1.3.02026-06-03föremålsanalysRådata2485459arkivStatens museer för världskultur - VärldskulturmuseetSMVK-VKMDokumenthttp://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/2485459LSK1998.11.1438, 1998.11.1438med hjälp av blad från två olika inhemska träd. Sedan målas den mörka bakgrunden med lera som har samlats året innan, runt de områden som ska förbli ljusa. Den gula färgen reagerar då med leran så att färgen på tyget blir mörkare. Därefter tvättas tyget och processen upprepas med en ny omgång gul färg och lera. !2 Veera Hammarén Därefter används en kemisk process med hjälp bland annat kaustisk soda och solljus för att ljusna de omålade områdena så att de återfår sin ursprungliga vita färg. (Gardi 2009, s.161.) 3. Föremålets funktion/användning Vad används textilierna till? Vävning var länge betydelsefullt i Mali. Traditionellt har det handvävda bomullstyger haft högt värde i Västafrika. Vävning var ett sätt att få en inkomst under den torra perioden på året. De långa vävda ofärgade remsorna kunde lätt transporteras och de användes som ett slags valuta i stället för pengar. (Gardi 2009, s.105.) Fram till mitten av 1900-talet var vävning fortfarande väldigt vanligt i byarna i Västafrika. Vävning var vanligt även i städerna i Mali fram till 1990- talet, då landet genomgick snabba ekonomiska och sociala förändringar (Gardi 2009, s.61.). Bomullstygerna användes traditionell i Mali till två olika ändamål. För det första användes de till kläder och för det andra som täcken och filtar. Filtarna användes även som en del av kläderna när männen bar dem på axlarna (Gardi 2009, s.66-68.). Både män och kvinnor kunde använda de färdiga Bambara-textilierna som en del av sina dräkter. 4. Design och dekoration Vad betyder de olika symbolerna? Enligt Dr. Imperato är de flesta av symbolerna abstraktioner av vanliga vardagliga föremål, som tillsammans bildar mönster som refererar till kända historiska händelser eller lokala hjältar (Polakoff 1982, s.145.). De abstrakta mönstren kan representera naturen, sociala roller samt händelser, och lärs ut från generation till generation, samtidigt som det tillkommer nya symboler (Schaedler 1987, s.172). Enligt Polakoff lär sig de unga de olika symbolerna betydelse under tiden då de är lärlingar och lär sig tygernas tillverkningsprocess (Polakoff 1982, s.145.). 5. Föremålets kontext och historia, värde Hur ser arbetsfördelningen ut? Västafrika består av många olika länder med stora skillnader i kultur, språk och ekonomiska förhållanden, men den sociala arbetsfördelningen har några huvuddrag som är gällande i stora delar av området. Att spinna garn är ett kvinnligt arbete. Tygvävning med en double heddle loom (vävstol med två solv) görs av män. Män är även ansvariga för att sömnad och broderi (Gardi 2009, s.12). !3 Veera Hammarén Kvinnorna kammar och spinner bomullsgarnet. Sedan väver männen långa, smala tygstycken av det handspunna garnet. Dessa kallas för finimougou och används odekorerade till både männens och kvinnornas kläder (Polakoff 1982, s.131). Dessa remsor sys sedan ihop till större tyger av männen. Därefter färgas och dekoreras tygerna av kvinnorna. Traditionellt har arbetsfördelningen varit strikt fördelat mellan kvinnor och män vid de olika momenten, men enligt Boubacar Doumbia som arbetar som textilkonstnär i Mali kan den tidigare könsfördelningen luktats upp på senare tid och arbetet kan nu utföras av både män och kvinnor (Blomberg 2015). Enligt artikeln i tidningen Hemslöjd har tillverkningen av textilierna blivit ovanligare och risken är att kunskapen försvinner då de unga inte är lika intresserade av att lära sig den traditionella och tidskrävande tekniken. Det är värt att notera att denna utveckling har pågått under längre tid. Claire Polakoff skrev redan för drygt 30 år sedan att tillverkningen var hotad då de unga kvinnorna inte längre var intresserade av att lära sig färgningsteknikerna. Då var dock tillverkningen av textilierna fortfarandeVeera Hammarén Föremålsanalys Föremålet 1998.11.1438 vävnad, bambara Föremålet är en Bambara-vävnad från Mali i Afrika. Den skaffades av Gösta Sandberg 1989. Föremålet är ett tygstycke som är ungefär 93cm x 146cm stort. Den består av sju ungefär 14 cm breda remsor som är ihopsydda till ett större tygstycke. Tygstycket har ingen avslutad kant. Tyget är brunsvart med vita geometriska mönster. Hur och varför valde jag föremålet Jag tyckte föremålet verkade intressant då dess utseende verkade både traditionellt och modernt på samma gång. De svartvita grafiska mönstren såg ut att passa i ett modernt sammanhang, samtidigt som jag antog att det fanns flera hundraårig symbolik bakom dem - symbolik som var främmande för mig och som