
			Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND HELLVI KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, HELLVI KYRKA

Byggnadspresentation
Namn	HELLVI KYRKA (akt.), HELLVI KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1199 1230 - 1270 1240 - 1259
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Landskap	Gotland
Socken	Hellvi
Församling	Forsa församling
Stift	Visby stift
Adress	Hellvi kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Tvåskeppig Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2007 Hellvi kyrka är – med undantag för sakristian – i sin helhet uppförd under medel-tiden. Kyrkans äldsta del är tornet vars övre delar enligt uppgift dock raserades av en storm redan 1534 och sedan aldrig återuppbyggdes. Tornet tillkom sannolikt i slutet av 1100-talet som sista etapp på ett romanskt kyrkobygge, påbörjat något tidigare på detta århundrade. Det nuvarande koret och långhuset uppfördes båda vid mitten av 1200-talet. Korportalens tympanonsten har en märklig, samtida runinskrift som berättar att kyrkans byggmästare hette Lafrans och var son till en Botvid från en annan gotländsk socken, Eskelhem. Lafrans Botvidarson och ... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2007

Hellvi kyrka är – med undantag för sakristian – i sin helhet uppförd under medel-tiden. Kyrkans äldsta del är tornet vars övre delar enligt uppgift dock raserades av en storm redan 1534 och sedan aldrig återuppbyggdes. Tornet tillkom sannolikt i slutet av 1100-talet som sista etapp på ett romanskt kyrkobygge, påbörjat något tidigare på detta århundrade. Det nuvarande koret och långhuset uppfördes båda vid mitten av 1200-talet.

Korportalens tympanonsten har en märklig, samtida runinskrift som berättar att kyrkans byggmästare hette Lafrans och var son till en Botvid från en annan gotländsk socken, Eskelhem. Lafrans Botvidarson och ...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1199 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Torn. Byggt till en äldre kyrka (från 1000-1100-talet). Tornet rasade delvis 1534, men restaurerades.

År 1100 - 1199 Nybyggnad
Åtgärd	En romansk kyrka med kor och långhus, av vilka numera endast delar av västra gaveln återstår, byggdes (byggnadstiden anges till “1000- eller 1100-talet“).

År 1100 - 1250 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Tornet byggdes (SvK anger “troligen 1100-talet“).

År 1230 - 1270 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus och kor
Upphovsman	Lafrans Botvidarson (Byggmästare)

År 1230 - 1270 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Kor, rakslutet
Upphovsman	Lafrans Botvidarson (Byggmästare)

År 1240 - 1259 Nybyggnad
Åtgärd	Omkring 1250. Koret och långhuset byggdes av Lafrans Botvidarson från Eskelhem (SvK anger byggnadstiden för långhuset till “trol. 1239“ och för koret till “trol. 1240-talet“).
Upphovsman	Lafrans Botvidarson (Byggmästare)

År 1243 - 1243 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravhäll (numera delad) i golvet, lagd över Olaus från Längers.

År 1534 - 1534 Ändring - restaurering
Åtgärd	Tornets övre partier rasade vid en storm, och delar av övriga kyrkan skadades. Dragankare av trädstam. Sannolikt murades delar av långhusets båda västligaste valv om vid detta tillfälle.

År 1600 - 1699 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Epitafium av sandsten över rådmannen Lars Mattsson och hans son lantmätaren Matthias Schilder samt dennes hustru Maria Schonfeldt (SvK antar att epitafiet uppsatts över Lars Mattsson).

År 1627 - 1627 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Katekismustavla signerad Jochum Maller (Målare).
Upphovsman	Jochum Maller (Konstnär)

År 1633 - 1633 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol

År 1633 - 1633 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen.

År 1670 - 1700 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt i sandsten

År 1670 - 1699 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten av sandsten.

År 1683 - 1683 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Årtal i gamla vindflöjeln.

År 1700 - 1799 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredning

År 1700 - 1729 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Altartavlan, skänkt av kalkpatronen Anders Fries, S:t Olofsholm.

År 1700 - 1799 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen (SvK anger att fyllningarna målades “omkr. 1700“).

År 1704 - 1704 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktare

År 1704 - 1704 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktaren (ursprungligen placerad i väster) byggdes. Barriären målades av Christian Lorentz Numens. Dopfunten
Upphovsman	Christian Lorenz Numens (Konstnär)

År 1726 - 1726 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altarprydnad, målad 1726

År 1726 - 1726 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Altartavlan målades. Epitafiet målades om.

År 1800 - 1800 Fast inredning - läktare
Åtgärd	omkring 1800. Läktaren utvidgades, troligen för att ge plats åt en orgel.

År 1821 - 1821 Ändring
Åtgärd	Ny eller starkt reparerad tornhuv.

År 1826 - 1826 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockan gjuten av Samuel Ch. Grönwall, Stockholm.
Upphovsman	Samuel Ch Grönwall (Klockgjutare)

År 1849 - 1849 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Mässingljuskrona.

