UPPSALA FJÄRDINGEN 33:1 - husnr 1, UPPSALA SLOTT
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| UPPSALA SLOTT (akt.) | |
| 1540 - 1549 | |
| Uppsala | |
| Uppsala | |
| Uppland | |
| Uppsala | |
| Uppsala domkyrkoförsamling | |
| Uppsala stift | |
| Drottning Christinas väg 1D, Drottning Christinas väg 1G, Kung Jans väg 2, Drottning Christinas väg 1B, Drottning Christinas väg 1A, Drottning Christinas väg 1C, Drottning Christinas väg 1E, Drottning Christinas väg 1F | |
| Slott och herrgård - Slott | |
| Historik |
|---|
| Inventeringsår Ej registrerat Slottet har sitt ursprung i en försvarsborg, som började anläggas på åsen under 1540-talet och som senare under 1500-talet utbyggdes till ett av landets ståtligaste renässansslott. Byggnadsledare under den första utbyggnaden var Henrik von Cöllen, och Påvel Schütz, senare Franciskus Pahr, Antonius Watz och Willem Boy. |
| År 1540 - 1549 Nybyggnad | |
|---|---|
| Gustav Vasa (Byggherre) | |
| År 1570 - 1599 Ändring - tillbyggnad | |
|---|---|
| Under senare delen av 1500-talet utbyggdes det till ett av landets ståtligaste renässansslott. Slottets södra flygel och större delen av det s.k. långslottet stod färdiga under 1500-talets sista år. | |
| År 1600 - 1629 Ändring - tillbyggnad | |
|---|---|
| I början av 1600-talet färdigställdes långslottet med norra tornet. | |
| År 1702 - 1702 Brand |
|---|
| År 1743 - 1766 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1743 fick Carl Hårleman i uppdrag att leda återuppbyggnaden av slottet. Byggnadsarbeten pågick till 1766, då slottsanläggningen stod helt klar att tas i bruk som länsresidens. Hårleman hade frångått vasaslottets arkitektur och skapat flera våningar i både syd- och östflygeln. Det totala utbyggnadsprogrammet förverkligades dock inte, och den gamla sydvästflygeln förblev delvis i ruiner. | |
| Carl Hårleman (Arkitekt) | |
| År 1815 - 1815 Ändring - tillbyggnad | |
|---|---|
| År 1815 uppfördes södra tornet efter ritningar av Gustav af Sillén. | |
| Gustaf af Sillén (Arkitekt) | |
| År 1931 - 1932 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| 1931-32 restaurerades rikssalen under ledning av Ragnar Östberg. | |
| Ragnar Östberg (Arkitekt) | |
