<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:version>1.3.0</pres:version><pres:buildDate>2026-11-04</pres:buildDate><pres:itemLabel xml:lang="sv">brev</pres:itemLabel><pres:dataQuality>Rådata</pres:dataQuality><pres:id>511287</pres:id><pres:service>arkivdokument</pres:service><pres:organization xml:lang="sv">Statens museer för världskultur - Östasiatiska museet</pres:organization><pres:organizationShort>SMVK-OM</pres:organizationShort><pres:type xml:lang="sv">Dokument</pres:type><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/SMVK-OM/arkivdokument/511287</pres:entityUri><pres:idLabel>E1A-14_0199</pres:idLabel><pres:description xml:lang="sv">Biografi över Anders Sandrew (1885-1957), grundare av film- och teaterkoncernen Sandrews.</pres:description><pres:content xml:lang="sv">Omb Sandrew med sina större resurser entusiastiskt in för att lämna sitt värdefulla stöd för en inhemsk produktion. Om 5, som privat biografbyggare och biografägare blivit en föregångsman för många har han som stödgivare åt den inhemska filmproduktionen gjort en ovärderlig insats, även för produktionsbolagen och deras stora personal. Vid siden om biograf och filmbfanechen har 8. även funnit tid att intressera sig för restauräntdrift. Sedan 1931 är hen innehavare av resteurant Foresta på Lidingö, som han upparbe- tat till ett välskött och företklassigt etablissemont och sedan 1936 står 5. efter ingeniör Axel Adling som ägare och 1e- dare för Hotel- och Restaurant A.B. Atlantic. Sandrew står alltjämt mitt uppe i sin vittomfattande affäre- rörelse i allmänhetens tjänst med obruten kraft och man her skäl vänta sig ännu många bidrag till huvudstadens allmänna utveckling, främst då troligen i fråga om stadens fortkatta bebyggelse och filmkonstene utveckling i produktionshän- seende, av denne gedigne, kunnige och initiativrike man med så många nyskapande intressen., Omma Anders Sandrew föddes den 13. mars 1885 i Vendels socken, Uppland. Redan vid 16 åre ålder startade S, tillsammans med äldre broder egen affärsverksamhet inom livsmedelsbranschen vid Kommendörsgatan i Stod holm. Under åe närmaete 25 åren som sedan följde upparbetade 5, denna affär till en av huvudstadens mers aktade och framgångsrika speceri- och livsmedelsbutiker. Mycket tidigt under denna period började 8. Samtidigt ådagalägga sitt stora intresse för huvudstadens utveckling, i synnerhet i byggnadehänseende och många av de fastigheter som under denna tid uppfördes i huvudstaden hade S. antingen som initiativtagare eller eko= nomiek intressent. Sandrews flitiga verksamhet för stadens bebyggelse och utveckling förde honom så snåningom i kontakt med filmen, den nya konstart som nu snabbt började tillvinna sig allas intresse och väntsde på initiativrikt folke omvård- nad. Filmen var efter de nya kraven ganska huevill vid denna tid och år 1926 började 3. tjäna filmens och den 4 lmintresse- rade allmänhetens intressen. Han byggde i snabb följd den ena stora biograflokslen efter den andra, först på Östermalm, sedan i Vasastaden, därefter på Kungsholmen, och i år på Söder och nu slutligen åter på Norr. Bandrew skapade därmed åt Stockholms innevånare ytterligare tillfällen att inom var och en av huvudstadens stadedelar kunna njuta filmkonetens aleter i moderna, trivsamma och som det senare visat sig utomordentligt värdigt och väl skötta biograflokaler. Denna verksenhet har varit till glädje för både allmän- heten och för den stora personal, som S, nu kunde erbjuda arbete. Ännu större betydelse för svenskt filmliv har emeller- tid S,nårewe livliga intresse för produktionsverksamheten fått I och med ljudfilmens genombrott viesde sig en flitig produk- tion av svenskspråkig film önskvärd, i många fell livsviktig, för biografägarna landet runt. Ute på landeorten kunde de ut- ländska filmerna av språkliga skäl ej vinna sådant vittom- fattande intresse att landets exärre btografägare skulle kunna trygga sin ekonomi. En kris hotade om svenskepråkig film ej producerades i stor utsträckning, Som ansvarskännande kollega till de svå blografägarna ute i bygderna gick</pres:content><pres:context><pres:event xml:lang="sv">Tillverkad</pres:event><pres:timeLabel>1936</pres:timeLabel></pres:context><pres:image><pres:mediaType>image/jpeg</pres:mediaType><pres:src type="thumbnail">https://collections.smvk.se/carlotta-om/web/image/tn/10216979/E1A-14_0199a.jpg</pres:src><pres:src type="lowres">https://collections.smvk.se/carlotta-om/web/image/zoom/10216978/E1A-14_0199a.jpg</pres:src><pres:mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-nd</pres:mediaLicense><pres:byline xml:lang="sv">Östasiatiska museet</pres:byline><pres:copyright xml:lang="sv">Statens museer för världskultur</pres:copyright></pres:image><pres:image><pres:mediaType>image/jpeg</pres:mediaType><pres:src type="thumbnail">https://collections.smvk.se/carlotta-om/web/image/tn/10216989/E1A-14_0199b.jpg</pres:src><pres:src type="lowres">https://collections.smvk.se/carlotta-om/web/image/zoom/10216988/E1A-14_0199b.jpg</pres:src><pres:mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-nd</pres:mediaLicense><pres:byline xml:lang="sv">Östasiatiska museet</pres:byline><pres:copyright xml:lang="sv">Statens museer för världskultur</pres:copyright></pres:image><pres:references><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-OM/arkiv/204093</pres:reference></pres:references><pres:representations><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-OM/arkivdokument/html/511287</pres:representation><pres:representation format="XML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-OM/arkivdokument/xml/511287</pres:representation><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/SMVK-OM/arkivdokument/rdf/511287</pres:representation></pres:representations></pres:item>