<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:version>1.3.0</pres:version><pres:buildDate>2026-11-18</pres:buildDate><pres:itemLabel xml:lang="sv">föremålsanalys</pres:itemLabel><pres:dataQuality>Rådata</pres:dataQuality><pres:id>2356164</pres:id><pres:service>arkiv</pres:service><pres:organization xml:lang="sv">Statens museer för världskultur - Världskulturmuseet</pres:organization><pres:organizationShort>SMVK-VKM</pres:organizationShort><pres:type xml:lang="sv">Dokument</pres:type><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/2356164</pres:entityUri><pres:idLabel>LSK1998.11.0538, 1998.11.0538</pres:idLabel><pres:description xml:lang="sv">Ledarskap för slöjd och kulturhantverk, studenter vid Göteborgs Universitet har utfört föremålsanalys på föremål i Gösta Sandbergs studiesamling.</pres:description><pres:content xml:lang="sv">många olika material, när det gäller tyg är det lättast att få färgen att fastna på bomull eller 

lin men i detta fall tror jag att det rör sig om siden eller konstsiden, viskos, på grund av tygets 

egenskaper som jag inledningsvis beskrev. Jag diskuterade materialbestämning med Kerstin 

Magnusson
2
 och hon beskrev materialen enligt följande. De egenskaper silke har är att om 

man tar en tråd och drar av den repas den upp och vid bränning slocknar den snabbt och 

lukten blir animalisk. Viskos smäller när man drar av en tråd samt att det brinner fort och 

lukten på askan blir som papper. Detta är metoder som utgår från att man ör åverkan på 

föremålet vilket givetvis inte är lämpligt på ett museiföremål. Jag har inte forskat vidare på 

andra metoder för materialbestämning. 

Vidare ville jag veta mer om mönstret, och jag ställde mig frågan: ”Vad föreställer trycket och 
hur kan man bygga upp mönster när man trycker tyg?” Som jag tidigare nämnt är förmodligen 
trycket taget från ett fotografi och tanken är att återge färger och former på ett sätt som får 

rosorna att se verkliga ut. Tittar man på andra tyger med blommotiv som är målade är de ofta 

tillrättalagda, hela blad och hela blommor. Rosorna på trycket är inte alltid hela och blad och 

kronblad är på flera ställen skadade och torra vilket får det att se verkligt ut. Jag började med 

att fundera på vad som definierar ett mönster och fastnade för Anna Häggbloms beskrivning i 

boken Om konsten att trycka tyg som var att det ”är ett spel mellan linjer och former som på 
något sätt upprepas eller [som] ser ut att göra det” (Häggblom, 2007 s. 14) För att få en bild 
av hur konstnären har tänkt har jag tittat på mönsterkonstruktion av olika slag och kommit 

fram till att mönstret är uppbyggt av samma blommor som upprepas efter varandra i 

rapporter. Rapporterna är gjorda för att vara osynliga, dvs. att de flyter in i varandra så man 

inte uppenbart ser var gränserna går. Tittar man på tyget kan man se att samma blommor 

återkommer tre gånger jämte varandra samt att den gula rosen nedtill på tyget återkommer 

även överst på tyget mitt emellan de gula rosorna längst ner. Genom markeringarna på bild 2 

kan man få en uppfattning om hur rapporten såg ut, även om detta bara är mitt försök och min 

tolkning på hur det skulle kunna vara uppdelat. 

                                                        
1 Stawåsen, Maria. Undervisningstekniker Textilhögskolan i Borås. E-post 29 jan 2015 
2  Magnusson, Kerstin. Hemslöjdskonsulentutbildad vävinstruktör ABF Göteborg, samtal 
2015-02-10 



 
 

 
Textilt tygtryck från Gösta Sandbergs samling 1998.11.0538  

  

 
Maria Claesson 

 

  

 Bild 2 

Tyget är förhållandevis smalt men av det man kan se kan man tänka sig att upprepningen av 

mönstret ser ut på följande sätt fast de i verkligheten går mer in i varandra: 

   

   

 

En av de frågorna om mitt föremål som jag gärna ville få svar på var: ”Vem kan tänkas ha 
formgett tyget? Den enda ledtråden som fanns i Gösta Sandbergs samling var att det var från 

