Carlotta - the museum database

AJ:005128 :: bok, skolbok, lärobok

Object description

C. T. Odhners lärobok i fäderneslandets historia : bearbetad för folkskolan = C. T. Odhnera åpatis-kirje Aitek-lanta historian : almoka skåulaita. Stockholm : Nordstedt, 1905.

Object description

Inbunden bok med hårda pärmar. Pärmarna med flammigt mönster i färgerna grönt och svart. På första sidan är skrivet med blyerts: Maja Rassa 1913.

Tillhört nomadlärarinnan Maja Rassa (1876-1960). Hon hade fått sin utbildning vid nomadskolelärarseminariet i Mattisudden i Jokkmokks kommun. 1875-1904 fanns här ett statligt småskoleseminarium.

Maja blev lärare 1899. Hon började då med undervisning i kåtaskolorna. På den tiden pratade man samiska, läste och skrev på sitt modersmål i kåtaskolorna. Det fick man inte göra senare, då skulle man bara tala, läsa och skriva på svenska.

Data elements

Inventarienummer

AJ:005128

bok; skolbok; lärobok

Sakord - övergripande term

samhälle; skolväsen

Sakord, samiska

girjje (saL); åhpadusgirjje (saL); oahppamgirjje (saL)

872 Skolundervisning; 17

Beskrivning

C. T. Odhners lärobok i fäderneslandets historia : bearbetad för folkskolan = C. T. Odhnera åpatis-kirje Aitek-lanta historian : almoka skåulaita. Stockholm : Nordstedt, 1905.

;

Inbunden bok med hårda pärmar. Pärmarna med flammigt mönster i färgerna grönt och svart. På första sidan är skrivet med blyerts: Maja Rassa 1913.

Tillhört nomadlärarinnan Maja Rassa (1876-1960). Hon hade fått sin utbildning vid nomadskolelärarseminariet i Mattisudden i Jokkmokks kommun. 1875-1904 fanns här ett statligt småskoleseminarium.

Maja blev lärare 1899. Hon började då med undervisning i kåtaskolorna. På den tiden pratade man samiska, läste och skrev på sitt modersmål i kåtaskolorna. Det fick man inte göra senare, då skulle man bara tala, läsa och skriva på svenska.