jag inte förstod. Dessutom tyckte jag att föremålet var vackert. Så jag blev nyfiken på att ta reda på mer om detta textilstycke. Hur jag undersökte föremålet och sökte information Jag undersökte föremålet genom att betrakta det med mina sinnen, främst genom en okulär besiktning. Jag tittade på föremålet från avstånd både på fram- och baksidan, och dessutom använde en lupp för att titta på tygets konstruktion på nära håll. Jag kände på tyget med bomullshandskar på och luktade på det. Jag sökte information på nätet och använde biblioteken vid Göteborgs universitet, HDK och vid Världskulturmuseets magasin för att hitta relevant litteratur. Dessutom talade jag med konservatorn Anna Javér och intendenten Jan Amnehäll och fick hjälp med att hitta information och litteratur om textilier från Västafrika, i synnerhet om Bambara-vävnader från Mali. !1 Veera Hammarén Framgångar och motgångar i undersökningen En motgång i undersökningen var att jag hade svårt att hitta pålitlig information om vad de olika grafiska symbolerna på föremålet betydde. Jag hittade en amerikansk museihemsida med ett spel där man kunde sätta ihop sitt eget Bambara-mönster. Sidan hade förklaringar till de olika mönstren, men det gick inte att hitta källor för förklaringarna, vilket gjorde att jag fick betrakta förklaringarna med en del källkritik. En framgång i undersökningen var att det kom ut en artikel i tidningen Hemslöjd under våren 2015 som handlade om Bambara-vävnader. Artikeln gav mig ett nytt dagsaktuellt perspektiv på föremålet, då det fanns med intervjuer med personer som skapar Bambara-textilier idag. Det var intressant att läsa om deras tankar kring textiltillverkningen i Mali idag och dess framtid. 1. Föremålets fysiska kännetecken Vilket material är föremålet gjort av? Enligt flera av de skriftliga källor som jag använde i min undersökning, så använder man handspunnet bomullsgarn när man väver Bambara-textilier. Min besiktning av föremålet sammanföll detta. När jag undersökte vävnaden med hjälp av en lupp, kunde jag se att trådarna som den var vävt av hade en ojämn kvalité. Detta kan man anta beror på att tyget är vävt av handspunnet bomullsgarn. 2. Material och tillverkningsteknik, färg Hur tillverkas textilierna? Teknikerna som används vid tillverkningen av textilierna har tidigare varit okända och blandats ihop med andra textila tillverkningstekniker. Man trodde förut att mönstren bleks på det mörka tyget, alternativt att man målar på dem med något som gör att de förblir ofärgade då man färgar tyget (resistentteknik). Men så är inte fallet. Mönstren uppnås genom att den mörka bakgrundsfärgen målas runt de områden som ska förbli ljusa, så att de geometriska symbolerna lämnas omålade. (Polakoff 1982, s.132-134). Tygerna kallas för bokolanfini vilket betyder lertyg. De färgas med hjälp av lera genom en komplicerad metod med flera steg, där olika kemiska reaktioner förekommer (Schaedler 1987, s.172). Förenklat går processen på följande sätt: Först färgas tyget gult, relativt utspritt och aktivt i byarna i Beledougou (Polakoff 1982, s.144). Nuförtiden hotas tillverkningen dessutom av det oroliga politiska läget i Mali (Blomberg 2015). Källor Blomberg, Liv. (2015). Gyttjetyg. Hemslöjd, (2), s. 22-25. Polakoff, Claire. (1982). African Textiles and Dyeing Techniques, s. 131-153. Picton, John & Mack, John. (1979). African Textiles. Gardi, Bernhard (Ed.). (2009). Woven Beauty: The Art of West African Textiles. Museum der Kulturen Basel. Christoph Merian Verlag. Schardler, Karl-Ferdinand. (1987). Weaving in Africa South of the Sahara. Panterra Verlag. http://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/object/46432 (19.8.2016) (föremålets katalogkort) !4 Veera Hammarén Bilder Bild på föremålet från museikatalogen. Bild på den oavslutade kanten. Bild på tyget genom en lupp. !5 Veera Hammarén Bild på baksidan av tyget, som inte är lika mörk som framsidan. Man kan se sömmen mellan de ihopsydda remsorna. Bild på de grafiska tecknen Bild på vävning på vävstol med dubbla solv. (Schaedler 1987, s.177) !6image/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/blob/2485464/LSK1998.11.1438.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/zoom/2485465/LSK1998.11.1438.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/blob/2485462/LSK1998.11.1438.pdfhttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-ndVärldskulturmuseetStatens museer för världskulturhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/objekt/46432http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/html/2485459http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/xml/2485459http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/rdf/2485459