<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:version>1.3.0</pres:version><pres:buildDate>2026-11-18</pres:buildDate><pres:itemLabel xml:lang="sv">föremålsanalys</pres:itemLabel><pres:dataQuality>Rådata</pres:dataQuality><pres:id>2356140</pres:id><pres:service>arkiv</pres:service><pres:organization xml:lang="sv">Statens museer för världskultur - Världskulturmuseet</pres:organization><pres:organizationShort>SMVK-VKM</pres:organizationShort><pres:type xml:lang="sv">Dokument</pres:type><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/2356140</pres:entityUri><pres:idLabel>LSK1998.11.0358, 1998.11.0358</pres:idLabel><pres:description xml:lang="sv">Ledarskap för slöjd och kulturhantverk, studenter vid Göteborgs Universitet har utfört föremålsanalys på föremål i Gösta Sandbergs studiesamling.</pres:description><pres:content xml:lang="sv">kan man följa brodösens rörelse där 

tråden har gått upp och ner. 

 

 

Figur 2 Baksida av föremål 



 
Föremålets funktion 

Broderierna i Balkanländerna är rotade i religion och i äldre traditioner. Genom broderierna på sina 

kläder kunde man visa sin nationella eller politiska lojalitet. Den praktiska funktionen med broderiet 

var att uppnå fyllighet, stärka ytor och på ett fint sätt förena sömmar. Det huvudsakliga målet med 

broderiet var förstås att dekorera, främst klädesplagg avsedda för festligheter och bröllop. Föremålet 

har en bak- och en framsida. Det är gjort med tanke på att framsidan ska vara det som är synligt. Det är 

troligt att den har utgjort en del av en kvinnlig folkdräkt. Av att döma av mängden guldbroderier, 

paljetter och pärlor så har denna dräkt används vid mycket speciella och högtidliga tillfällen som t ex 

ett bröllop. Efter att ha studerat bilder på makedonska folkdräkter ser jag att det är möjligt att detta 

broderade stycke var något som man hade om livet, ovanpå förklädet. Det knöts fast med ytterligare 

något band.  

Design och dekoration 

Har färgerna, mönstret någon betydelse eller symbolik? Vad just motivet och symbolerna på detta 

föremål betyder har jag tyvärr inte lyckats hitta någonstans. Men vad som är typiskt för makedonskt 

broderi är att motiven oftast är geometriska. Det är sällan som man har använt figurativa motiv. Man 

träffar oftast på trianglar, kvadrater, romber, cirklar, månghörningar i alla möjliga kombinationer. 

Många motiv har en gång haft en symbolisk och magisk roll. Betydelsen har med tiden glömts bort 

och mönstret lever kvar endast med sin dekorativa funktion. Mycket av inspirationen till 

balkanländernas konsthantverk har kommit ifrån Turkiet, Asien och Syrien Varje trakt i Makedonien 

har sitt specifika utsmyckningssätt. 

 

 

 

Figur 3 Makedonska folkdräkter 

 

 



Tillverkningstid och av vem? 
När är mitt föremål tillverkat? Den frågan har jag tyvärr inte heller lyckats finna något konkret svar på. 

Inte heller vem det är som har tillverkat och exakt varifrån föremålet kommer. Det finns ingen 

märkning av något årtal eller av hantverkaren någonstans på föremålet. Men baserat på det underlag 

som broderiet är utfört på och färgen på broderitrådarna är det troligtvis tillverkat sent 1800-, 

möjligtvis tidigt 1900-tal eller senare. Underlaget är av manchester bomull, en typ av textilier började 

tillverkas i England under den industriella revolutionen. Det var även vid den tiden som syntetfärgerna 

kom ut på marknaden. 

 

Källhänvisning 

  

Världskulturmuseets magasin, Gösta Sanderbergs Bibliotek, Pärm med Göstas anteckningar ifrån 

studieresa i Makedoninen, 1963. 

Kandidatuppsats Konstfack, Lolitta Nedoman, Serbiens symboler.2012. www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:529474/FULLTEXT01.pdf. 

Wikipedia sv.wikipedia.org/wiki/Balkanbroderi, sv.wikipedia.org/wiki/Makedonien 

Bilder: Figur 1 och 2 privata.  

Figur 3 commons.wikimedia.org/wiki/Category:National_costumes_of_the_Republic_of_Macedonia, Föremålsanalys 

Broderad textil från Makedonien, Moa Johansson, LSK1 

 

 

 

Figur 1 Föremålets framsida 

 

Val av föremål 

Jag har alltid fascinerats av broderier. Speciellt pampiga och ambitiösa broderier. Det blev därför 

naturligt att jag fastnade vid detta föremål. Jag förundras och fascineras över att en person har lagt ner 

så mycket tid och omtanke på ett föremål. 

