<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:version>1.3.0</pres:version><pres:buildDate>2026-06-04</pres:buildDate><pres:itemLabel xml:lang="sv">1900-tal Carl Oscar Borg (1879-1947), Indianäventyret tur och retur</pres:itemLabel><pres:dataQuality>Rådata</pres:dataQuality><pres:id>3536434</pres:id><pres:service>showcase</pres:service><pres:organization xml:lang="sv">Statens museer för världskultur - Etnografiska museet</pres:organization><pres:organizationShort>SMVK-EM</pres:organizationShort><pres:type xml:lang="sv">Monterdel</pres:type><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/3536434</pres:entityUri><pres:idLabel>Med världen i kappsäcken 08:03</pres:idLabel><pres:description xml:lang="sv">Föremålen i montern är armband, ringar, halsband och bälten.</pres:description><pres:content xml:lang="sv">Navajoindianen på Carl Oscar Borgs oljemålning (delutställning 8:1) bär ett silverbälte. Just navajo, "diné", i sydvästområdet har blivit skickliga i att arbeta med silver, ett hantverk som de började med på slutet av 1800-talet. I början smälte de ofta ner silvermynt från Mexiko och USA. Med tiden lade de in turkoser i smyckena. I mer än hundra år har vita köpt silverarbeten av navajoindianerna. Bältet med stora silverplattor i montern är ett så kallat conchabälte., Carl Oscar Borg (1879-1947) 
Den svenske konstnären Carl Oscar Borg utvandrade tidigt till USA. Hans favoritmotiv var sydvästområdets indianer. Bland hopiindianerna blev han känd som "han som kommer om våren".
Carl Oscar Borg såg- liksom många andra i början av 1900-talet- indianerna som ett utdöende folk som måste dokumenteras innan det var för sent. Han blev en av de stora indiankonstnärerna och gjorde även stora etnografiska samlingar som han donerade till Etnografiska museet. Navajoindianen på Carl Oscar Borgs oljemålning bär ett silverbälte. Just navajo "diné) i sydvästområdet har blivit skickliga i att arbeta med silver, ett hantverk som de började med på slutet av 1800-talet. I början smälte de ofta ner silvermynt från Mexiko och USa. Med tiden lade de in turkoser i smyckena. I mer än hundra år har vita köpt silverarbeten av navajoindianerna. Bältet med stora silverplattor i montern är ett så kallat conchabälte.


(utställningstext), basutställning, Östberg, Wilhelm (red.) (2002). Med världen i kappsäcken: samlingarnas väg till Etnografiska museet. Stockholm: Etnografiska museet</pres:content><pres:references><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibitionpart/1434721</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1299967</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1300087</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1300383</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1300527</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1308503</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1308504</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1308505</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1318070</pres:reference><pres:reference>http://libris.kb.se/bib/8410653</pres:reference></pres:references><pres:representations><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/html/3536434</pres:representation><pres:representation format="XML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/xml/3536434</pres:representation><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/rdf/3536434</pres:representation></pres:representations></pres:item>