<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:version>1.3.0</pres:version><pres:buildDate>2026-11-18</pres:buildDate><pres:itemLabel xml:lang="sv">föremålsanalys</pres:itemLabel><pres:dataQuality>Rådata</pres:dataQuality><pres:id>2356212</pres:id><pres:service>arkiv</pres:service><pres:organization xml:lang="sv">Statens museer för världskultur - Världskulturmuseet</pres:organization><pres:organizationShort>SMVK-VKM</pres:organizationShort><pres:type xml:lang="sv">Dokument</pres:type><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/2356212</pres:entityUri><pres:idLabel>LSK1998.11.1525, 1998.11.1525</pres:idLabel><pres:description xml:lang="sv">Ledarskap för slöjd och kulturhantverk, studenter vid Göteborgs Universitet har utfört föremålsanalys på föremål i Gösta Sandbergs studiesamling.</pres:description><pres:content xml:lang="sv">är skänktes 1992 till Gösta Sandberg från Eva Jobs, som tillsammans 

med sin man Peer Jobs drev Jobs handtryck från mitten på 60-talet till millennieskiftet. Jag blev 

nyfiken på om Eva Jobs och Gösta Sandberg på något sätt kände varandra, men mina 

efterforskningar i det har inte gett resultat.  

Min undersökningsprocess: 

Jag började med att fokusera på det som jag fann intressantast, vilket är hur tyg från Schweiz kommit 

till Rättvik och blivit en del av Rättviksdräkten. Jag tycker också att det är mycket intressant hur 

människor genom historien visat sin status genom olika symboler och detaljer i sina kläder.  

Två gånger har jag besökt Världskulturmuseet för att ta reda på mer om föremålet och för att se 

närmare på det, vilket har varit mycket lärorikt.  

Mycket information har jag funnit på internet, det finns flera hemsidor om Rättviksdräkten. Även 

digitaltmuseum och olika fysiska museums hemsidor har haft relevant information.  

I Anna-Maja Nyléns bok om folkdräkter stod inte så mycket specifikt för Rättviksdräkten eller Kattun, 

men det var intressant att få fördjupad kunskap om folkdräkter överlag.  

Framgångar och motgångar:  

Det är lätt att hitta bilder på Rättviksdräkter, men svårare att hitta fakta om på vilket sätt de olika 

delarna i dräkten användes. Jag har dock haft tur på så sätt att många av våra föreläsare under denna 

kurs nämnt både Kattun och färgning av röda tyger och på så sätt kunna få säkra källor till 

information.  

Frågan om huruvida Eva Jobs och Gösta Sandberg kände varandra personligen har jag inte lyckats ta 

reda på, så den frågan måste tyvärr lämnas obesvarad.   

 

 



Föremålsanalys – Clara Falk 
Kus 112 Slöjd och kulturhantverkets teori och praktik 

Ledarskap  slöjd och kulturhantverk, VT 2014 
Göteborgs Universitet 

 
Källhänvisning: 

1. Världskulturmuseets databas  

2. Kalmar läns museum [hemsida] Tillgänglig: http://www.kalmarlansmuseum.se/ 

3.  Föreläsning med Mia Olsson 

4. Rättviksdräkten [hemsida] Tillgänglig: rättviksdräkten.se 

5. Digitalt museum [hemsida] Tillgänglig: digitaltmuseum.se 

6. Nylén, AM (1971). Folkdräkter, Nordiska Museet 2:a utgåvan. ISBN 91 7108 050 3, Föremålsanalys – Clara Falk 
Kus 112 Slöjd och kulturhantverkets teori och praktik 

Ledarskap  slöjd och kulturhantverk, VT 2014 
Göteborgs Universitet 

 

 

 

Föremålsanalys 

av Clara Falk  

 

 
 

 

 

 

 

 



Föremålsanalys – Clara Falk 
Kus 112 Slöjd och kulturhantverkets teori och praktik 

Ledarskap  slöjd och kulturhantverk, VT 2014 
Göteborgs Universitet 

 
Inledning: 

Föremålet för min analys är en kattun-textil med blomstertryck som finns i Gösta Sandbergs samling 

på Världskulturmuseet. Jag drogs direkt till tyget för dess vackra färg och mönster och blev nyfiken på 

att ta reda på mer om det. Min kunskap om kattun är mycket liten och jag ville därför fördjupa mig i 

ämnet. När det visade sig att just detta tryck traditionellt används i Rättviksdräkten blev jag än mer 

intresserad av dess användningsområde och på vad tyget symboliserar när det används.  

