<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:version>1.3.0</pres:version><pres:buildDate>2026-11-11</pres:buildDate><pres:itemLabel xml:lang="sv">föremålsanalys</pres:itemLabel><pres:dataQuality>Rådata</pres:dataQuality><pres:id>2356176</pres:id><pres:service>arkiv</pres:service><pres:organization xml:lang="sv">Statens museer för världskultur - Världskulturmuseet</pres:organization><pres:organizationShort>SMVK-VKM</pres:organizationShort><pres:type xml:lang="sv">Dokument</pres:type><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/2356176</pres:entityUri><pres:idLabel>LSK1998.11.0882, 1998.11.0882</pres:idLabel><pres:description xml:lang="sv">Ledarskap för slöjd och kulturhantverk, studenter vid Göteborgs Universitet har utfört föremålsanalys på föremål i Gösta Sandbergs studiesamling.</pres:description><pres:content xml:lang="sv">utmanövrerades och idag 

finns endast ett fåtal anläggningar kvar som trycker på det gamla och väldigt tungrodda sättet 

med tryckstockar samt valsar. Än idag är Färberei Koós specialitet att färga dubbeltryck med 

indigofärg, trycken framställs såklart med en gammal och handdriven valstryckmaskin 

(Internet: Färberei Koó och Info Österike).  

 

Metod 

   Jag har använt mig av litteraturstudier, information från hemsidor samt undersökning av 

föremålet för att få reda på hur tryckstocken kan ha använts samt var och hur den har använts.  

En stor motgång under undersökningen har varit att de hemsidor som behandlat företaget där 

tryckstocken varit i bruk är på tyska, dock har mina knappa tyska kunskaper samt tillgången 

till en ordbok gjort att jag lyckats traggla mig igenom texten ändå. En stor hjälp har dock varit 

att företaget som faktiskt använt tryckstocken under tidigare år finns kvar och har en hemsida 

där information finns lättillgängligt. Inom ramen för den här analysen har jag även studerat 

bilder från såväl Kalmars Länsmuseum, Världskulturmuset, Vänersborgs Museum och 

Göteborgs Stadsmuseums arkiv, vilket finns tillgängligt via internet på Kringla, för att se 

vilka likheter och skillnader som finns på tryckblock från olika delar av världen.  

 

Källförteckning 

Färberei Koó: 

 http://www.originalblaudruck.at/index.html den 14-02-26 

 

Info Österike:  

http://www.austria.info/se/konst-kultur/hantverk-i-oesterrike-1302423.html den 14-03-11 

 

Kalmar Länsmuseum: 

http://www.kalmarlansmuseum.se/samlingar/vara-samlingar/tryckstockar/ den 14-03-11 

 

Kringla:  

www.kringla.nu den 14-02-26 

Sökord: Tryckblock 

 







Världskulturmuseets databas:  

Kringla http://www.kringla.nu/kringla/objekt?referens=SMVK-VKM/objekt/47346  den 14-

02-26 

 

Bildförteckning 

Bild 1. Foto av tryckstocken 

Privat bild tagen av författaren, Föremålsanalys: Tryckstock 
 

Frågeställning: 

– Hur är föremålet gjort? 

– Vad är det gjort av för material? 

– Till vilket syfte har föremålet tillverkats?  

– Vem har använt föremålet?  

– Hur gammalt är föremålet?  

– Vad har föremålet för kontext? 

– Finns liknande föremål som är tillverkade i Sverige? 

 

Inledning 

   Under vårt första besök i Gösta Sandbergs samlingar på Världskulturmuseets magasin så 

föll jag direkt för de stämplar och tryckstockar som satt uppradade på ena väggen i magasinet. 

Jag ville ha en utmaning i min föremålsbeskrivning och valde därför ett objekt där det inte 

fanns någon vidare kontext kopplad till föremålet. Den enda information som förekom vid 

påbörjan av analysen var tryckstockens ursprungsland, årtal samt vilket företag som 

tryckstocken använts inom (Internet: Världskulturmuseets databas).  

