
			Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND VÄTE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, VÄTE KYRKA

Byggnadspresentation
Namn	VÄTE KYRKA (akt.), VÄTE KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1050 - 1050 1170 - 1199 1330 - 1370 1340 - 1359
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Landskap	Gotland
Socken	Väte
Församling	Väte församling
Stift	Visby stift
Adress	Väte kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2009 Väte kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta delar är koret och sakristian, vilka uppfördes omkring år 1300, medan långhuset byggdes vid mitten av samma sekel. Ett högt västtorn ingick av allt att döma i byggnadsplanerna men kom aldrig till utförande, utan kyrkan har sannolikt alltsedan 1300-talet varit försedd med en takryttare över långhusets västra del. Den nuvarande kyrkobyggnaden var emellertid inte den första på platsen. Vid slutet av 1100-talet byggdes här en romansk stenkyrka bestående av ett långhus och ett absidförsett kor. Grundmurarna framgrävdes i samband med en restaurering 1927-28. Merparten av... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2009

Väte kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta delar är koret och sakristian, vilka uppfördes omkring år 1300, medan långhuset byggdes vid mitten av samma sekel. Ett högt västtorn ingick av allt att döma i byggnadsplanerna men kom aldrig till utförande, utan kyrkan har sannolikt alltsedan 1300-talet varit försedd med en takryttare över långhusets västra del.
Den nuvarande kyrkobyggnaden var emellertid inte den första på platsen. Vid slutet av 1100-talet byggdes här en romansk stenkyrka bestående av ett långhus och ett absidförsett kor. Grundmurarna framgrävdes i samband med en restaurering 1927-28. Merparten av...

Läs mer i eget fönster

År 1050 - 1050 Nybyggnad
Åtgärd	Byggnadsår enligt Strelow.

År 1100 - 1199 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Norra långhusportalen. Ursprungligen från den romanska kyrkan

År 1100 - 1199 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Sakristieingångens omfattning, material från den ursprungliga romanska kyrkan

År 1100 - 1199 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Reliefer från 1100-talskyrkan, inmurade i sydfasaden

År 1100 - 1550 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Långbänk av trä och ljuskrona av järn med runinskrift, båda nu i SHM. Gravsten i korgolvet med runinskrift. Gravsten i korgolvet över hustrun Gertrud i Mölner. Gravsten på kyrkogården med ringkors.

År 1150 - 1200 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt
Upphovsman	Byzantios (Konstnär - Bildhuggare)

År 1170 - 1199 Nybyggnad
Åtgärd	En romansk stenkyrka, förmodligen bestående av absidkor och långhus, byggdes på platsen. Av den är så gott som allt stenmaterial bevarat i den nuvarande kyrkans fasader (bl.a. två av portalerna, återanvända som långhusportal i N och som sakristiportal, båda med smidesbeslagna dörrblad bevarade, ett tympanon och två fönsternischer och betydande delar av en rundbågsfris med jaktscener; SvK som anger byggnadstiden till ”1100-talets mitt”). Stenhuggarmärken. Byggmästare troligen ”Byzantios” med biträde av Sigraf. Dopfunten av ”Byzantios” (SvK anger tillkomsttiden till ”omkr. 1145”).
Upphovsman	Byzantios (Byggmästare) Sigraf (Okänd)

År 1170 - 1199 Nybyggnad

Åtgärd

En romansk stenkyrka, förmodligen bestående av absidkor och långhus, byggdes på platsen. Av den är så gott som allt stenmaterial bevarat i den nuvarande kyrkans fasader (bl.a. två av portalerna, återanvända som långhusportal i N och som sakristiportal, båda med smidesbeslagna dörrblad bevarade, ett tympanon och två fönsternischer och betydande delar av en rundbågsfris med jaktscener; SvK som anger byggnadstiden till ”1100-talets mitt”). Stenhuggarmärken. Byggmästare troligen ”Byzantios” med biträde av Sigraf. Dopfunten av ”Byzantios” (SvK anger tillkomsttiden till ”omkr. 1145”).