Frågeställningar: 

 Varifrån kommer blommönstret som pryder tyget? (fysiska kännetecken, design och 

dekoration) 

 Hur är det tillverkat? (material och tillverkningsteknik) 

 Hur hamnade Kattuntextilier i Sverige, och hur blev de en del av de svenska folkdräkterna? 

(kontext och historia) 

 Vilka signaler sände denna textil ut till andra människor när den bars? (funktion) 

 Denna bit är ett provtryck som är en gåva från Eva Jobs. Jag vill se om jag kan ta reda på om 

Eva Jobs och Gösta Sandberg hade ytterligare kopplingar till varandra. (kontext och historia) 

Teknisk beskrivning:  

Föremål: 

 Enligt inventarielistan är detta en textil med 

kattunstryck. Den är en gåva från Eva Jobs i Leksand och 

tillhör Rättviksdräkten. Tillverkningsår är 1969.  

Inventarienummer: 

1998:11:1525 

Mått: 

49x56 cm 

Material och tillverkningsteknik: 

Tunn och tät bomull vävd i tuskaft och med tryckt 

mönster [1]. Färgen är angiven som ”turkröd”. Röd 

kattun var en importvara och tillverkades i Europa, men 

kattun har även tillverkats i Sverige [2]. I Sverige använde 

man sig av tekniken blocktryckning, vilket gör att jag 

förmodar att det är så även denna textil fått sitt tryck [2]. 

Design och dekoration: 

Röd färg har varit svår att få fram, och framförallt har det varit komplicerat att få den att fästa 

permanent på bomullstyg. Under 1800-talet i Schweiz började man använda sig av en teknik där 

växtfibern gjordes fet med hjälp av olja och sedan betades. Detta skedde upp till 40 gånger och 

tillslut fick bomullstyget sin röda färg [3].  



Föremålsanalys – Clara Falk 
Kus 112 Slöjd och kulturhantverkets teori och praktik 

Ledarskap  slöjd och kulturhantverk, VT 2014 
Göteborgs Universitet 

 
Blommönstret som pryder textilen finns i stora delar av Europa, främst i de nordöstra delarna [3]. 

Falun hade handelsförbindelser med Österrike, och det var även många kullor från Dalarna som gav 

sig av på arbetsvandringar i Europa. Från Ryssland och nordöstra Europa förde de sedan med sig 

tyger till sina hemorter [3]. 

Föremålets funktion: 

Just denna bit tyg är ett provtryck, men andra tyger med samma tryck används i Rättviksdräkten. 

Eftersom rött Kattun med tryck var en importvara var det dyrt och användes framförallt på 

högtidsdagar såsom högmässa, bröllop och då i form av ett förkläde, men även i vardagligare 

sammanhang användes tyg med kattunstryck [4]. Då var det dock i form av mindre tygstycken som 

halskläden, livstycken eller som detaljer i dräktväskor m.m. [5].  

Att visa sin rikedom och status i samhället har varit viktigt genom alla tider.  Till ett förkläde går det 

åt relativt mycket tyg och det signalerade att här fanns det pengar och rikedom.  

Eftersom det användes vid högtider var det också en symbol för fest och högtidlighet, det signalerade 

att nu var det inte vardag.  

Proveniens och historia: 

Textilen är tillverkad 1969 och</pres:content><pres:image><pres:mediaType>image/jpeg</pres:mediaType><pres:src type="thumbnail">https://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/blob/2356216/LSK1998.11.1525.jpg</pres:src><pres:src type="lowres">https://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/zoom/2356217/LSK1998.11.1525.jpg</pres:src><pres:src type="highres">https://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/blob/2356214/LSK1998.11.1525.pdf</pres:src><pres:mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-nd</pres:mediaLicense><pres:byline xml:lang="sv">Världskulturmuseet</pres:byline><pres:copyright xml:lang="sv">Statens museer för världskultur</pres:copyright></pres:image><pres:references><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/objekt/48074</pres:reference></pres:references><pres:representations><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/html/2356212</pres:representation><pres:representation format="XML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/xml/2356212</pres:representation><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/rdf/2356212</pres:representation></pres:representations></pres:item>