1.3.02026-06-03föremålsanalysRådata2356152arkivStatens museer för världskultur - VärldskulturmuseetSMVK-VKMDokumenthttp://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/2356152LSK1998.11.0469, 1998.11.0469Ledarskap för slöjd och kulturhantverk, studenter vid Göteborgs Universitet har utfört föremålsanalys på föremål i Gösta Sandbergs studiesamling..digitaltmuseum.se/search?query=kjolväska (2014/02/20) Digitalt museum 2014, kjolsäck, Tillgänglig: http://www.digitaltmuseum.se/search?query=kjolsäck (2014/02/20), Eftersom den vänstra delen av väskan alltid är under förkläder när kjolsäcken bärs, kanske personen som gjort denna väska har trott att det inte var nödvändigt att ha broderi på den del som skulle gömmas hela tiden. Jag tror också att silkestråd på 1850-talet kunde ha varit mycket dyrare och personen kanske inte hade råd att köpa så mycket material. Material och tillverkningsteknik Vanliga material var vadmal, kattun, siden, linne, skinn, ullgarn och silkegarn och ofta använde man resttyger eller vad man hade till hands. Föremålet jag undersökte är gjort i vadmal, skinn, ullgarn och silkegarn. Broderitekniken man använder för att sätta fast applikationer verkar vara läggsöm med ullgarn i en annan nyans. Mellan applikationerna gjorde man broderimönster med flätsöm. Framstyckets kanter på väskan täcks av en röd tygvikning som hålls på plats med vad jag tror är efterstygn. Baksidan med lädret är fastsatt på kanterna med fållstygn. Angående typ av läder så är jag inte helt säker på vilken som används. Enligt det källor jag sökte i tror jag att det antingen är sämskskinn eller renskinn. Baksidan av väskan var anfrätt av tidens spår så därför var det svårt att se vilken typ av skinn det var. Jag antar att det är sämskskinn för jag tycker att det ser mest likt ut när jag jämför med nya bilder på lädermaterialen. Föremåls funktion Jag funderade på varför man hade väskor på denna tid och vad man hade i dem. På de tidigaste folkdräkterna fanns det inte några fickor insydda i plaggen. Eftersom kvinnorna hade behöv av att bära med sig sina föremål så började man tillverka kjolsäcker och kjolväskor. Under 1800-talet började man i vissa delar av Sverige att sy in fickor i dräkterna. I Skåne till exempel slutade man att använda kjolväskorna helt. I andra delar av landet fortsatte man av tradition att tillverka och använda kjolväskorna och de fortsatte att vara ett komplement till dräkterna. Design och dekoration Frågan är var designen på väskorna ursprungligen kommer från. Jag kan se att en av stilarna har sitt ursprung i Leksand och det är lätt att känna igen dekorationerna från detta område. Man använder röda hjärtformade och gula och gröna snirkliga applikationer i ett symmetriskt mönster. Runt kanterna finner man ofta triangel- applikationer. På vissa av väskorna har man broderat ägarens initialer samt årtal när väskan skapades. Just den väskan jag tittade på hade dock inte signatur eller årtal. Föremålets kontext och historia Så vad har väskorna haft för roll i historian? Vad som började som en funktionell attiralj blev med tiden en utmärkande del av kvinnornas utstyrsel. Man använde mer och mer dyrare material och smyckade ut dem fint för att passa med de fina traditionella dräkterna. De blev en del av det svenska kulturaret och utmärkande för tiden. 5 Framgångar och motgångar Det var inte så svårt att hitta bildmaterial om kjolväskornas design och deras områden, till exempel digitalt museum eller litteratur om folkdräkter har olika bilder att visa. Dock kunde jag inte ta reda på litteratur om kjolväskorna trots att det finns så mycket litteratur om folkdräkter. De böckerna brister när det gäller detalijerad information om kjolväskorna, när det gäller användningen och innebörden av mönstren. 