Italien samt ordet ”reser” som skulle kunna tolkas som ett namn men det har jag inte kunnat 
bekräfta på något sätt. Jag började med att söka på olika sätt på internet både genom bilder 

och sökord utan att komma till något resultat. Jag kontaktade då Textilmuseet i Borås, 

Textilhögskolan i Borås, Röhsska Museet, Nordiska museet samt Stockholms 

auktionskammare. Då detta var fruktlöst valde jag att leta efter institutioner i Italien som 

kunde vara till hjälp. Jag har kontaktat ett 10-tal museum och universitet med olika textila och 

konstnärliga inriktningar samt en förening för screentryck. Jag upplevde att det var lättast att 

skicka e-post eftersom informationen om tyget bestod till största del av fotografier. Så här i 

efterhand, kanske jag skulle kontaktat dem även via telefon. Jag har inte fått någon 

återkoppling från dessa än vilket gör att jag inte har kommit fram till någon specifik konstnär 

eller designer. Jag har inte funnit något som får mig att tvivla på att tyget kommer från Italien, 

Gösta Sandberg gjorde studieresor till Italien och det är troligt att han införskaffade det under 

någon av dessa resor och kanske direkt från en konstnär eller designer. Det finns ingen 

dokumentation av Göstas resor att tillgå vilket betyder att det är svårt att veta när han besökte 

Italien. Det bör vara tillverkat efter 1930 eftersom det var då man började använda sig av 

screentryck i konstnärssammanhang. I Gösta Sandbergs samling finns även ett tyg med 

äpplen (1998.11.0539) som jag även gjort efterforskningar på eftersom de påminner om 

varandra på något sätt men inte heller det har jag funnit någon information om. 

 

Till sist: ”Vad kan tyget vara ämnat till för användning?” Jag vidhåller min fundering på om 
detta är ett färdigt tyg eller om det är en form av experiment eftersom jag upplever att trycket 

inte är helt perfekt med färgerna som lyser igenom vid kanterna av rosorna samt det kronblad 

som inte har något djup.  

Om det rör sig om siden så beskrivs det på Wikipedia som en kvalitet som används oftast till 

beklädnad men också till inredning och som möbeltyg (2014). Den identifierade bindningen 

som använts för tyget är vanligt förekommande vid vävning av möbeltyg (Brodén, Wiklund 

1974, s. 142) vilket skulle kunna ge en idé på hur det skulle kunna vara tänkt att använda 



 
 

 
Textilt tygtryck från Gösta Sandbergs samling 1998.11.0538  

  

 
Maria Claesson 

 

  

tyget. Om det rör sig om konstsiden så är det likt utseende hos siden men Kerstin Magnusson
3
 

ansåg att slitstyrkan hos viskos inte är lika bra vilket skulle göra tyget minder lämpat för 

möbler. Att använda blommor som dekoration av tyg är något som gjorts under lång tid och i 

designsammanhang finns det otaliga exempel. Att tillverka gardiner, kuddar eller möbeltyger 

med mönstret skulle kunna vara en rimlig förklaring till vad tyget skulle kunna använts till. 

  

                                                        
3 Magnusson, Kerstin. Hemslöjdskonsulentutbildad vävinstruktör ABF Göteborg, samtal 
2015-02-10 



 
 

 
Textilt tygtryck från Gösta Sandbergs samling 1998.11.0538  

  

 
Maria Claesson 

 

  

Källförteckning: 

 

Brodén, Märta &amp; Wiklund, Signild (1978). Vävning Första boken. 9., helt omarb. uppl. 

Stockholm: LT 

 

Häggblom, Anna (2007). Om konsten att trycka tyg. Stockholm: Alfabeta 

 

Storey, Joyce (1974). The Thames and Hudson manual of textile printing: with 154 

illustrations, in colour and black and white. London: Thames and Hudson 

 

Wikipedia (2014). http://sv.wikipedia.org/wiki/Siden, Textilt tygtryck från Gösta Sandbergs samling 1998.11.0538  

  

 
Maria Claesson 

 

  

Bild 1 

 

Föremålet som jag valt att analysera är en tygbit med tryckta rosor. När jag besökte 

världskulturmuseet vid introduktionen och valde föremålet var min första frågeställning: 

”Vilka intryck och tankar får jag vid det första mötet med föremålet?” Det jag kom fram till 
var att jag bedömer att tyget är maskintillverkat eftersom det är mycket jämnt och att tyget på 

kortsidorna har en jämn och bred stadkant. Tyget är av en tunn glansig kvalitet som liksom 

fastnar på tyghandskarna när jag tar i det och tittar man närmre på det ser man att det har ca 

