
			Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND FOLE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, FOLE KYRKA

Byggnadspresentation
Namn	FOLE KYRKA (akt.), FOLE KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1096 - 1096 1100 - 1100 1170 - 1199 1230 - 1270
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Landskap	Gotland
Socken	Fole
Församling	Väskinde församling
Stift	Visby stift
Adress	Fole kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Tvåskeppig Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2009 Kyrkans byggnadshistoria Fole kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Den nuvarande kyrkans äldsta del är tornet, vilket uppfördes omkring år 1200. Det fogades ursprungligen till en äldre kyrkobyggnad bestående av ett långhus med ett absidförsett kor, byggd av anonymmästaren Calcarius ca femtio år tidigare. Av Calcarius’ kyrka finns endast korportalen bevarad, återanvänd som sakristiportal. Vid den senaste restaureringen (2001-02) gjorde man ett antal dendrokronologiska prover av vilka man dragit slutsatsen att koret byggdes omkr. 1270 samtidigt som man vidgade den östra delen av långhuset med en travé med mittkolonn. O... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2009

Kyrkans byggnadshistoria
Fole kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Den nuvarande kyrkans äldsta del är tornet, vilket uppfördes omkring år 1200. Det fogades ursprungligen till en äldre kyrkobyggnad bestående av ett långhus med ett absidförsett kor, byggd av anonymmästaren Calcarius ca femtio år tidigare. Av Calcarius’ kyrka finns endast korportalen bevarad, återanvänd som sakristiportal.

Vid den senaste restaureringen (2001-02) gjorde man ett antal dendrokronologiska prover av vilka man dragit slutsatsen att koret byggdes omkr. 1270 samtidigt som man vidgade den östra delen av långhuset med en travé med mittkolonn. O...

Läs mer i eget fönster

År 1096 - 1096 Nybyggnad
Åtgärd	Byggnadsår enligt Strelow.

År 1100 - 1100 Nybyggnad
Åtgärd	omkring 1100 Fragment av en gravsten visar att en kyrka fanns på platsen.

År 1170 - 1199 Nybyggnad
Åtgärd	En absidkyrka av anonymmästaren ”Calcarius” byggdes på platsen, varav endast korportalen (återanvänd som sakristiportal i den nuvarande kyrkan) återstår ( SvK anger ”1100-talets mitt eller något senare”).
Upphovsman	Calcarius (Övrig)

År 1180 - 1220 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Torn. Uppfört till en äldre absidkyrka

År 1180 - 1220 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt. Målad 1707

År 1200 - 1200 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	omkring 1200 Tornet byggdes (SvK anger byggnadstiden till 1100-talets slut). Tornbågen vidgades och en mittkolonn insattes i denna.

År 1200 - 1229 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten av ”Calcarius” (SvK anger ”omkr. 1200”).
Upphovsman	Calcarius (Övrig)

År 1230 - 1270 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhusets östra del och kor. Grundmurar från den äldre absidkyrkan finns bevarade

År 1230 - 1270 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Kor, rakslutet, ersatte ett äldre absidkor

År 1270 - 1270 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Triumfkrucifixet, enligt Brunius ett ”snidverk” som ”saknar konstvärde”.

År 1270 - 1270 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Koret uppfördes, samtidigt vidgades den Ö delen av långhuset med en travé med mittkolonn enligt dendrokronologisk datering. GK anger att koret och långhusets V del byggdes o. 1250 (SvK anger ”1200-talets mitt eller tredje fjärdedel” och att byggmästaren var ”Neoiconicus”).
Upphovsman	Neoiconicus (Byggmästare)

År 1280 - 1280 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Långhuset fullbordat åt väster

År 1280 - 1280 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Slutfördes långhuset med ytterliggare två travéer och mittkolonn enligt dendrokronologisk datering. GK och SvK anger att långhusets V del invigdes, sakristian byggdes. Byggnadsår enligt Bilefeld.

År 1327 - 1327 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravsten i korgolvet över Botedis Hellvigs.

År 1440 - 1459 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockan.

År 1489 - 1489 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravsten i korgolvet över Olof Butta.

År 1517 - 1517 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Målad inskription på korets vägg: Eskillus ... anno 1517 visitavit.

År 1582 - 1582 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Årtal i takfotsbräda på långhuset.

År 1654 - 1654 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsats. Målad 1654
Upphovsman	Johan Bartsch d ä (Konstnär)

År 1654 - 1654 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Altartavlan målades av Johan Bartsch (den enda av Bartsch signerade).
Upphovsman	Johan Bartsch (Konstnär)

År 1670 - 1699 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Korbänken.

