Carlotta - the museum database

AJ:005247 :: påse

Object description: Påse i sydsamisk modell. Sydd av barkgarvat renskinn och kläde. Halsdel och botten av skinn, mittdel av rött och marinblått kläde. Klädet har tenntrådsbroderi. På det röda klädet tenntrådsbroderi i ett florisktisk mönster med blått kläde innerst. På det blåa klädet tenntrådsbroderi i ett korsmönster av tenn i mitten, med rött kläde innerst. Båda sidorna har tenntrådsbroderi längs kanten. Tenntrådsbroderiet sytt av en skicklig sömmerska. På sidorna om mittdelen mot botten är tvinnade tenntrådtråd lagt som "kedjor" och nersytt med ett stygn mot skinnet. I överkanten är knytsnoddar av skinn igenom en dragsko. Knytsnoddarna har tofsar av rött, grönt, gult och blått kläde. Ett handtag i form av en tvinnad skinnrem är fastsydd i överkanten.

Data elements
References (2)

Inventarienummer

AJ:005247

Sakord - övergripande term

Sakord - kategori

samiska dräkter

Sakord, samiska

bongke (saS); ditniebongke (saS)

293 Dräkttillbehör

Beskrivning

Påse i sydsamisk modell. Sydd av barkgarvat renskinn och kläde. Halsdel och botten av skinn, mittdel av rött och marinblått kläde. Klädet har tenntrådsbroderi. På det röda klädet tenntrådsbroderi i ett florisktisk mönster med blått kläde innerst. På det blåa klädet tenntrådsbroderi i ett korsmönster av tenn i mitten, med rött kläde innerst. Båda sidorna har tenntrådsbroderi längs kanten. Tenntrådsbroderiet sytt av en skicklig sömmerska. På sidorna om mittdelen mot botten är tvinnade tenntrådtråd lagt som "kedjor" och nersytt med ett stygn mot skinnet. I överkanten är knytsnoddar av skinn igenom en dragsko. Knytsnoddarna har tofsar av rött, grönt, gult och blått kläde. Ett handtag i form av en tvinnad skinnrem är fastsydd i överkanten.