6 Referenser Tryckta källor Nylén, A. 1976, Folkdräkter ur Nordiska museets samlingar, Nordiska museet, Stockholm. Centergran, U. & Kirvall, K. 1998, Folkdräkter förr och nu: tradition och sömnad, Natur och kultur/LT, Stockholm. Trotzig, L., Danielsson, H.U. & Andersson, G. 1976,Sockendräkter Dalarna, Dalarnas mus, Falun. Elektroniska källor Digitalt museum 2014, kjolväska, Tillgänglig: http://www, Föremålanalys Program : Ledarskap i slöjd och kulturhantverk Datum : 22 mars 2014 2 Innehållsförteckning Om föremålet 3 Mitt val av föremål 3 Föremålet och källmaterial 3 Föremålet 3 Inventarienummer 3 Beskrivning av föremål 3 Datering 3 Proveniens 3 Färg 3 Mått 3 Material 3 Historia 3 Frågorna 4 Fysiska kännetecken 4 Material och tillverkningsteknik 4 Föremålets funktion 4 Design och dekoration 4 Föremåls kontext och historia 4 Framgångar och motgångar 5 Referenser 6 3 Mitt val av föremål Bland föremålen i Gösta Sandbergs samling, valde jag en kjolsäck som används tillsammans med folkdräkter. Traditionella folkdräkter verkar ha olika design, färger och mönster för olika områden i Sverige och det är en anledning till att jag valde det här objektet. Jag ville veta mer om historien kring folkdräkter och kände att det var ett bra föremål att analysera för uppgiften. Föremålet och källmaterial När jag skulle undersöka föremålet gick jag först till Världskultursmuseet och tittade på föremålet för att se vilka material, färger och tekniker som används och jag letade i museets arkiv. Senare pratade jag med Viveka som rekommenderade litteratur som jag hittade i både skolbiblioteket och mitt lokala bibliotek. Föremålet: Kjortel-väska (Kjolsäck) Inventarienummer: 1998.11.0469 Beskrivning av föremål: Ett föremål ur samlingarna från Gösta Sandberg. Kjolsäck av Leksandtyp med avrundade hörn. Framstycke av svart vadmal dekorerat med applikationer i rött, gult och grönt. Applikationerna fästa med ullgarn i läggsöm i avvikande färg och mellan mönstren broderat i flätsöm med silke. Bakstycke av vitt skinn. Midjeband vävt i svart, gult och rött. Väskan kantad runt om med rött tyg och vit skinnremsa. Datering: 1850-talet som inköpt 1958 Proveniens: Leksand, Dalarna Färg: Svart, rött, gult, grönt, lila och blått Mått: Säckens höjd (på den högsta delen) är 29 cm och bredden (på den bredaste delen) är 25.5 cm. Säckens ficka är 12,5 cm på höjden från bandets kant. Bandet är 128,5 cm långt och bredden på bandet är 1,7 cm. Material: Vadmall, ylletyg, ullgarn, silkestråd och vitt skinn. Historia: Det finns i huvudsak två typer av kjolväskor i folkdräkt. En av dem som har ett långt band att knyts om midjan eller hängande över axeln när den bärs kallas "kjolsäck". Vanligtvis bärs dessa kjolsäckar på högra sidan helt under kjolen eller till stor del täckt av förklädet. Kjolsäckar används mest i södra Sverige. På vissa platser som i Dalarna har man använt kjolsäckar av mer påkostat slag. Dessa har olika former som är rundare eller fyrkantiga. Ofta användes Kattun eller siden som material men de kunde också göras i enklare material. En annan typ kallas "kjolväska". Den förekommer framför allt norr om Dalarna, i Hälsingland och delar av Norrland. Dessa är något annorlunda mot kjolsäckarna då de är ovala i formen och har en krok eller bygel av mässing. De bärs fullt synliga och fästes fast i kjol eller förklädeslinning. Bakstycket på dessa var ofta av skinn och framsidan var klädd med applikationer. 4 Fysiska kännetecken En av de mest intressanta och anmärkningsvärda egenskaperna för detta objekt är att den vänstra delen av broderiet saknas. Först trodde jag att broderidelen bara var skadad på något sätt, men det finns inga spår av det, så jag började fundera på varför. Tyvärr har jag saknat kunskap om detta område så det är inte lätt att svara på den exakta orsaken, men det finns några teorier.image/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/blob/2356156/LSK1998.11.0469.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/zoom/2356157/LSK1998.11.0469.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/blob/2356154/LSK1998.11.0469.pdfhttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-ndVärldskulturmuseetStatens museer för världskulturhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/objekt/48202http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/html/2356152http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/xml/2356152http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/rdf/2356152