År 1702 - 1702 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen målades (GK anger att bänkinredningen ”till större delen tillkom under 1700-talets förra hälft”).

År 1707 - 1707 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Sakristians väggar och valv målades med akantusrankor, dopfunten målades av Abraham Beck. Enligt inskriptionen på sakristians vägg var det Hr Johannes Herlitz och hans hustru Metta JöransDåtter Brÿgger som lät arbetet bli gjort.
Upphovsman	Abraham Beck (Konstnär)

År 1716 - 1716 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Årtal inskuret på insidan av långhusdörren.

År 1719 - 1719 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Årtal i takfotsbräda på långhuset.

År 1736 - 1736 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Nummertavla, sannolikt av Johan Hernell.
Upphovsman	Johan Hernell (Konstnär)

År 1740 - 1740 Ändring
Åtgärd	S.k. främlingsbänk i långhusets NV hörn och en ny bänk i mittkvarteret. Altarskranket och fattigstocken uppsattes och målades av Nils Sahlin.

År 1751 - 1751 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol
Upphovsman	Johan Hernell (Konstnär)

År 1751 - 1751 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen tillverkades och målades av Johan Hernell.
Upphovsman	Johan Hernell (Konstnär)

År 1763 - 1763 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Tre nya bänkar i N bänkkvarteret.

År 1777 - 1777 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Fem nya bänkar i mittkvarteret, målades av Johan Leckman.
Upphovsman	Johan Leckman (Konstnär)

År 1784 - 1784 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Krucifixet målades och hängdes upp i koret efter att länge ha förvarats i ringkammaren.

År 1795 - 1795 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ljuskrona av mässing, tillverkad av Eli Sandberg, Stockholm.
Upphovsman	Eli Sandberg (Konstnär)

År 1800 - 1802 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Två bänkar längst bak i kyrkan samt sex bänkar i mittkvarteret tillkom; med rokokomålning 1802-03 av Thomas Malmberg (GKM, som anger året till 1801).
Upphovsman	Thomas Malmberg (Konstnär)

År 1840 - 1859 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ljuskrona av mässing med glasprismor.

År 1848 - 1848 Ändring
Åtgärd	Kyrkan vitkalkades utvändigt enligt en inskription på väggen bakom altaruppsatsen ”Kyrkan kalkrappad, klistrad whitlimmad ut. och invändigt, år 1848. Bänkarne målade, Altartaflan och Predikstolen fornissade, år 1849...”. Krucifixet målades

År 1870 - 1870 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktare

År 1872 - 1872 Ändring
Åtgärd	Läktaren (GK anger ”1870-tal”) efter förslag av arkitekt J. F. Åbom. En skiljevägg av trä mot tornrummet revs bort. Årtal inskuret i trädäck i tornet.

År 1872 - 1872 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln (fasaden ritad av arkitekt J. F. Åbom, Stockholm), byggd av Åkerman och Lund i Stockholm.
Upphovsman	Johan Fredrik Åbom (Arkitekt) Åkerman och Lund (Orgelbyggeri)

År 1872 - 1872 Fast inredning - orgel

Åtgärd

Orgeln (fasaden ritad av arkitekt J. F. Åbom, Stockholm), byggd av Åkerman och Lund i Stockholm.

Upphovsman

Johan Fredrik Åbom (Arkitekt)

Åkerman och Lund (Orgelbyggeri)

År 1890 - 1890 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	omkring 1890 Faltaken på kyrkan byttes mot spåntak (faltak 1888 enl. en Kahl-akvarell i GF).

År 1923 - 1924 Ändring - restaurering, interiör
Åtgärd	Invändig restaurering efter förslag av ritare E. Hejdenberg och byggmästare Carl Nilsson, båda Visby, samt arkitekt Anders Roland, Stockholm. Kalkning av väggar och valv (rester av medeltida muralmålningar iakttogs i koret och långhuset). Nytt altare. Ändring av bänkar (bl. a. breddning av sitsdjup). Bänkar med rokokomålning (från 1802) i mittkvarteret revs bort och luckorna sattes upp som väggbröstning i ringkammaren.
Upphovsman	Anders Roland (Arkitekt) E Hejdenberg (Övrig)

År 1923 - 1924 Ändring - restaurering, interiör

Åtgärd

Invändig restaurering efter förslag av ritare E. Hejdenberg och byggmästare Carl Nilsson, båda Visby, samt arkitekt Anders Roland, Stockholm. Kalkning av väggar och valv (rester av medeltida muralmålningar iakttogs i koret och långhuset). Nytt altare. Ändring av bänkar (bl. a. breddning av sitsdjup). Bänkar med rokokomålning (från 1802) i mittkvarteret revs bort och luckorna sattes upp som väggbröstning i ringkammaren.