Upphovsman

Byzantios (Byggmästare)

Sigraf (Okänd)

År 1200 - 1200 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	omkring 1200. Triumfkrucifixet (av mästaren till ”Viklau-madonnan”; SvK anger ”1100-talets mitt”).

År 1270 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Sakramentsskåp (tabernakel) av trä och S:t Olofs-skulptur, den senare av ”Vätemästaren”, båda nu i SHM.

År 1280 - 1320 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Kor, rakslutet.

År 1280 - 1320 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia

År 1294 - 1294 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravsten i korgolvet över Olof Örter. Gravsten i korgolvet över Botulf Västerväte.

År 1300 - 1400 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Kalkmålningar i koret

År 1300 - 1300 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	omkring 1300. Det nuvarande koret och sakristian byggdes. Valvmålningen i koret och målningarna runt muröppningarna samt väggskåpet tillkom (SvK som anger ”omkr. 1265”, VK anger ”I slutet av 1200-talet”, GKM ”o. 1260”).

År 1312 - 1312 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravsten i korgolvet över Botvard(us) från Isome.

År 1321 - 1321 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravsten i långhusets golv.

År 1326 - 1326 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravsten i korgolvet över Ruthensis, den dåvarande kyrkoherden Sigfrids moder.

År 1330 - 1370 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus. Grundmuren till den ursprungliga kyrkan påträffade under golvet vid utgrävningar 1927-28
Upphovsman	Egypticus (Konstnär - Bildhuggare)

År 1340 - 1359 Nybyggnad
Åtgärd	Det nuvarande långhuset byggdes av anonymmästaren ”Egypticus”. Den ornamentala målningen med invigningskorsen på N långhusmuren samt längdsnittet genom kyrkan på S korväggen tillkom. Rank- och bladornament från ”1300-talets senare del”. Korskrank (?) av trä varav en dubbelsidigt bemålad bräda bevarats (nu i SHM; SvK som anger ”omkr. 1330”).
Upphovsman	Egypticus (Byggmästare)

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Kalkmålningar i kor och långhus
Upphovsman	Passionsmästaren (Konstnär)

År 1400 - 1400 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	omkring 1400. Gravsten i korgolvet utan inskrift.

År 1400 - 1429 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Träskulptur i skåp av trä, föreställande Anna själv tredje, nu i SHM.

År 1440 - 1459 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Kalkmålningar (apostlar, S:t Kristoffer) på långhusets och korets N väggar (SvK anger ”omkr. 1430-60”). Av ”Passionsmästaren”. Tabernakel av ek, nu i SHM (SvK anger tillkomsttiden till ”omkr. 1430-50”).

År 1470 - 1480 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Passionsfris på långhusets N vägg av ”Mästaren från 1520”.

År 1500 - 1550 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Passionsfris på norra långhusmuren
Upphovsman	Mästaren från 1520 (Konstnär - Dekormålare)

År 1670 - 1780 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol. Daterad enligt inskrift 1781, men äldre delar ingår. Målad 1782 av J. Weller
Upphovsman	Johan Weller (Konstnär - Dekormålare)

År 1686 - 1686 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfuntslocket (troligen).

År 1689 - 1689 Fast inredning - altarring
Åtgärd	Altarringen.

År 1694 - 1694 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol.

År 1699 - 1699 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsats av sandsten

År 1699 - 1699 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen av sandsten.

År 1700 - 1799 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredning

År 1700 - 1700 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen målades av Christian Lorentz Numens.
Upphovsman	Christian Lorenz Numens (Konstnär)

År 1700 - 1799 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen. I Nordiska Museet finns en bänkgavel med apostlafigurer.

