<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:version>1.3.0</pres:version><pres:buildDate>2026-06-04</pres:buildDate><pres:itemLabel xml:lang="sv">1800-tals resenär på norra prärien, Indianäventyret tur och retur</pres:itemLabel><pres:dataQuality>Rådata</pres:dataQuality><pres:id>3536439</pres:id><pres:service>showcase</pres:service><pres:organization xml:lang="sv">Statens museer för världskultur - Etnografiska museet</pres:organization><pres:organizationShort>SMVK-EM</pres:organizationShort><pres:type xml:lang="sv">Monterdel</pres:type><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/3536439</pres:entityUri><pres:idLabel>Med världen i kappsäcken 08:08</pres:idLabel><pres:description xml:lang="sv">Föremålen i montern är hästhuvudlag, klubba, halsprydnad, buffelmantel</pres:description><pres:content xml:lang="sv">Författaren och kvinnosakskämpen Fredrika Bremer (1801-1865) for till USA 1849 och beskrev sedan sina erfarenheter i reseskildringen Hemmen i nya världen. Om indiankvinnorna i Minnesota skrev hon: "Kvinnorna är föga målade och då med bättre smak än männen och vanligen blott med en starkt röd liten fäck på kinden, samt hårbenan i pannan färgad med purpur. Jag tycker bättre om deras utseende än männen. De har ett gott leende och ofta mycket vänligt uttryck; samt något i ögats blick vida mer mänskligt än männen. Men de är tydligen blott männens lastdjur" Hemmen i nya världen 1853-54
Mantel
Buffelmantel från norra prärien. Kvinnorna beredde den råa huden med djurhjärna för att få den mjuk. Ibland röktes den. Männen målade symbolerna på manteln, kvinnorna sydde applikationerna.
Halsband 
Detta halsband av utterskinn, prytt med björnklor och glaspärlor, har tillhört en hövding på norra prärien. Halsbandet var lika mycket värt som en snabblöpande häst. Den schweiziske konstnären Karl Bodmers (1809-1893) illustration från 1830-talet av två mandan-indianer på norra prärien visar hur manteln och halsbandet bars.
Hästdekoration av quillarbete 
Quill är tillplattade och färgade piggsvinstaggar som är fastsydda på underlaget. Kvinnliga sällskap för quillarbete fanns hos vissa indianfolk på prärien. En skicklig hantverkerska hade hög status.


(utställningstext), basutställning, Östberg, Wilhelm (red.) (2002). Med världen i kappsäcken: samlingarnas väg till Etnografiska museet. Stockholm: Etnografiska museet</pres:content><pres:references><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibitionpart/1434721</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1019662</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1066813</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1066978</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1067027</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/fotografi/3612152</pres:reference><pres:reference>http://libris.kb.se/bib/8410653</pres:reference></pres:references><pres:representations><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/html/3536439</pres:representation><pres:representation format="XML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/xml/3536439</pres:representation><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/rdf/3536439</pres:representation></pres:representations></pres:item>