1.3.02026-09-09träsnitt, bildkonst, woodcut, print, woodblockRådata113579objektStatens museer för världskultur - Östasiatiska museetSMVK-OMFöremålhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-OM/objekt/113579Bekesy-166Färgträsnitt med motiv av kungsfiskare och irisar. Haiku-dikten lyder: kawasemi no hane o yosoute mizu kagami Putsande fjädrarna i vattenspegel- en kungsfiskare i flykt Information från Louise Virgins text till utställningen Djur, demoner och lyckogudar i japansk konst. Utställningstext (Petra Holmberg): Som motiv i bildkonsten och litteratur har växten iris (kakitsubata, hanashyōbu) gamla rötter. Det mest kända exemplet är Ogata Kōrins vikskärmar med irisar från tidigt 1700-tal. Irisen förknippas med månaden juni. Blomman är en symbol för seger och associeras med den gamla högtiden ”Pojkarnas dag” (Tango no Sekku; femte dagen i femte månaden). Under Heian-perioden (794-1185) började hovaristokratin fira irisar med en festival just denna dag. Bakom detta låg tron att doften från irisar skulle driva bort ont inflytande. Irismotivet användes liksom många andra motiv som dekor först hos just hovkretsarna och blev sedan motiv på familjevapen (mon) bland samurajfamiljer och adelsfamiljer. Pojkarnas dag kallas numera Barnens dag och då den firas brukar vissa familjer bada i badvatten med irisblad och –rötter för att få god hälsa. Ingår 13/12 2014 - maj 2015 i utställningen Blommor i japansk konst. Skönhet och symbolik (urval och koncept: Petra Holmberg, intendent). Text från hemsidan: "Längtar du efter grönska och blomdoft? Välkommen till Galleriet i vår permanenta Japan-utställning! Med start i den mörkaste årstiden och vidare in i våren visar vi 20 föremål med blom- och växtmotiv. Bland föremålen finns två sällan visade målningar från 17-1800-talen, träsnitt, illustrerade böcker och keramik. Blommor, växter och träd är mycket viktiga i japansk konst och på konsthantverk. Ibland kombineras växterna med fåglar och andra djur. Blommönster har använts på tyger åtminstone sedan Asuka- och Nara-perioden (538-794). Under Heian-perioden (794-1185) började växtmotiv användas av krigarna som familjevapen (mon) på personliga ägodelar och i strid. De fyra årstiderna med sina olika växter brukar lyftas fram i japansk kultur. De skira körsbärsblommen och de röda lövens glöd firas särskilt med seder som startade i kejsarhovet för över 1000 år sedan. Under Edo-perioden (1615-1868) blev firandet mer utbrett och kom att likna dagens festligheter med karaoke-sång under körsbärsträden. De flesta av årets månader har sin speciella växt som symbol, ofta med rötter i Kina. Växtmotiven gör att många både i och utanför Japan förknippar japansk kultur med kärlek till naturen. Förr förklarade en del forskare denna naturkärlek med att Japan var ett utpräglat jordbrukssamhälle. Enligt nutida forskning har naturmotiven sina rötter snarare i hovaristokratins litterära värld. Man kan se de återkommande motiven som en vilja att omsätta naturen i en förståelig, kulturell och kontrollerad form. Poesin och berättelserna som skrevs i kretsar runt kejsaren från och med 700-1000-talet påverkar japansk kultur än idag. Årstider och växtmotiv är återkommande ämnen i texterna. I "Berättelsen om prins Genji" från 1000-talet, idag känd även som manga och anime, är flera huvudpersoner namngivna efter blommor. Årstidens betydelse märks även idag på formella brev där man gör syftningar till årstiden liksom i kortdiktformen haiku (dikter med 17 stavelser). Hur många blom- och växtmotiv kan du hitta runtom i vår Japan-utställning här på museet? För information om specialvisningar i Galleriet, se kalendariet." /PHDetaljer och deformation. Samtida konsthantverk från Japan. 