År 1739 - 1739 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten målades av Nils Sahlin.
Upphovsman	Nils Sahlin (Konstnär)

År 1752 - 1752 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Nummertavlan av Johan Hernell.
Upphovsman	Johan Hernell (Konstnär)

År 1775 - 1775 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktare.

År 1778 - 1778 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktaren målades av Johan Weller.
Upphovsman	Johan Weller (Konstnär)

År 1780 - 1789 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen målades om av Johan Niklas Weller.
Upphovsman	Johan Niklas Weller (Konstnär)

År 1781 - 1781 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Predikstolen kompletterades med bl.a. baldakin. Kontursågade bilder av Maria och Johannes tillverkades och målades av Johan Weller samt sattes (troligen) upp tillsammans med triumfkrucifixet på trabes i triumfbågen. Draperimålningar i koret och långhuset (?).

År 1782 - 1782 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Predikstolen målades av Johan Niklas Weller (anger 1781). Läktaren och bänkkvarteren målades av Weller. Samme man tillverkade och målade de siluettsågade sidofigurerna (Maria och Johannes) till triumfkrucifixet.
Upphovsman	Johan Niklas Weller (Konstnär)

År 1802 - 1802 Ändring - ombyggnad, port
Åtgärd	Kor- och S långhusportalens dörrblad brädkläddes.

År 1827 - 1827 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Årtal på takstol över långhuset.

År 1829 - 1829 Ändring
Åtgärd	Ritning till tornförändring (nytt västtorn) av J. C. Serén.

År 1831 - 1831 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Lades sakristians tak och vindsgolv med bräder av ek.

År 1832 - 1832 Ändring
Åtgärd	Ritning till fyrkantig takryttare av J. C. Serén.

År 1833 - 1833 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	En förfallen, troligen medeltida takryttare tog ned och ersattes med en ny efter ritning av J. C. Sirén och byggd av tornbyggare Lindström.
Upphovsman	Johan Christian Serén (Arkitekt)

År 1844 - 1844 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockan omgjuten.

År 1848 - 1848 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Koret takkonstruktion sänktes (troligen) och taket täcktes med enkupigt tegel.

År 1848 - 1849 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	1848 Årtal på takstol över koret. 1849 Årtal på takstol över sakristia.

År 1857 - 1857 Fast inredning - orgel

Åtgärd

Orgel med fasad efter ritning av Ludvig Hedin (VK anger att orgeln tillkom 1858 och BH anger 1856). L. M. Holmbäcks arkiv anger att orgeln byggdes 1860 av O. Lindquist, Visby.

Upphovsman

Ludvig Hedin (Arkitekt)

O Lindquist (Orgelbyggare)

År 1858 - 1858 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktaren förändrades om målades om.

År 1862 - 1862 Ändring
Åtgärd	Den medeltida ljuskronan av järn inköptes av SHM. Ny mässingskrona i långhuset. Bänkar och predikstol målades av N. J. Jakobsson.
Upphovsman	N J Jakobsson (Okänd)

År 1866 - 1866 Ändring
Åtgärd	Ritning till tornförändring (nytt västtorn) av A. W. Lundberg.
Upphovsman	August Waldemar Lundberg (Arkitekt)

År 1895 - 1895 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Faltaket på långhuset byttes mot spån.

År 1898 - 1898 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	En ny mässingskrona i långhuset.

År 1909 - 1909 Ändring
Åtgärd	Samtliga kolonnetter i S långhusportalen nygjordes.

År 1912 - 1912 Åsknedslag
Åtgärd	Takryttaren skadades av att åsknedslag (den 12/8; beskr. till foto i kyrkan).

År 1914 - 1914 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Takryttare. Ersatte en äldre takryttare.