Jag under arbetets gång med min analys haft följande frågeställningar:  

 Vad har man använd för material och för tillverkningsteknik?  

 Vad har föremålet haft för funktion och vad har det används till? 

 Hur är föremålet designat och dekorerat? Betyder symbolerna något?  

 När är föremålet tillverkat och av vem?  

Den enda information jag hade om detta broderade stycke när jag påbörjade min analys var att det 

troligtvis kom ifrån Makedonien. Det berättade personalen på världskulturmuseet för mig. De visste 

att Gösta Sandberg hade varit där på studieresa och samlat in föremål. Detta föremål var troligtvis ett 

av dem. Mitt första steg i sökandet blev därför att börja i Makedonien, att ta reda på mera om landet 

för att se om det kunde leda mig vidare. Makedonien är ett land som gränsar till Albanien, Serbien, 

Kosovo, Bulgarien och Grekland. Makedonien delades efter balkankriget (1912-13) upp mellan 

Grekland, Bulgarien, Serbien och Albanien. 1929 blev Makedonien en del av Jugoslavien. Landet blev 

självständigt år 1991. Arbetet i början på min analys gick väldigt trögt. Jag hade svårt att hitta 



information och jag visste inte vart jag skulle leta. Efter att ha letat runt ett bra tag så snubblade jag 

över något som kallades för Balkanbroderi vilket genast fångade mitt intresse och tog mig vidare. I 

mitt sökande efter mer information om Balkanbroderi så fann jag Konstfackstudenten Lolitta 

Nedomans kandidatuppsats från 2012, Serbiens symboler. Där skriver hon om begreppet 

Balkanbroderier. Sedan hittade jag i Göstas Sandbergs bibliotek en pärm med anteckningar ifrån hans 

studieresa i Makedonien samt utkast till hans bok, Purpur, kochenill och krapp. Där han i ett kapitel 

skriver om de folkliga makedonska broderierna. Balkanbroderi är en gemensam benämning på de rika 

folkliga broderierna som kommer ifrån Bulgarien, Albanien, Grekland, före detta Jugoslavien, 

Rumänien, Ungern och den europeiska delen av Turkiet. 

Material och tillverkningsteknik 

Ett utmärkande sätt att brodera i de flesta balkanländerna var med tjock, vriden tråd ofta i rött och 

svart. Det var vanligt att man broderade med metalltråd. Underlaget kunde vara linne, ull, sammet eller 

silke. Tråden bestod främst av linne, ull och silke men även andra material som fjädrar, korallbitar och 

fiskfjäll användes. Paljetter i metall var populärt för sin förmåga att lysa upp broderiet. Genom att 

kombinera paljetter med olika pärlor i glas eller metall kunde man skapa en reliefliknande yta. Det var 

värdefulla objekt som broderades med guldtråd och dekorerades med paljetter och pärlor. Enligt Gösta 

Sandbergs studieanteckningar ifrån resan berättar han att det senare i broderierna blev allt mer vanligt 

med fabricerade artiklar av guld- och silvertråd och tvinnat ullgarn. Vilka material är då mitt föremål 

tillverkat av? Broderiet är utfört på ett rött manchester tyg av troligtvis bomull. Broderiet består av 

trådar med ganska glansig kvalitet så de skulle kunna vara av silke. Det är ett färgrikt broderi som 

innehåller färgerna lila, rosa, grönt, gult och svart. Det är klara och starka färger som troligtvis är 

syntetfärgade eftersom det är svårt att framställa färger med sådan klarhet genom växtfärgning. Större 

delen av broderiet är utförd med guldtråd och guldpaljetter med små pärlor. Föremålet är tillverkat för 

hand. Det är ett omsorgsfullt och genomtänkt broderi. På baksidan</pres:content><pres:image><pres:mediaType>image/jpeg</pres:mediaType><pres:src type="thumbnail">https://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/blob/2356144/LSK1998.11.0358.jpg</pres:src><pres:src type="lowres">https://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/zoom/2356145/LSK1998.11.0358.jpg</pres:src><pres:src type="highres">https://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/blob/2356142/LSK1998.11.0358.pdf</pres:src><pres:mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-nd</pres:mediaLicense><pres:byline xml:lang="sv">Världskulturmuseet</pres:byline><pres:copyright xml:lang="sv">Statens museer för världskultur</pres:copyright></pres:image><pres:references><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/objekt/1226999</pres:reference></pres:references><pres:representations><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/html/2356140</pres:representation><pres:representation format="XML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/xml/2356140</pres:representation><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/rdf/2356140</pres:representation></pres:representations></pres:item>