<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:version>1.3.0</pres:version><pres:buildDate>2026-04-26</pres:buildDate><pres:itemLabel xml:lang="sv">bälte, silverbeslag</pres:itemLabel><pres:dataQuality>Rådata</pres:dataQuality><pres:id>11972</pres:id><pres:service>objekt</pres:service><pres:organization xml:lang="sv">Statens museer för världskultur - Världskulturmuseet</pres:organization><pres:organizationShort>SMVK-VKM</pres:organizationShort><pres:type xml:lang="sv">Föremål</pres:type><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/objekt/11972</pres:entityUri><pres:idLabel>1939.39.0002</pres:idLabel><pres:description xml:lang="sv">Om samiskt silver:  

Samernas skinnhandel ökade under medeltiden och med det kom även omfattande kvantiteter av silverföremål in i den samiska kulturen. Silvret, liksom de färggranna importerade tygerna som nu fick sitt inträde i samhället, var ett sätt att anlägga överskottskapitalet från skinnhandeln i en hållfastare form. Silvret var i form av smycken och bruksföremål, lätt att bära med sig. Det var vackert och gav skönhet och status till bäraren och dennes familj, samt kunde i nödtider bytas tillbaka till basvaror som mat. År 1559 motsvarade en 3-lods silversked värdet av två järvskinn. (Fjellström, 1985: 504) Det var inte samerna själva som bearbetade silvret (eller kopparn och mässingen) till smycken, utan de gav grannfolkets finsmeder i uppdrag att utforma föremålen efter deras föreställningar. I och med att metallen i den förkristna religionen ansågs besitta magiska krafter, förvånar det inte att man finner symbolik som härstammar från den gamla samiska naturreligionen i just silverföremålen. Även att silvret gavs som gåvor i samband med de kristna ceremonierna, som vid dop, frieri (brudgåva) och bröllop, har sitt ursprung i den gamla naturreligionen. 

För en förklaring om metallens religionssymboliska betydelse i de gamla ritualerna läs: ”Trolltrummans hemlighet. En socialantropologisk rekonstruktion av samernas förlorade naturreligion” av Saga du Nord. 
För det samiska silvrets historia läs ”Lappskt Silver” av Phebe Fjellström.

Relaterade sökningar: 
Register: [alla] FOLNAM: samer OBJTXT [innehåller]:  
samebälte
silver

Referenser: 
s. 481-505 i Phebe Fjellströms bok Samernas samhälle i tradition och nutid. Nordstedts förlag: Stockholm, 1985. ISBN 91-1-853222-5) 
Saga du Nord: Trolltrummans hemlighet. En socialantropologisk rekonstruktion av samernas förlorade naturreligion) 
Phebe Fjellström: Lappskt silver. Almqvist &amp; Wiksell, Uppsala, 1962. 

(av Madeleine Stirnimann, socialantropolog, VKM Göteborg, 2010)</pres:description><pres:content xml:lang="sv">1939.39.0002, "Silver" RKm 771129-780305, skiss, Årsberättelse 1939, Årstryck 1940, Göteborgs museum, Lappbälte, uppfodrat på nytt tyg. 10 fyrkantiga silverbeslag m.vidhängande skålformiga beslag. 2 hjärtformiga spännbeslag.

Överlämnat från historiska avdelningen i mars 1939, där dess nummer i huvudliggaren är 10388. Se vidare orginalkatakogen och lappbältet nummer 1939.39.1. (katalogkort/originalbeskrivning)</pres:content><pres:context><pres:event xml:lang="sv">Ursprung</pres:event><pres:placeLabel xml:lang="sv">Europa</pres:placeLabel></pres:context><pres:context><pres:event xml:lang="sv">Brukad</pres:event><pres:nameLabel xml:lang="sv">Samer</pres:nameLabel></pres:context><pres:references><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/samling/1475</pres:reference><pres:reference>http://libris.kb.se/bib/3618751</pres:reference><pres:reference>http://www.wikidata.org/entity/Q48199</pres:reference></pres:references><pres:representations><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/objekt/html/11972</pres:representation><pres:representation format="XML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/objekt/xml/11972</pres:representation><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/objekt/rdf/11972</pres:representation></pres:representations></pres:item>