År 1914 - 1914 Ändring - restaurering, exteriör
Åtgärd	Utvändig restaurering: Takryttaren i sin nuvarande form tillkom (ändrades från fyrkantig till åttkantig, byggmästare Nils Pettersson, Visby). Korets S takfall täcktes med trekupigt tegel. Värmekamin med skorsten.
Upphovsman	Nils Pettersson (Byggmästare)

År 1927 - 1928 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering efter förslag av arkitekt Sven Brandel, Stockholm: De medeltida kalkmålningarna togs fram konservator C. W. Pettersson, Stocksund. Sakristian kalkades invändigt, sentida bemålning på altarringen och dopfunten togs bort, ommålning av orgel och orgelläktare. Triumfkrucifixet, altaruppsatsen och predikstolen konserverades av konservator Alfred Nilsson, Stockholm och placerades på en trabes i triumfbågen. Dopfunten flyttades från korets SV hörn till långhusets V del. Bänkinredningen ”moderniserades” och målades i rödbrunt och blått, portbladet i den N långhusportalen återinsattes, värmeledning med pannrum under sakristian installerades, grundmurarna till den romanska kyrkans långhus undersöktes. Ny mässingskrona i koret. Rengöring av portalernas omfattningar.

Upphovsman

Alfred Nilsson (Konservator)

C W Pettersson (Konservator)

Sven Brandel (Arkitekt)

År 1933 - 1933 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockan omgjuten av K G Bergholtz & Co, Stockholm.
Upphovsman	Bergholtz & Co (Klockgjuteri)

År 1950 - 1950 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Kalvariegruppen från 1781 togs ned från trabes i triumfbågen.

År 1954 - 1954 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Utbyte av spåntaket på långhuset och tegeltaket på koret mot faltak med undertak av härdade träfiberskivor efter förslag av ing. Gunnar Hörnfeldt, Visby. Åskskyddsanläggning.
Upphovsman	Gunnar Hörnfeldt (Ingenjör)

År 1956 - 1956 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering efter förslag av arkitekt Nils Arne Rosén, Stockholm: Läktaren revs. Trabes med de kontursågade figurerna avlägsnades och triumfkrucifixet hängdes i kedjor. Predikstolen byggdes om (korgen minskades och barriär och dörr togs bort och ny, provisorisk trappa anordnades), de två Ö bänkarna togs bort. Ny orgel av Werner Bosch, Kassel. Kalkmålningarna rengjordes och draperimålningarna kring altaret och i långhusets SÖ hörn kalkades över. Triumfkrucifixet konserverades av konservator Erik Olsson, Sanda. Värmeledningen renoverades med nytt pannrum i uthus på kyrkogården, elektrisk belysning. Igensättning av N långhusportalen invändigt. (Långhusportalens tröskel stympad mellan 1955 och 1977 enl. foton i GF:s arkiv.)

Upphovsman

Erik Olsson (Konservator)

Nils Arne Rosén (Arkitekt)

Werner Bosch (Orgelbyggare)

År 1965 - 1965 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering efter förslag av länsarkitekt Olle Karth, Visby: Predikstolen flyttades från det S sidoaltaret till långhusets NÖ hörn och försågs med en ny trappa, kopierad efter den äldre, samt uppsattes den gamla dörren till predikstolstrappan. Kopia av S:t Olofs-bilden i SHM förfärdigades av skulptör Bertil Nyström, Slite.

Upphovsman

Bertil Nyström (Konstnär - Skulptör)

Olle Karth (Arkitekt)

År 1966 - 1966 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Ny klockbock samt stege och ”balkong” till vindsuppgången.

År 1967 - 1967 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Den lilla kyrkklockan göts av Gösta Bergholtz, Sigtuna.
Upphovsman	Gösta Bergholtz (Klockgjutare)

År 1968 - 1968 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	En ny, andra kyrkklocka tillkom.

År 1970 - 1970 Ändring
Åtgärd	Utredning om sprickbildning i korets SÖ hörn av ingenjör Gunnar Hammarlund, Göteborg.
Upphovsman	Gunnar Hammarlund (Ingenjör)

År 1972 - 1972 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Brädgolvet i koret ersattes med kalksten (?).