1945 bildades samebyn Jåhkåkasska. Bakgrunden var den att Bårddegruppen som var den grupp som nyttjade den sydligaste delen av Sirges sameby och Gáblesgruppen som nyttjade den nordligaste delen av Tuorpons sameby använde betesområden och flyttvägar gemensamt. Sommarboplatsen var också gemensam och man hade mycket lite samröre med respektive samebyar. I samband med 1930 års lapputredning utreddes frågan och enligt utredarna ”är ett verkligt kaos rådande i renskötseln på ömse sidor gränsen”. Båda grupperna hade framfört önskemål om att deras betesland måste brytas ut från respektive byar. De övriga byamedlemmarna från både Sirkas och Tuorpon motsatte sig uppdelningen med motiveringen att man inte ville beskära samebyarnas områden. Lappfogden som verkställde utredningen, ansåg dock att man skulle tillmötesgå Bårdde- och Gáblessamerna deras önskan. 1934 genomfördes en markegång av lappfogden och av valda ombud från de båda byarna. Det rådde delade meningar om vilka områden inom byarna som nyttjades av vem. Det var speciellt om uppdelningen av sommarbetesområdet man tvistade. Lappfogden presenterade med markegången som grund ett förslag till utredningen. Norra gränsen för den nya byn föreslogs gå från Riksrös 243 ner genom Vásstenavrre längs Låddejåhkå över höjden mellan Guohpervágge och Álggavágge ner genom Ráhpavuobme förbi Snávvá-hemmanet* ner efter Gálmejåhkå till Björkholmen. Södra gränsen föreslogs gå från Árasluokta och ner längs Árassjokk över Duoddarar och Tjuollda genom Njoatsosvagge och Änok förbi Kvikkjokk och vidare ner till sjön Saggat. På sammanträde i Jokkmokk 1935 förklarade sig samerna godkänna det utarbetade förslaget till gränser. 1945 genomfördes den nya indelningen och vi fick tre fjällsamebyar inom Jokkmokks kommun. *Snávvá-hemmanet ligger idag under vatten. Källa: Riksarkivet 1930 års lapputredning YK1768. /Gertrude Kuhmunen, arkivarie på Ájtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum. 1945%20bildades%20samebyn%20J%C3%A5hk%C3%A5kasska.%20Bakgrunden%20var%20den%20att%20B%C3%A5rddegruppen%20som%20var%20den%20grupp%20som%20nyttjade%20den%20sydligaste%20delen%20av%20Sirges%20sameby%20och%20G%C3%A1blesgruppen%20som%20nyttjade%20den%20nordligaste%20delen%20av%20Tuorpons%20sameby%20anv%C3%A4nde%20betesomr%C3%A5den%20och%20flyttv%C3%A4gar%20gemensamt.%20Sommarboplatsen%20var%20ocks%C3%A5%20gemensam%20och%20man%20hade%20mycket%20lite%20samr%C3%B6re%20med%20respektive%20samebyar.%20I%20samband%20med%201930%20%C3%A5rs%20lapputredning%20utreddes%20fr%C3%A5gan%20och%20enligt%20utredarna%20%E2%80%9D%C3%A4r%20ett%20verkligt%20kaos%20r%C3%A5dande%20i%20rensk%C3%B6tseln%20p%C3%A5%20%C3%B6mse%20sidor%20gr%C3%A4nsen%E2%80%9D.%20%0A%0AB%C3%A5da%20grupperna%20hade%20framf%C3%B6rt%20%C3%B6nskem%C3%A5l%20om%20att%20deras%20betesland%20m%C3%A5ste%20brytas%20ut%20fr%C3%A5n%20respektive%20byar.%20De%20%C3%B6vriga%20byamedlemmarna%20fr%C3%A5n%20b%C3%A5de%20Sirkas%20och%20Tuorpon%20motsatte%20sig%20uppdelningen%20med%20motiveringen%20att%20man%20inte%20ville%20besk%C3%A4ra%20samebyarnas%20omr%C3%A5den.%20Lappfogden%20som%20verkst%C3%A4llde%20utredningen%2C%20ans%C3%A5g%20dock%20att%20man%20skulle%20tillm%C3%B6tesg%C3%A5%20B%C3%A5rdde-%20och%20G%C3%A1blessamerna%20deras%20%C3%B6nskan.%20%0A%0A1934%20genomf%C3%B6rdes%20en%20markeg%C3%A5ng%20av%20lappfogden%20och%20av%20valda%20ombud%20fr%C3%A5n%20de%20b%C3%A5da%20byarna.%20Det%20r%C3%A5dde%20delade%20meningar%20om%20vilka%20omr%C3%A5den%20inom%20byarna%20som%20nyttjades%20av%20vem.%20Det%20var%20speciellt%20om%20uppdelningen%20av%20sommarbetesomr%C3%A5det%20man%20tvistade.%20Lappfogden%20presenterade%20med%20markeg%C3%A5ngen%20som%20grund%20ett%20f%C3%B6rslag%20till%20utredningen.%0A%0ANorra%20gr%C3%A4nsen%20f%C3%B6r%20den%20nya%20byn%20f%C3%B6reslogs%20g%C3%A5%20fr%C3%A5n%20Riksr%C3%B6s%20243%20ner%20genom%20V%C3%A1sstenavrre%20l%C3%A4ngs%20L%C3%A5ddej%C3%A5hk%C3%A5%20%C3%B6ver%20h%C3%B6jden%20mellan%20Guohperv%C3%A1gge%20och%20%C3%81lggav%C3%A1gge%20ner%20genom%20R%C3%A1hpavuobme%20f%C3%B6rbi%20Sn%C3%A1vv%C3%A1-hemmanet%2A%20ner%20efter%20G%C3%A1lmej%C3%A5hk%C3%A5%20till%20Bj%C3%B6rkholmen.%20S%C3%B6dra%20gr%C3%A4nsen%20f%C3%B6reslogs%20g%C3%A5%20fr%C3%A5n%20%C3%81rasluokta%20och%20ner%20l%C3%A4ngs%20%C3%81rassjokk%20%C3%B6ver%20Duoddarar%20och%20Tjuollda%20genom%20Njoatsosvagge%20och%20%C3%84nok%20f%C3%B6rbi%20Kvikkjokk%20och%20vidare%20ner%20till%20sj%C3%B6n%20Saggat.%20%0A%0AP%C3%A5%20sammantr%C3%A4de%20i%20Jokkmokk%201935%20f%C3%B6rklarade%20sig%20samerna%20godk%C3%A4nna%20det%20utarbetade%20f%C3%B6rslaget%20till%20gr%C3%A4nser.%201945%20genomf%C3%B6rdes%20den%20nya%20indelningen%20och%20vi%20fick%20tre%20fj%C3%A4llsamebyar%20inom%20Jokkmokks%20kommun.%20%0A%0A%2ASn%C3%A1vv%C3%A1-hemmanet%20ligger%20idag%20under%20vatten.%20%0AK%C3%A4lla%3A%20Riksarkivet%201930%20%C3%A5rs%20lapputredning%20YK1768.%20%0A%2FGertrude%20Kuhmunen%2C%20arkivarie%20p%C3%A5%20%C3%81jtte%20Svenskt%20Fj%C3%A4ll-%20och%20Samemuseum.%20

papper/báhper; skinn

brunt/russjkat; beige/guovggisrussjkat

Sign/märkning

Maja Rassa 1913

Sirges / Sirkas; Jåhkågaska tjiellde / Jåkkåkaska

Norrbottens län

17,8 cm

12,2 cm

1,8 cm

Personnamn - Brukare

Rassa Maja K Pannasdotter

Tillverkningstid

tryckår 1905