1.3.02026-08-20När luften skapar musik, When the Air Makes MusicRådata2008251showcaseStatens museer för världskultur - Etnografiska museetSMVK-EMMonterdelhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/2008251S07Hos blåsinstrument skapar luften ljudet. Luftströmmen bryts mot en vass kant som på en flöjt eller luften sätts i rörelse av läpparna som på en trumpet, eller får ett vassrör i vibration som på en klarinett. De tre snäckorna i montern är trumpeter. Två av dem kommer från korallöar i Oceanien och den tredje kommer från Varanasi i Indien. Snäcktrumpeter finns över hela världen. På platser där det finns stora snäckor har man gjort trumpeter av dem, och man spelar på sådana trumpeter än idag, t ex i Grekland och Indien. Förr användes snäcktrumpeterna bland annat för att kommunicera över stora avstånd, som ett slags tidiga mobiltelefoner. I Indien spelar man idag snäcktrumpet framför allt under hinduiska religiösa ceremonier. De tre snäcktrumpeterna i montern kom till museets samlingar åren mellan 1887 och 1905. De donerades av professor Hjalmar Stolpe, arkeolog, entomolog, etnograf och en av de stora bidragsgivarna till Riksmuseets etnografiska avdelning – det som idag är Etnografiska museet.In wind instruments, the air makes the sound. The stream of air is broken against a sharp edge, like in a flute, or the air is set in motion by the lips, like in a trumpet, or gets a reed to vibrate, like in a clarinet. The three shells in the display are trumpets. Two of them come from coral islands in Oceania, and the third is from Varanasi in India. Shell trumpets are found across the world. In places where there are large shells, trumpets have been made out of them, and such trumpets are still played today, for example in Greece and India. Formerly, shell trumpets were used, amongst other things, to communicate over long distances as a kind of early mobile phone. In India today, shell trumpets are used above all at Hindu religious ceremonies. The three shell trumpets in the display arrived in the museum's collections in the years between 1887 and 1905. They were donated by Professor Hjalmar Stolpe, archeologist, entomologist, ethnographer, and one of the main contributors to the ethnographic department at the Riksmuseet (Museum of Natural History) – which today is the Museum of Ethnography.image/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/2084271/image.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/2084270/image.jpghttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-ndMalmberg, BjörnStatens museer för världskulturhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibitionpart/2006999http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1005777http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1005778http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1212984http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1213009http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1213013http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1300588http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1437321http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1590889http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1619308http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1621075http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1822282http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1824092http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1824093http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1824094http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1847930http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1847962http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1847964http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1847965http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1852743http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1852744http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1852745http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1852746http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1852747http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1852748http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1957446http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/2067302http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1022754http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/html/2008251http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/xml/2008251http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/rdf/2008251