År 1974 - 1974 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	En tympanonsten från kärnkyrkan, inmurad i korets V gavelröste, togs ut och deponerades i Gotlands fornsal.

År 1985 - 1985 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, exteriör
Åtgärd	Yttertak och portblad målades med svart täckfärg.

År 1986 - 1986 Ändring
Åtgärd	Altaret murades om, två bildstenar av äldre typ togs upp ur korgolvet (VK anger felaktigt 1966). Portbladet i N långhusportalen rengjordes från täckfärg och tjärades.

År 1987 - 1987 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ny mässingskrona i långhuset.

År 1988 - 1988 Arkeologisk undersökning
Åtgärd	Arkeologisk undersökning i kyrkan, varvid grundmurarna till den romanska stenkyrkan påträffades. Tympanonstenen från kärnkyrka sattes upp i långhuset.

År 1989 - 1989 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Kalvariegruppen från 1781 sattes upp på långhusets N vägg.

År 1990 - 1990 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Den S långhusportalen (inkl angränsande fasadreliefer), N långhusportalen, korportalen samt de två romanska fönsteromfattningarna i långhusets S och Ö fasader konserverades (konservator Charlotta Bylund, RAÄ).
Upphovsman	Charlotta Bylund (Konservator)

År 1992 - 1992 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	En fri rekonstruktion av den medeltida ljuskronan (SHM) av järn tillverkades av Nico Caspers, hängdes upp i långhusets NV valv.
Upphovsman	Nico Caspers (Konstnär)

År 1998 - 1998 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Triumfkrucifixet konserverades av konservator Hans-Peter Hedlund, RAÄ.
Upphovsman	Hans-Peter Hedlund (Konservator)

År 2000 - 2000 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Upprättade Stenkultur i Stockholm AB konserveringsförslag för fyra gravvårdar och en tumba.

År 2002 - 2003 Ändring - restaurering, exteriör

Åtgärd

Utvändig restaurering efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby, entreprenör Byggnadshyttan: Takryttarens konstruktion och panel byttes ut i stor omfattning, även spirstocken byttes. Ljudgluggarnas solbänkar täcktes med falar. Klockdäckets panel byttes och plåtbetäckningen byttes mot papp, den försänkta rännan sattes igen och fall mot utkastaren ordandes. Inspektionsplattform byggdes vid el-motorerna till klockringningen. Korets och sakristians tak försågs med hängränna samt utkastare. Korets och långhusets S takfall lades om samt sakristians båda takfall. Skadat virke byttes i takens konstruktioner (kor, långhus och sakristia). De N och Ö fasaderna putsades om, den V fasaden putslagades. Rebeca Kettunen, stenkonservator, konserverade masverken, och fönsterposterna i de S öppningarna samt delar av långhusportalen. Sockeln rengjordes och fogarna kompletterades. Trampstenen utanför den S långhusportalen höjdes, marknivån höjdes med grus för att undvika vattensamlingar intill kyrkan. Ny dörr/lucka i långhusets V gavel. Blyinfattade glas i kor (Ö och S), långhus (S och V) reparerades. Sakristivindens öppning försågs med i muravsatsen en kalkstensskiva. Korets dörrblad justerades och det äldre låset i sakristidörren justerades. Åskskyddet kompletterades. Skorstenen fogades och tätades för fåglar samt försågs med ett insatsrör. Inspektionsbryggor, stegar och vilplan monterades på vindarna. Belysningen kompletterades och justerades, samt belysning på kyrkogården. 2003 Upprättade Stenkultur i Stockholm AB konserveringsförslag för två(?) gravtumbor. Konserverade Maria Ihrsén, Byggnadshyttan en ljuskrona av trä. Fick församlingen tillstånd att fälla träd på kyrkogården.

Upphovsman

Jan Utas (Arkitekt)

Maria Ihrsén (Konservator)

Rebeca Kettunen (Konservator)

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND VÄTE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, VÄTE KYRKA