1.3.02026-04-15föremålsanalysRådata2356128arkivStatens museer för världskultur - VärldskulturmuseetSMVK-VKMDokumenthttp://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/2356128LSK1998.11.0320, 1998.11.0320Ledarskap för slöjd och kulturhantverk, studenter vid Göteborgs Universitet har utfört föremålsanalys på föremål i Gösta Sandbergs studiesamling.skulle kunna vara tillverkat i Europa. Ikattyget ser ut som om det kommer från Uzbekistan eller något av länderna i Centralasien. Det är svårdaterat på så vis att den typen av tyger fortfarande görs. Kanske kan du få hjälp av att mönstret är relativt enkelt och en kombination av varpikat och varpmönstrade ränder. jag skulle tro att man vävt den typen av ikat även i mer näraliggande länder som Turkiet, men det är bara en gissning. Du kan läsa mer om trycktekniker i min artikel "Mönsterfrossa" i Dolda innovationer : textila produkter och ny teknik under 1800-talet / Klas Nyberg och Pia Lundqvist (red.), 2013 När det gäller ikat, se Ikat silks of Central Asia av Kate Gibbon och Andrew Hale, 2007. vänligt Åsa >>> Kajsa Horner <kajsahorner@gmail.com> 2015-02-06 11:33 >>> Bilaga 12 Mail från Viktoria Holmqvist Viktoria.Holmqvist@boras.se 9 feb. (7 dagar sedan) Kajsa Horner KLS 201 till mig Hej! Det som skulle kunna gå att datera av tygerna är framför allt det tryckta fodertyget, dels utifrån mönsterformen, dels utifrån trycktekniken. Är tyget valstryckt (maskintryckt med graverad kopparvals; roller printing på engelska) kan det inte vara äldre än sent 1700-tal, troligen en bit in på 1800-talet då valstrycksmaskinen inte dök upp förrän på 1780-talet och inte kom i allmänt bruk förrän en bit in på 1800- talet (och förblev sen den vanligaste trycktekniken in på 1970-talet). Är tyget blocktryckt kan det vara allt från 1700-1900-tal. Det är inte helt lätt att avgöra trycktekniken utan att se tyget i verkligheten, men generellt kan man säga att små, små detaljer, skarpt tecknade och tydliga, kännetecknar valstryck. För det mesta är mönsterrapporten liten, inte mer än ca 40-45 cm och det syns inga skarvar. Blocktryck kan ha större rapporter och ibland kan man se skarvarna mellan blocken. Båda tryckteknikerna kan använda sig av flera färger i trycket, ibland kan en (eller flera) av färgerna vid blocktryck vara ditmålade i efterhand och är då lite mer otydliga och utflytande. Ibland kan färgerna vara till dateringshjälp också, men det ser inte ut att vara så i det här fallet (en mycket kraftig och klar "skriklila" färg kan t.ex. indikera syntetiska färgämnen och daterar då tyget till efter 1850). Jag vill inte säga något säkert utan att ha sett tyget i verkligheten, men så här vid en första anblick på datorskärmen ser det tryckta tyget *möjligtvis* mer valstryckt ut än blocktryckt. Det verkar i alla fall inte ut att vara ett specifikt "folkligt" tryck, utan ett modetyg som är gångbart i hela Europa. För att datera mönstret behövs en mönsterhistorisk genomgång och jämförelse med daterade tyger... Jag vet att Victoria and Albert Museum har gett ut böcker om mönstertryckets historia, det är möjligt att de (eller något liknande) går att hitta på UB. Någon form av konsthistoriskt eller stilhistoriskt uppslagsverk kan kanske också vara till hjälp. Sen behöver ju i och för sig inte tygernas ålder ha så mycket att göra med plaggets ålder - det kan ju vara gjort mycket senare. Alternativt kan både plagg och tyger vara "nygjorda", men för att efterlikna något äldre och traditionellt. Jag vet inte vad Sandberg hade för kriterier när han samlade in sina textilier eller om det finns några mer uppgifter att få fram där... Hälsningar, Viktoria Holmqvist Museiassistent 033-358957 ------------------------------------------------------- Textilmuseet 501 80 Borås Besöksadress: Skaraborgsvägen 3A Webbplats: http://www.textilmuseet.se, Kajsa Horner KLS 201 Föremålsanalysanalys 1998.11.0320 Barnjacka Det objekt jag har valt för min objektanalys är en barnjacken från Gösta Sandbergs samling, Den sägs vara från Makedonien och kom i Göstas ägo 1965. Den finns nu på Världskulturmuseet (Bilaga 1). Hur och varför jag valde jackan Kläder är mitt största intresse så jag hoppades redan innan att det fanns något plagg att välja. Jag tycker om att kläder har en historia, att någon har använt plagget och burit det. Även om jag inte skulle få veta så mycket om plagget så finns det något vördnadsfullt över ett använt plagg. Som att det på något sätt har en själ. Jag intresseras ofta av de saker som ingen annan tycks vilja ha, därför inväntade jag till två andra plagg hade valts och bestämde mig sedan för denna barnjacka. En väldigt vacker och spännande jacka. Tillvägagångssätt Jag har tittat noga på plagget både med och utan lupp. Jag har tittat på hur den är sydd, och hur den är skuren. Då insåg jag att fodret och utsidan är skurna och sydda på olika sätt. Jag har tittat efter skador, förslitningar och fläckar för att se om den har använts. Litteratur för att få veta mer om jackan, om Makedonska folkdräkter har jag sökt både i Världskulturmuseets bibliotek, i Konstbiblioteket på HDK och i Geovetarcentrums bibliotek. Jag fann några böcker i Världskulturmuseets bibliotek om den Makedonska folkdräkten och om Makedonskt broderier. Utifrån dessa böcker kunde jag se att barnjackan jag valt skilde sig mycket från den traditionella folkdräkten. Vidare på HDKs bibliotek tittade jag efter all världens olika folkdräkter för att se om det fanns någon annan som liknade jackan. Jag använde mig även av Världskulturmuseets databas och tittade på dess samlingar, för att se om det fanns fler plagg från Makedonien som hade likheter med barnjackan. Men jag fann ingenting som liknade jackan (Världskulturmuseets samlingar 20150215). När jag inte fann någon likhet med andra folkdräkter bestämde jag mig för att försöka ta kontakt med någon med anknytning till Makedonien. Jag mailade Makedonska föreningen i Göteborg och ett kulturcenter i Makedonien för att höra om någon visste mer, eller kände igen jackan på något sätt. Jag fick inget svar. Så då började jag att fundera kring tygen. Om de gick att datera och på så sätt få veta ungefär när jackan är sydd och använd. Jag hade mina egna tankar kring när det kattuntryckta tyget var tryckt men sökte en professionell tanke. Så jag skickade mail till Pia Kajsa Horner KLS 201 Lundqvist, som i sin tur skickade mig vidare till Textilmuseet i Borås och Textilhögskolan. Och då fick jag svar från Victoria Holmqvist och Åsa Haggren. Hur är den gjord och vilka tekniker och material har används? Barnjackan är sydd för hand i två olika tyger. Ett ikatsidentyg och ett kattuntryckt bomullstyg som foder. Efter att ha undersökt tygerna med lupp kom jag fram till att tygerna är vävda i två olika vävtekniker, ikattyget i satin och kattuntyget i tuskaft (Bilaga 2 & 3). I Gösta Sandbergs bok Ikat – reservageteknik med garn kunde jag hitta att sidentyget nog har gjorts i ikattekniken kollektiv reserveringsteknik (Sandberg1989) Som dekor kring hals och ärm är ett snörmakeridekorband fast sytt. Har den använts? På fodret finns det flera fläckar (Bilaga 4) och det finns även tillsynes två avslitna band som tyder på att det funnit band att knyta ihop jackan med (Bilaga 5). Dessa har slitits bort, kanske på grund av att jackan har använts. Det finns även slitage på jackan eftersom den har legat en längre