Huvudliggaren:
"Måladt i grågrönt med snidade blomornament i allmogestil, målat i rött, blått, gult och grönt."
Det har länge pågått en diskussion om vem som tillverkat de så kallade "Ångermanlandsbrudarna". Urfodral som rikligt dekorerats med lövsågade applikationer målade i starka färger, såsom rött, grönt och gult mot en ljusgrå eller ljusblå fond. I äldre källor är de ofta tillskrivna två namn: Wåhlberg i Sätra och Eric Forsberg i Skulnäs, Nätra, båda placerade som hemmavarande i Ångermanland.
År 2001 kom nya rön från tre forskare (Bylund, Bäckström & Kühne, 2001) verksamma vid Landsarkivet i Härnösand, Länsmuseet Västernorrland samt Lundegård, Bergeforsen i Medelpad.
Deras forskning visar att en man vid namn Johan Petter Wåhlberg (1780-1840), fick på tidigt 1800-tal i uppdrag att bygga om predikstolen i Holms kyrka i Medelpad. I kyrkoarkivet skrevs Wåhlberg in som snickare. Jämför man de lövsågade dekorerna på predikstolen med de som förekommer på golvurens fodral är de slående lika. På 1810-talet hittar man Wåhlberg som torpare på mark som ägdes av Dingersjö gästgiveri i Njurunda socken, Medelpad, med anor från 1600-talet. Gästgiveriet var det ställe längs norrstigen som sörkörarna stannade och övernattade på. Sörkörarna var från norra Ångermanland och de fraktade och sålde bland annat skinn, lärft och träskedar på marknader söderöver i Uppsala och Stockholm. Det var inte ovanligt att de satte sitt överskott i lyxvaror såsom fanerade möbler, silver och porslin från städerna. Kanske var det här som det började - sörkörare som beställde urfodral med lövsågade detaljer av Johan Petter Wåhlberg? De flesta av "Ångermanlandsbrudarna" står och har stått i de välbärgade bondgårdarna kring Örnsköldsvik, men de har även påträffats i Härnösandstrakten och i Medelpad.
Därmed inte sagt att Johan Petter Wåhlberg tillverkat alla urfodral. Vid en jämförelse urfodral emellan ser man att det är flera händer som har arbetat med materialet.
På 1820-talet bodde Johan Petter Wåhlberg i Sättna socken i Medelpad. Det troliga är att man vid läsning av kyrkböckerna från 1800-talets början har tolkat socknen fel och det blev Sätra, då Sättna stavades med ett t vid tidpunkten. I och med detta blev det svårt att identifiera snickaren.
Arkivforskningen visar att urfodralen funnits i både Ångermanland och Medelpad och det i sin tur visar på kontakterna som alltid funnits mellan landskapen.
/Ulla-Karin Warberg
