<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:version>1.3.0</pres:version><pres:buildDate>2026-09-06</pres:buildDate><pres:itemLabel xml:lang="sv">Att skapa liv</pres:itemLabel><pres:dataQuality>Rådata</pres:dataQuality><pres:id>15514656</pres:id><pres:service>showcase</pres:service><pres:organization xml:lang="sv">Statens museer för världskultur - Världskulturmuseet</pres:organization><pres:organizationShort>SMVK-VKM</pres:organizationShort><pres:type xml:lang="sv">Monterdel</pres:type><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/showcase/15514656</pres:entityUri><pres:idLabel>Existens - Döden och framtiden - Att skapa liv</pres:idLabel><pres:description xml:lang="sv">ATT SKAPA LIV 

Shipibo-konibo-folket lever i Amazonas regnskog. Hos dem har saker och djur en själ och en egen syn på världen. När du skapar saker, så som en lerfigur, så skapar du något med en själ. Du skapar liv. I lerfigurens ögon är du en sak. Är det då du som tittar på figuren eller tittar den på dig?   


Allt har en själ  

Se dig omkring. Tänk att alla saker du ser är fyllda av liv. De har en själ och en egen syn på världen. De ser sig själva som människor och ser på dig som ett föremål. Nu kan du stiga in i shipibo konibo-folkets värld, vid Ucayali-floden i Amazonas regnskog. Här kan allt ha en själ, från den minsta lerfigur till det högsta berget.  

Världssynen eller kosmologin, att allt kan ha en själ, grundar sig i berättelser om världens skapelse, då alla väsen och varelser kunde tala med varandra. Alla var både människor och icke-människor på samma gång. Via drömmar och med hjälp av medicinalväxter kan dessa världar besökas. Där kan djur, föremål och människor förstå varandra.  


Perspektivism – vem betraktar vem? 

I jaguarens ögon är människan ett bytesdjur och jaguaren själv en mänsklig jägare. Djurens päls, fjädrar eller mönster, är bara dekorationer eller kläder. Innanför skalet finns ett mänskligt inre som betraktar världen och sig själv.  

Allt som har en själ betraktar sig själv och sin verklighet från sitt eget perspektiv. Alla ser vi oss själva som människor i en värld av djur, andar och föremål. Ett sätt att beskriva detta synsätt är att kalla det “perspektivism”, ett begrepp myntat av den brasilianske antropologen Eduardo Viveiros de Castro.  
Alla ställer vi oss frågorna: Vem är du i förhållande till mig och vem är jag för dig? Jaguaren undrar också.  


Att skapa liv i mönster 

Anakondan Ronin lever precis som människorna, men på botten av floder och laguner. Där har hon familj, hus och åkrar, precis som shipibo konibo-folket. När hantverkarna, som är kvinnor, skapar konstföremål i lera, trä eller tyg, så frågar de Ronin om råd. Med hjälp av medicinalväxter möter de Ronin i drömmens värld. Då får hon en mänsklig form och lär dem att skapa mönster. När drömmen är över gäller det att komma ihåg så mycket som möjligt så att mönstret kan förevigas på föremålet. Genom hantverket och mönstren skapas också liv. Föremålen som skapas har egna liv och ser sig själva som människor. De ingår i familjer och gemenskaper, precis som vi. (Utställningstext, Existens 2024)</pres:description><pres:content xml:lang="en">CREATING LIFE 

The Shipibo Konibo people live in the Amazon rainforest. For them, things and animals have a soul and their own view of the world. When you create things, like a clay figure, you create something with a soul. You create life. In the eyes of the clay figure, you are a thing. So, are you looking at the figures or are they looking at you? 

 
Everything has a soul   

Look around you. Imagine that all the things you see are full of life. They have a soul and their own view of the world. They see themselves as people and see you as an object. Now you can enter the world of the Shipibo Konibo people, by the Ucayali River in the Amazon rainforest. Here everything can have a soul, from the smallest clay figure to the highest mountain.   

This worldview, or cosmology, is based on stories of the creation of the world, when all beings and creatures could talk to each other. Everyone was both human and non-human at the same time. Through dreams and with the help of medicinal plants, these worlds can be visited. There, animals, objects and people can understand each other. 


Perspectivism - who is looking at whom?  

In the eyes of the jaguar, the human is a prey animal and the jaguar a human hunter. The animals' fur, feathers or patterns are just decorations or clothing. Inside is a human mind that looks at the world and itself.   
 
Everything that has a soul, looks at itself and its reality from its own perspective. We all see ourselves as humans in a world of animals, spirits and objects. One way to describe this approach is to call it 'perspectivism', a term coined by Brazilian anthropologist Eduardo Viveiros de Castro.   

We all ask ourselves: Who are you in relation to me and who am I to you?  
The jaguar wonders too.  


Creating life in patterns  

Ronin the anaconda lives just like humans, but at the bottom of rivers and lagoons. There she has a family, houses and fields, just like the Shipibo Konibo people. When the artisans, who are women, create art objects in clay, wood or cloth, they ask Ronin for advice.  
 
Using medicinal plants, they meet Ronin in the dream world. She then takes on a human form and teaches them how to create patterns. At the end of the dream, it is important to remember as much as possible so that the pattern can be immortalized on the object. The crafts and patterns create life. The objects created have their own lives and see themselves as people. They are part of families and communities, just like us. (Exhibition text, Existens 2024)</pres:content><pres:image><pres:mediaType>image/jpeg</pres:mediaType><pres:src type="thumbnail">https://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/tn/15476453/905814.jpg</pres:src><pres:src type="lowres">https://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/zoom/15476452/905814.jpg</pres:src><pres:mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-nd</pres:mediaLicense><pres:byline xml:lang="sv">Törnros, Beatrice</pres:byline><pres:copyright xml:lang="sv">Statens museer för världskultur</pres:copyright></pres:image><pres:references><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/exhibitionpart/2283469</pres:reference></pres:references><pres:representations><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/showcase/html/15514656</pres:representation><pres:representation format="XML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/showcase/xml/15514656</pres:representation><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/showcase/rdf/15514656</pres:representation></pres:representations></pres:item>