tid i museets ägo. Hur är den designad? Som tidigare nämnts finns det likheter mellan barnjacken och de traditionella Folkdräkterna från Makedonien,, men de skiljer sig mycket åt. Traditionellt var folkdräkterna, enligt The National dress of Macedonia (1963) gjorda av vitt ull tyg, med svarta och röda detaljer (se bilaga 6). Till de klassiska folkdräkterna användes ull, lin, läder och jute. Barnjackan är gjord i helt andra material. Från början fann jag inga likheter med de traditionella dräkter jag tittat på, och framför allt så fann jag den öppna ärmen väldigt annorlunda. Men när jag tittade närmare så insåg jag att det finns flera likheter. Dels snittet hur jackan är sydd , jag kunde se att de traditionella dräkterna har en speciell skärning där ärmen är skuren så att den går in över bröstet (Bilaga 7). Barnjackan har samma skärning fast att den är öppen och kantad med ett kantband. En ytterligare likhet är att det ofta finns en kil vid armhålan, för att öka rörelsevidden och skärningen för att ge plagget vidd under armhålan är ungefär den samma (bilaga 8 & 9) Även ärmslutet med en vacker dekoration, broderad eller ett band, kommer också igen i flera av de traditionella plaggen. Speciellt att ärmslutet är lite rundad i mitten (bilaga 10). Kragen känns också igen från vissa folkdräkter även om de flesta inte är öppna som jackan (The National dress of Macedonia 1963). Några fler barnplagg har jag inte funnit. Inte heller någon litteratur där barnplagg omnämns. Men ofta använder barn när det gäller folklig dräkt ungefär samma plagg som vuxna. Kajsa Horner KLS 201 När är den gjord? För att få veta något om plagget bestämde jag mig för att kontakta någon för att få en datering på tygen som används i jackan. Min tanke vara att det kanske var möjligt att datera kattuntryckt. Jag vände mig till Pia Lundqvist som tycke att jag skulle gå vidare till Textilmuseeum i Borås och Högskolan där, detta gjorde jag och fick två svar (Bilaga 11 & 12). Både Åsa Haggren vid Textilhögskola i Borås och och Viktoria Holmqvist vid Textilmuseet, var ense om att det antagligen handlar om ett Rouleax tryck med graverade kopparvalsar och troligtvis inte blocktryck. Trycket tros var gjort någon gång mellan 1800-talets mitt och tidigt 1900-tal (Holmqvist 20150209 & Haggren 20150209). Men det nämns också att det antagligen inte är äldre än 1700-tal för att det var då blocktrycket kom. Haggren skriver att Borås Wäfveri efter 1890 tryckte tyger med denna färgsättning (Haggren 20150209). Och Holmqvist håller med om att detta kan vara ett mode tyg som då var gångbart i hela Europa (Holmqvist 20150209 & Haggren 20150209). När det kommer till ikattyget är det svårare att datera menar Haggren, då det kan göras även idag (20150209). Här nämns att det ser ut att komma från Uzbekistan eller Centralasien. Båda poängterar att det är svårt att uttala sig om något som en bara sett på bild. Och detta får vi ha i åtanke. Men att få en ungefärlig tidpunkt på när jackan kan vara gjord ger en förklaring till varför den skiljer sig så från andra folkdräkter. I boken The National dress of Macedonia, står det att de klassiska folkdräkterna som beskrivs baseras på utgrävningar som är daterade tidigare än 1800- talets mitt (The Ethnological Museum 1963). Vad är plaggets funktion? Folkdräktens funktion i allmänhet var att vara ett plagg som bars vid fina tillfällen (Wintzell 1976). Barnjackan var nog ett exklusivt plagg baserat på de tyger som jackan är sydd av. Kattuntryck var en nymodernitet under 1800-talets mitt (Lundqvist 2008) och en exklusiv vara. Sidentyg har alltid varit en dyr lyxvara, både 1850 och 2015 (Zethner 1981). Framgångar och motgångar Denna