 

Utseende 

   Tryckstocken är fyrkantig, gjord i trä och metall. Själva trycket utgörs av ett symetriskt 

blommönster vilket tycks dels vara utsnidat i trät samt framtaget genom systematisk 

tillsättning av metallstift (troligtvis mässing), vilket i sin tur bildar det symetriska mönster 

som går att se på bild 1. Blocket har förutom en spricka strax till vänster om mitten (ur ett 

betraktarperspektiv) inga synliga skador.  

 

   Då de tryckstockar som använts vid Färberei Koó är gjorda av päron- eller lindträd är det 

troligt att även den här tryckstocken är gjorda i ett av dessa material och att de metallstift som 

påträffas på föremålet är i mässing bekräftar tryckeriet då alla deras tryckstockar med 

metallstift varit gjorda av mässing (Internet: Färberei Koó). Vid en noggrannare analys av 

materialet i tryckstocken skulle det gå att bekräfta huruvida det är päron- eller lindträ som är 

källan till träet, samt att det faktiskt är mässingsstift som hjälper till att dekorera trycket.  

 

   Tryckblock påträffas på olika platser runt om i världen och är i stort sett uppbyggda på 

samma sätt. Päron- samt lindträ verkar vara väldigt vanliga träsorter att snida tryckblocken i 

och är blocken dekorerade med hjälp av metallstift så verkar dessa vara av mässingsmaterial. 

Tryckblock från såväl Indien, Österike och Sverige går att hitta i olika museers magasin vilket 

visar att tryckkonsten var väl utbredd över världen och en omtyckt teknik på många olika 

platser (Internet: Kringla).  

 

Bakgrund/Analys 

   Tryckstockar användes ofta vid tillverkningen av olika tapet- samt tygtryck. Under 

framställningen av tapetmönster användes tryckstockar frekvent under framför allt 1800-talet. 

Stockarna trycktes mot en ”färgdyna” i form av ett filttyg på vilket tapetfärg fanns för att 



sedan pressas mot tapetpappret och på så sätt bilda ett avtryck och en tryckt tapet. Det har 

påträffats tryckstockar vilka enbart är utskurna i trä, med mässingsstift eller en konstellation 

av både stift och trädetaljer. Även i Sverige användes den här typen av teknik för att trycka 

tapeter samt tyg och Nils Johan Jonsson från Öland var en utav de svenska konstnärerna som 

behärskade tekniken att snida ut tryckstockar i trä (Internet: Kalmar Länsmuseum).  

 

   Det företag som använt sig av just den här tryckstocken är Färberei Koó, idag drivet av 

Josef Koó en utav de sista färgarna i Österike, ett litet familjeföretag som kan hittas i 

Österike. De har sedan 1700-talet färgat så kallade ”blåtryck” med den vegetabiliska Indigo 

färgen vilken har en lång tradition och kan spåras så långt tillbaka som till antiken. 

Benämningen blåtryck är något missvisande då det egentligen är tyget som först färgas blått 

för att sedan tryckas och på så sätt bildas ett vitt tryck mot en blå bakgrund. Att trycka med 

tryckstock är en tidskrävande uppgift som vid industrialiseringen</pres:content><pres:image><pres:mediaType>image/jpeg</pres:mediaType><pres:src type="thumbnail">https://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/blob/2356180/LSK1998.11.0882.jpg</pres:src><pres:src type="lowres">https://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/zoom/2356181/LSK1998.11.0882.jpg</pres:src><pres:src type="highres">https://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/blob/2356178/LSK1998.11.0882.pdf</pres:src><pres:mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-nd</pres:mediaLicense><pres:byline xml:lang="sv">Världskulturmuseet</pres:byline><pres:copyright xml:lang="sv">Statens museer för världskultur</pres:copyright></pres:image><pres:references><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/objekt/47346</pres:reference></pres:references><pres:representations><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/html/2356176</pres:representation><pres:representation format="XML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/xml/2356176</pres:representation><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/rdf/2356176</pres:representation></pres:representations></pres:item>