År 1850 - 1860 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia

År 1850 - 1859 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristian byggdes. Gravtumban på kyrkogården flyttades till sin nuvarande plats.

År 1854 - 1854 Ändring
Åtgärd	Bänkinredningen och läktaren övermålades med brun färg. Orgel av Carl Gustav Cederlund, Stockholm.
Upphovsman	Carl Gustaf Cederlund (Orgelbyggare)

År 1926 - 1927 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering efter förslag av arkitekt Anders Roland, Stockholm (SvK anger 1927):  1700-talsfärgsättningen på bänkinredningen och läktaren togs fram.  Värmeledning installerades.  Ny altarring efter förslag av arkitekten Arre Essén.
Upphovsman	Anders Roland (Arkitekt) Arre Essén (Arkitekt)

År 1926 - 1927 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering efter förslag av arkitekt Anders Roland, Stockholm (SvK anger 1927):  1700-talsfärgsättningen på bänkinredningen och läktaren togs fram.  Värmeledning installerades.  Ny altarring efter förslag av arkitekten Arre Essén.

Upphovsman

Anders Roland (Arkitekt)

Arre Essén (Arkitekt)

År 1949 - 1950 Ändring - restaurering
Åtgärd	Yttre och inre restaurering efter förslag av länsarkitekt Olle Karth, Visby:  Tornhuven reparerades (bl.a. med spikreglar och plåtbleck på högbenen), hängränna av trä sattes upp på densamma och vindflöjeln förnyades.  Åskledare.  El för belysning och värme installerades.  Väggen mot ringkammaren och en stödpelare i västra delen av långhuset revs, de västligaste valven rekonstruerades och ett “förstärkningsvalv“ av tegel murades in under tornets tunnvalv (på förslag av länsarkitekt Olle Karth).  Orgelläktaren ändrades.  Kalkning av väggar och valv i kyrkorummet.
Upphovsman	Olle Karth (Arkitekt)

År 1949 - 1950 Ändring - restaurering

Åtgärd

Yttre och inre restaurering efter förslag av länsarkitekt Olle Karth, Visby:  Tornhuven reparerades (bl.a. med spikreglar och plåtbleck på högbenen), hängränna av trä sattes upp på densamma och vindflöjeln förnyades.  Åskledare.  El för belysning och värme installerades.  Väggen mot ringkammaren och en stödpelare i västra delen av långhuset revs, de västligaste valven rekonstruerades och ett “förstärkningsvalv“ av tegel murades in under tornets tunnvalv (på förslag av länsarkitekt Olle Karth).  Orgelläktaren ändrades.  Kalkning av väggar och valv i kyrkorummet.

Upphovsman

Olle Karth (Arkitekt)

År 1956 - 1956 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktaren flyttades till norra långhusväggen efter förslag av länsarkitekt Olle Karth, Visby.
Upphovsman	Olle Karth (Arkitekt)

År 1957 - 1957 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Ny orgel av Lindegrens orgelbyggeri AB, Göteborg (ISO anger tidpunkten till 1956).
Upphovsman	Lindegrens Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1985 - 1985 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	ca 1985 Reparation av långhustakets tegeltäckning på södra takfallet.5.

År 1988 - 1988 Ändring
Åtgärd	Omläggning av golvet på altaravsatsen, samt golvet i sakristian. Nya stegar och vilplan i tornhuven. Sandstensepitafiet reparerades och konserverades.

År 1997 - 1997 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Katekismustavlan konserverades.

År 1999 - 1999 Ändring - restaurering
Åtgärd	Gravtumban restaurerades.

År 2001 - 2001 Ändring - restaurering, exteriör
Åtgärd	Utvändig restaurering efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby, med entreprenör NärBygg AB:  Tegeltaken över kor, långhus och sakristia lades om.  Reparation av takkonstruktionerna och bortrivning av skorstensstocken.  Reparation och kalkavfärgning av fasadputsen på hela kyrkan.  Tätning av portar.  Inspektionsbryggor och belysning på vindarna.  Reparation av stigluckan genom omläggning av faltaket och putslagning och kalkning av fasaderna.
Upphovsman	Jan Utas (Arkitekt)

År 2001 - 2001 Ändring - restaurering, exteriör

Åtgärd

Utvändig restaurering efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby, med entreprenör NärBygg AB:  Tegeltaken över kor, långhus och sakristia lades om.  Reparation av takkonstruktionerna och bortrivning av skorstensstocken.  Reparation och kalkavfärgning av fasadputsen på hela kyrkan.  Tätning av portar.  Inspektionsbryggor och belysning på vindarna.  Reparation av stigluckan genom omläggning av faltaket och putslagning och kalkning av fasaderna.

Upphovsman

Jan Utas (Arkitekt)

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND HELLVI KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, HELLVI KYRKA