30 varptrådar per cm. Vävbindningen bedömde jag som en kypert med inslagseffekt, en 

bindning som ger diagonala ränder över tyget där inslagstrådarna är mer framträdande på 

framsidan (Brodén, 1978, s. 142). Trycket är inte genomgående utan baksidan av tyget är vitt 

och man kan endast skönja trycket. Tyget väckte mitt intresse eftersom jag upplevde det som 

ett modernt mönster som tilltalade mig och jag kände genast att det skulle kunna vara en 

inredningsdetalj i ett inredningsmagasin eller tyg i en klänning idag. Tyget är en bit av ett 

större tyg, det inte är ett färdigställt föremål eftersom kanterna är fransiga både upptill och 

nertill. Känslan jag får när jag tittar på tyget är att det ligger rosor utspridda på ett vitt 

underlag och utseendet att döma och av den beskrivning som finns i registret i Gösta 

Sandbergs samling är det inte målade rosor utan ett fotografi som har överförts till tyg 

Rosorna är rosa och gula och på tyget visas både hela blommor och knoppar med skaft och 

gröna blad samt ensamma kronblad och de skuggar underlaget. Tyget är detaljrikt och jag 

känner nästan att jag kan ta i rosorna men jag fastande också vid det som jag antar ska vara ett 

kronblad (bild 1 nederst i högra hörnet) som ser ut som en spilld fläck färg i rosarött. På 

bilden syns också att kanterna runt t.ex. de gröna bladen skiftar i olika färger som rött och gult 

vilket på nära håll får trycket att se lite suddigt ut och man kan även se att tryckfärgen har 

blött lite ut i den vita bakgrunden. 

De observationer jag gjorde när jag tittade på tyget gav mig ledtrådar till min nästa fråga: 

”Vilken teknik användes för att framställa trycket på tyget?” Det var främst att de olika 
färgerna runt kanterna på vissa rosor som fick mig att fundera på om trycket var tryckt i olika 



 
 

 
Textilt tygtryck från Gösta Sandbergs samling 1998.11.0538  

  

 
Maria Claesson 

 

  

lager, en färg i taget. Jag tog också hjälp av Maria Stawåsen
1
 på Textilhögskolan i Borås och 

kom fram till att trycktekniken som antagligen använts för att framställa tyget är screentryck 

som är en form av schabloner där man trycker en färg i taget. De första som använde sig av 

denna metod var japanerna redan på slutet av 700-talet (Storey, 1974 s. 110) men det var 1907 

som patentet för screentryck togs av engelsmannen Samuel Simon men det var först på 1930-

talet som konstnärer i Amerika började använda metoden och under 1960-talet blev metoden 

populär i och med att Andy Warhol använde den (Häggblom, 2007 s. 95). Tittar man på tyget 

med lupp ser man att mönstret är uppbyggt av prickar i olika färger. Stawåsen var också av 

åsikten att det rör sig om ett fyrfärgstryck, CMYK, dvs. att man använder cyan, magenta, gult 

och svart för att få fram de olika färgerna. Screentrycksmetoden innebär att man spänner upp 

silke på en träram och täcker den yta som inte ska ha färg på sig. Ska man trycka 4 färger 

behövs alltså fyra olika silkestyger som släpper igenom färg på olika ställen. Sedan applicerar 

man ett jämnt lager färg med en rakel, en i taget med torktid emellan. Screentryck kan göras 

på</pres:content><pres:image><pres:mediaType>image/jpeg</pres:mediaType><pres:src type="thumbnail">https://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/blob/2356168/LSK1998.11.0538.jpg</pres:src><pres:src type="lowres">https://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/zoom/2356169/LSK1998.11.0538.jpg</pres:src><pres:src type="highres">https://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/blob/2356166/LSK1998.11.0538.pdf</pres:src><pres:mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-nd</pres:mediaLicense><pres:byline xml:lang="sv">Världskulturmuseet</pres:byline><pres:copyright xml:lang="sv">Statens museer för världskultur</pres:copyright></pres:image><pres:references><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/objekt/47759</pres:reference></pres:references><pres:representations><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/html/2356164</pres:representation><pres:representation format="XML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/xml/2356164</pres:representation><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/rdf/2356164</pres:representation></pres:representations></pres:item>