Föremålet har tillhört Bengt Jonzon, biskop i Lule Stift 1937-1956. Föremålet är donerat till museet av organisationen Initiatives of Change-Sverige. ; Tenntråd. Tekniken att dra, spinna och brodera med metalltråd är en teknik, som förekommit bland folk runtom i världen. Att just bearbeta tenn till tråd för utsmyckning är en teknik som verkar känd enbart hos samerna. Tekniken att brodera med metalltråd (guld och silver) kom till Europa från det Bysantiska riket De äldsta arkeologiska fynden i Sverige av både rund och plattdragen tenntråd är från 1000-talet och funna i Gråträsk, Piteå kommun, medan de äldsta skriftliga källorna om tenntråd bland samerna är från 1600-talet. Till exempel har Samuel Rheen beskrivit hur samerna tillverkar tenntråd genom att smälta tennet och sedan dra tenntråden genom horn med hål i, från grövre till tunnare. Rheen berättar att tråden ska dras bred, dvs.platt, för att kunna spinnas. Det gör man genom att sätta i ett litet ben i det hål som man drar tråden genom. Här beskriver han tillverkningssättet för platt tenntråd, som är mycket använt på äldre tenntrådsbroderade föremål. Kanske har platt tenntråd kan varit det normala från början, eftersom andra källor från 1600-, 1700- och 1800-talet omtalar att vid dragningen ska en liten syl av märgben användas för att platta till tenntråden innan spinning. Samuel Rheen berättar vidare att den spunna tenntråden spinns med en liten slända kring en annan tråd och att de kvinnor som är skicklast på tenntrådstillverkning och -broderande är högt ansedda. Det tidigaste sättet att spinna tenntråd verkar ha varit att genom antingen med en spinnkrok, även kallad vridare, eller en typ av slända tvinna den dragna tenntråden kring sentråd. Tenntr%C3%A5d.%20Tekniken%20att%20dra%2C%20spinna%20och%20brodera%20med%20metalltr%C3%A5d%20%C3%A4r%20en%20teknik%2C%20som%20f%C3%B6rekommit%20bland%20folk%20runtom%20i%20v%C3%A4rlden.%20Att%20just%20bearbeta%20tenn%20till%20tr%C3%A5d%20f%C3%B6r%20utsmyckning%20%C3%A4r%20en%20teknik%20som%20verkar%20k%C3%A4nd%20enbart%20hos%20samerna.%20%20Tekniken%20att%20brodera%20med%20metalltr%C3%A5d%20%28guld%20och%20silver%29%20kom%20till%20Europa%20fr%C3%A5n%20det%20Bysantiska%20riket%0D%0ADe%20%C3%A4ldsta%20arkeologiska%20fynden%20i%20Sverige%20av%20b%C3%A5de%20rund%20och%20plattdragen%20tenntr%C3%A5d%20%C3%A4r%20fr%C3%A5n%201000-talet%20och%20funna%20i%20Gr%C3%A5tr%C3%A4sk%2C%20Pite%C3%A5%20kommun%2C%20medan%20de%20%C3%A4ldsta%20skriftliga%20k%C3%A4llorna%20om%20tenntr%C3%A5d%20bland%20samerna%20%C3%A4r%20fr%C3%A5n%201600-talet.%20Till%20exempel%20har%20Samuel%20Rheen%20beskrivit%20hur%20samerna%20tillverkar%20tenntr%C3%A5d%20genom%20att%20sm%C3%A4lta%20tennet%20och%20sedan%20dra%20tenntr%C3%A5den%20genom%20horn%20med%20h%C3%A5l%20i%2C%20fr%C3%A5n%20gr%C3%B6vre%20till%20tunnare.%20Rheen%20ber%C3%A4ttar%20att%20tr%C3%A5den%20ska%20dras%20bred%2C%20dvs.platt%2C%20f%C3%B6r%20att%20kunna%20spinnas.%20Det%20g%C3%B6r%20man%20genom%20att%20s%C3%A4tta%20i%20ett%20litet%20ben%20i%20det%20h%C3%A5l%20som%20man%20drar%20tr%C3%A5den%20genom.%20H%C3%A4r%20beskriver%20han%20tillverkningss%C3%A4ttet%20f%C3%B6r%20platt%20tenntr%C3%A5d%2C%20som%20%C3%A4r%20mycket%20anv%C3%A4nt%20p%C3%A5%20%C3%A4ldre%20tenntr%C3%A5dsbroderade%20f%C3%B6rem%C3%A5l.%20%0D%0AKanske%20har%20platt%20tenntr%C3%A5d%20kan%20varit%20det%20normala%20fr%C3%A5n%20b%C3%B6rjan%2C%20eftersom%20andra%20k%C3%A4llor%20fr%C3%A5n%20%201600-%2C%201700-%20och%201800-talet%20omtalar%20att%20vid%20dragningen%20ska%20en%20liten%20syl%20av%20m%C3%A4rgben%20anv%C3%A4ndas%20f%C3%B6r%20att%20platta%20till%20tenntr%C3%A5den%20innan%20spinning.%20%0D%0ASamuel%20Rheen%20ber%C3%A4ttar%20vidare%20att%20den%20spunna%20tenntr%C3%A5den%20spinns%20med%20en%20liten%20sl%C3%A4nda%20kring%20en%20annan%20tr%C3%A5d%20och%20att%20de%20kvinnor%20som%20%C3%A4r%20skicklast%20p%C3%A5%20tenntr%C3%A5dstillverkning%20och%20-broderande%20%C3%A4r%20h%C3%B6gt%20ansedda.