14/9-19/10 2008 Djur, demoner och lyckogudar i japansk konst 12/10 1996-2/2 1997, OM-1970-0321, Ingår 13/12 2014 - maj 2015 i utställningen Blommor i japansk konst. Skönhet och symbolik., Träsnitt Utagawa Hiroshige (1796-1858) Träsnitt med motiv av kungsfiskare och irisar samt haiku-dikt (kawasemi no hane o yosoute mizu kagami. Putsande fjädrarna i vattenspegel - en kungsfiskare i flykt). Sent 1830-tal. Bekesy-166. Deposition från Nobelstiftelsen. George von Békèsys samling, Japan Galleriet, Japan, Utagawa Hiroshige (1797-1858). Colour print. Kingfisher and iris. Signed: Hiroshige ga. Late 1830s. Japan. 32,5 x 11,5 cm, Japan - Föremål och bilder berättar, Detaljer och deformation, Djur, demoner och lyckogudar i japansk konst, EM:Avian allies, EM:Avian allies - Mythology - Asia, Färgträsnitt med motiv av kungsfiskare och irisar samt haiku-dikt. 1830-talet. Haiku-dikten lyder: kawasemi no hane o yosoute mizu kagami Putsande fjädrarna i vattenspegel- en kungsfiskare i flykt Översättning: Louise Virgin Kungsfiskaren anses i japansk symbolik vara en sommarsymbol liksom irisväxten på bilden. I dikter är fågeln ett ganska ovanligt motiv, den har en särskild karaktär jämfört med andra fåglar i dikter och anses till exempel mer fåfäng än en annan berömd fågel som ofta nämns i japanska dikter, göken (hototogisu). Hiroshige var en av de dominerande i den japanska träsnittskonsten under 1800-talets först hälft. Han gjorde förlagor till tusentals träsnitt under sin livstid, i Östasiatiska museets samlingar finns över 200 stycken. Färgpigment på papper Konstnär: Ando Hiroshige, även kallad Utagawa Hiroshige. (1797-1858), Color woodblock print with motif of kingfisher, irises and a haiku (short poem). 1830s. The haiku poem says: kawasemi no hane o yosoute mizu kagami Cleaning the feathers In a water mirror – A kingfisher in flight Translation from Japanese: Louise Virgin The kingfisher is seen in Japanese symbolism as a sign of the summer like the iris plant on the image. In poems, the bird is a rather unusal motif, it has it´s own character compared to other birds in poems and for example is considered more conceited than other birds that are mentioned in poems, like the lesser cuckoo (hototogisu). Hiroshige was one of the dominant artists in the Japanese woodblock print circle during the first half of the 19th c. He made sketches to thousands of prints during his lifetime, at the Museum of Far Eastern Antiquities there are more than 200 of his prints. Colour pigment on paper. Artist: Ando Hiroshige, also called Utagawa Hiroshige. (1797-1858)FörvärvadBékésy, Georg vonTillverkadHiroshige, Ando (senare Utagawa Hiroshige)UrsprungJapanÄgdNobelstiftelsenimage/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-om/web/image/tn/306067/representationhttps://collections.smvk.se/carlotta-om/web/image/zoom/306066/representationhttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#byHiroshige, Ando (senare Utagawa Hiroshige)Statens museer för världskulturimage/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-om/web/image/tn/908339/Bekesy-166%28alt%29.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-om/web/image/zoom/908338/Bekesy-166%28alt%29.jpghttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#byUppgift om fotograf saknasStatens museer för världskulturhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-OM/samling/10466138http://kulturarvsdata.se/SMVK-OM/exhibition/609693http://kulturarvsdata.se/SMVK-OM/exhibition/608551http://kulturarvsdata.se/SMVK-OM/exhibition/158159http://kulturarvsdata.se/SMVK-OM/exhibitionpart/595402http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibition/3829390http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/3929905http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/1040906http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/1000836http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/1441757http://kulturarvsdata.se/SMVK-OM/objekt/html/113579http://kulturarvsdata.se/SMVK-OM/objekt/xml/113579http://kulturarvsdata.se/SMVK-OM/objekt/rdf/113579