggning - Inhägnad | |
|---|---|
| Ett nytt staket sätts upp runt kyrkogården. | |
| År 1864 - 1864 Utvidgning - Begravningsplats | |
|---|---|
| Kyrkogården utvidgas och kyrkogårdens låga stenmur ersätts med ett staket runt om. | |
| År 1890 - 1890 Ändring - Begravningsplats | |
|---|---|
| Kyrkogårdens östra del höjs genom fyllning varefter den planteras. | |
| År 1897 - 1897 Utvidgning - Begravningsplats | |
|---|---|
| Kyrkogården utvidgas åter. Kyrkogården uppges vara uppdelad i kvarter med gångar. På den utvidgade delen planteras träd. Möjligt att anlägga familjegravar. | |
| År 1922 - 1922 Ändring | |
|---|---|
| Patronatsrätten upphör. | |
| År 1924 - 1924 Ändring | |
|---|---|
| Kyrkan blir församlingens egendom. | |
| År 1927 - 1928 Nyanläggning - Inhägnad, staket | |
|---|---|
| Nytt staket kring kyrkogården efter ritning av Carl Bååth. | |
|
Carl Bååth (Arkitekt) |
|
| År 1935 - 1935 Ändring - Begravningsplats | |
|---|---|
| Tillstånd ges till ändring av gång- och gravplatsanordningar på kyrkogården för att få till fler gravplatser inom kyrkogården, minska antalet gångar och ”få någon stil på de olika gravkvarteren” enligt ett förslag av länsträdgårdsmästare A. Liljeblad. | |
|
A Liljeblad (Trädgårdsarkitekt) |
|