%20%0D%0ADet%20tidigaste%20s%C3%A4ttet%20att%20spinna%20tenntr%C3%A5d%20verkar%20ha%20varit%20att%20genom%20antingen%20med%20en%20spinnkrok%2C%20%C3%A4ven%20kallad%20vridare%2C%20eller%20en%20typ%20av%20sl%C3%A4nda%20tvinna%20den%20dragna%20tenntr%C3%A5den%20kring%20sentr%C3%A5d.%20; Syrene Wilks make Andreas Wilks (f. 1884) revitaliserade tenntrådstillverkningen vid 1900-talets början. Andreas Wilks spårade i sin ungdom upp gamla redskap för trådtillverkning och intervjua äldre människor om hur slöjden gick till. Han studerade även traditionella tennbroderade föremål i detalj, och när han var i 20-årsåldern började han experimentera med att göra sin egen tenntråd och brodera med den. Andreas Wilks moderniserade tillverkningen av tenntråd på flera vis. Istället för att spinna den kring en rensena som brukligt var bland samerna spann han den kring en björntråd, det vill säga kring en kraftig niotrådig dubbeltvinnad bomullstråd som fanns att köpa i affären. Wilks förenklade även processen genom att byta ut den gamla vridaren mot en slags slända som samerna fram tills dess endast använt för att spinna ullgarn. Så småningom blev både Andreas Wilks skicklig tenntrådsslöjdare. Efter att han gift sig 1915 tog hustrun Syrene tog över broderiet och Andreas stod för tenntrådstillverkningen. Även Andreas bror Lars och dennes hustru Sanna (Syrenes syster) var skickliga tenntrådsslöjdare, liksom. Tillsammans dokumenterade de gamla mönster och räddade dem från att försvinna. Andreas Wilks höll många kurser om tenntrådsbroderi i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Härjedalen och bidrog till ett uppsving av den gamla konstarten. Första tenntrådskursen hölls 1925.Syrene%20Wilks%20make%20Andreas%20Wilks%20%28f.%201884%29%20revitaliserade%20tenntr%C3%A5dstillverkningen%20vid%201900-talets%20b%C3%B6rjan.%20Andreas%20Wilks%20sp%C3%A5rade%20i%20sin%20ungdom%20upp%20gamla%20redskap%20f%C3%B6r%20tr%C3%A5dtillverkning%20och%20intervjua%20%C3%A4ldre%20m%C3%A4nniskor%20om%20hur%20sl%C3%B6jden%20gick%20till.%20Han%20studerade%20%C3%A4ven%20traditionella%20tennbroderade%20f%C3%B6rem%C3%A5l%20i%20detalj%2C%20och%20n%C3%A4r%20han%20var%20i%2020-%C3%A5rs%C3%A5ldern%20b%C3%B6rjade%20han%20experimentera%20med%20att%20g%C3%B6ra%20sin%20egen%20tenntr%C3%A5d%20och%20brodera%20med%20den.%20Andreas%20Wilks%20moderniserade%20tillverkningen%20av%20tenntr%C3%A5d%20p%C3%A5%20flera%20vis.%20Ist%C3%A4llet%20f%C3%B6r%20att%20spinna%20den%20kring%20en%20rensena%20som%20brukligt%20var%20bland%20samerna%20spann%20han%20den%20kring%20en%20bj%C3%B6rntr%C3%A5d%2C%20det%20vill%20s%C3%A4ga%20kring%20en%20kraftig%20niotr%C3%A5dig%20dubbeltvinnad%20bomullstr%C3%A5d%20som%20fanns%20att%20k%C3%B6pa%20i%20aff%C3%A4ren.%20Wilks%20f%C3%B6renklade%20%C3%A4ven%20processen%20genom%20att%20byta%20ut%20den%20gamla%20vridaren%20mot%20en%20slags%20sl%C3%A4nda%20som%20samerna%20fram%20tills%20dess%20endast%20anv%C3%A4nt%20f%C3%B6r%20att%20spinna%20ullgarn.%20%0AS%C3%A5%20sm%C3%A5ningom%20blev%20b%C3%A5de%20Andreas%20Wilks%20skicklig%20tenntr%C3%A5dssl%C3%B6jdare.%20Efter%20att%20han%20gift%20sig%201915%20tog%20hustrun%20Syrene%20tog%20%C3%B6ver%20broderiet%20och%20Andreas%20stod%20f%C3%B6r%20tenntr%C3%A5dstillverkningen.%20%C3%84ven%20Andreas%20bror%20Lars%20och%20dennes%20hustru%20Sanna%20%28Syrenes%20syster%29%20var%20skickliga%20tenntr%C3%A5dssl%C3%B6jdare%2C%20liksom.%20%20Tillsammans%20dokumenterade%20de%20gamla%20m%C3%B6nster%20och%20r%C3%A4ddade%20dem%20fr%C3%A5n%20att%20f%C3%B6rsvinna.%20Andreas%20Wilks%20h%C3%B6ll%20m%C3%A5nga%20kurser%20om%20tenntr%C3%A5dsbroderi%20i%20Norrbotten%2C%20V%C3%A4sterbotten%2C%20J%C3%A4mtland%20och%20H%C3%A4rjedalen%20och%20bidrog%20till%20ett%20uppsving%20av%20den%20gamla%20konstarten.%20F%C3%B6rsta%20tenntr%C3%A5dskursen%20h%C3%B6lls%201925.

horn/tjåervie; kläde/skrovre; renskinn; garvat (berett)/skåerrie; tenntråd/ditnietråare

Teknik svenska

Teknik sydsamiska

gietegåarodh; gåarodh; klÏssedh; ditnedh

förvara och bära i.

Kulturell tillhörighet

sydsamiskt/åarjelsaemie

Personnamn - Tillverkare

Wilks Syrene [trolig]

Inventarienummer - sammanhör med

Tillverkningstid

1930-tal [?]; 1900-tal mitten [?]