uppgift har varit väldigt rolig och spännande. Men eftersom jag aldrig jobbat på det här sättet innan var det svårt att veta exakt hur jag skulle gå till väga. Eftersom jackan skilde sig, ganska mycket från de traditionella Makedonska folkdräkterna kändes det svårt att komma vidare när jag letat i litteratur och inte funnit något. Men när jag bestämde mig för att fokusera på tygerna kändes Kajsa Horner KLS 201 det bättre och roligt. Det var skönt att jag fick svar från Textilmuseet i Borås och Högskolan där. Jag inser vilket jobb det är att arbeta med objektanalys och vilken tid det måste ta. En rolig, lärorik men svår uppgift. Slutsats Mina tankar om jackan efter detta arbete är att det är en jacka som är inspirerad av den traditionella Makedonska folkdräkten. Dess snitt och design kommer igen. Men jackan har fått en modern känsla med moderna tyger för den tiden den syddes i. Källor Haggren, Åsa. 20150209. Mail Holmqvist, Viktoria. 20150209. Mail Lundqvist, Pia (2008) Marknad på väg. Den västgötska gårdfarihandeln 1790-1864, Doktorsavhandling Göteborgs universitet Popstefanieva, Maritza Antonova (1953) Broderies nationales Macedoniennes. Institut de folklore, Skopje Sandberg, Gösta (1984) Ikat- reservagemönstring med garn. Tryck Fingraf AB, Södertälje. The National dress of Macedonia (1963) The Ethnological Museum, Skopje. Världskulturmuseets samlingar 20150215, http://collections.smvk.se/carlotta- vkm/web/object/48498 Wintzell, Inga (1976) Sticka mönster, historiskt om stickning i Sverige. Bohuslänningens AB, Uddevalla Zethner, Ole (1981) Silke: en naturprodukt. Stockholm. Kajsa Horner KLS 201 Bilaga 1 Barnjacka 1998.11.0320 från Gösta Sandbergs samling, Makedonien, Världskulturmuseets. 20150215, http://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/object/48498 Kajsa Horner KLS 201 Bilaga 2 Ikattyg siden, förstoring, vävteknik: satin Kajsa Horner KLS 201 Bilaga 3 Kattuntryckt bomullstyg, förstoring, vävteknik: tuskaft ’ Bilaga 4 Fläckar på kattuntyg Kajsa Horner KLS 201 Bilaga 5 Slitage på kattuntyg Kajsa Horner KLS 201 Bilaga 6 Traditionell Makedonsk folkdräkt The Ethnological Museum, 1963. The National dress of Macedonia Kajsa Horner KLS 201 Bilaga 7 Skärning av traditionel folkdräkt The Ethnological Museum, 1963. The National dress of Macedonia Kajsa Horner KLS 201 Bilaga 8 Kil under ärm The Ethnological Museum, 1963. The National dress of Macedonia Kajsa Horner KLS 201 Bilaga 9 Kil under ärm Kajsa Horner KLS 201 Bilaga 10 Ärmslut Popstefanieva, Maritza Antonova, 1953 Broderies nationales Macedoniennes. Institut de folklore, Skopje Kajsa Horner KLS 201 Bilaga 11 Mail från Åsa Haggren Kajsa Horner KLS 201 Åsa Haggren 9 feb. (7 dagar sedan) till mig Hej Kajsa, Spännande plagg du studerar! Kattuntrycket ser ut som ett rouleaux-tryckt tyg från senare delen av 1800-talet eller det första decenniet på 1900-talet. Det vill säga tryckt med graverade kopparvalsar, inte blocktryck. Borås Wäfveri gjorde många tyger i den stilen och i den färgsättningen efter 1890. Detimage/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/blob/2356132/LSK1998.11.0320.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/zoom/2356133/LSK1998.11.0320.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/image/blob/2356130/LSK1998.11.0320.pdfhttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-ndVärldskulturmuseetStatens museer för världskulturhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/objekt/48498http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/html/2356128http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/xml/2356128http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/rdf/2356128