Upphovsman

Anders Roland (Arkitekt)

E Hejdenberg (Övrig)

År 1923 - 1924 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Altarringens akantusmålning (från 1740) togs fram. Bänkinredningen målades med akantus. Nytt trägolv i långhuset. Målning av ytterdörrar. Värmeledning med pannrum under sakristian. Restaureringen bekräftas av en målad text på väggen bakom altaruppsatsen.

År 1925 - 1925 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Rosettfönstret (ursprungligen sannolikt från den medeltida prästgården) sattes in i sakristian.

År 1926 - 1926 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Årtal skrivet på altaruppsatsens baksida.

År 1930 - 1930 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Takomläggning (byte från spån till falar) på kor, långhus och sakristia.

År 1954 - 1954 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Omläggning av faltaken på kor, långhus och sakristia, samt reparation takstolarna och av fasadputsen på kyrkan.

År 1957 - 1957 Teknisk installation - el
Åtgärd	Elektrisk belysning.

År 1962 - 1962 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Oljeeldning.

År 1965 - 1965 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Provframtagning av muralmålningar av konservator Erik Olsson, Sanda.
Upphovsman	Erik Olsson (Konservator)

År 1979 - 1981 Ändring - restaurering

Åtgärd

Ut- och invändig restaurering efter förslag av arkitekt Leif Olsson, Stockholm, och Bjerking Ingenjörsbyrå AB, Uppsala (utfördes av AMS’ arbetsplats i Visby): Reparation av tornhuven, omfogning av tornets fasader, omputsning av övriga fasader, brandcellsindelning av vindarna. Nytt klockdäck. Konservering av målning på predikstol och i sakristia (konstnär Harald Norrby, Klintehamn). Omläggning av golv i sakristian, rengöring samt kalkavfärgning av väggar och valv i kyrkorummet. Utbyte av skorsten, dragstag på vinden ovanför triumfbågen. Komplettering av el-anläggningen. Uppläggning av nedrasad gravsten i korgolvet. Orgeln renoverades. Takomläggning samt fasadputs på sockenmagasinet. En inskription på altaruppsatsen anger att även altaruppsatsen rengjordes.

Upphovsman

Harald Norrby (Konstnär)

Leif Olsson (Arkitekt)

År 1984 - 1984 Ändring - restaurering
Åtgärd	Triumfkrucifixet restaurerades (konservator Marianne Korsman-Ullman; GF) och hängdes upp i triumfbågen.
Upphovsman	Marianne Korsman-Ullman (Konservator)

År 1995 - 1995 Ändring
Åtgärd	Renoverades 2 stukor av Libraria Konsthantverk AB.

År 2001 - 2002 Ändring - restaurering, exteriör

Åtgärd

En utvändig restaurering genomfördes, efter förslag av Jan Utas, Visby: Taken lades om och tjärades. Delar av tornpanelen byttes. Ny lucka på långhustaket, nya hängrännor av plåt. Åskskyddet byttes. Klockdäckets golv reparerades och tätades – pappen byttes och ny stållucka monterades. Kor och långhusvinden försågs med vindbryggor med tillhörande trappor och stegar och belysningen kompletterades. Passagen mellan kor och sakristivinden vidgades något. Nya fågelnät monterades i ljudgluggarna. Fasadputsen reparerades och avfärgades, socklarna och hörnkedjorna rengjordes, de förra foglagades. Stenkonservator åtgärdade ljudgluggar, solbänkar och fönster-omfattningar. Överljusfönstret i långhusportalen tätades, portalen tjärades och oljades. Mindre skador på fönsterglasen i långhus och koret limmades eller byttes ut. Portbladen tjär-ströks. Elringning till klockan. Sockenmagasinet och stigluckan renoverades – stigluckans puts lagad och avfärgad. Taket tjärstruket.

Upphovsman

Jan Utas (Arkitekt)

År 2004 - 2004 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Tre portaler konserverades av Paterik Stocklassa, Stuck & Sten. 9 st. gravvårdar, 3 st. tumbor, 1 st. stående nygotisk gravvård samt ett par medeltida byggnadselement på kyrkogården konserverade av Stenkultur AB.
Upphovsman	Patrik Stocklassa (Konservator)

År 2005 - 2005 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln renoverades av orgelbyggare T. Svenske.
Upphovsman	Tomas Svenske (Orgelbyggare)

År 2009 - 2009 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Fjärrvärmeanslutning.

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND FOLE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, FOLE KYRKA