<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:version>1.3.0</pres:version><pres:buildDate>2026-04-03</pres:buildDate><pres:itemLabel xml:lang="sv">kniv, dolk</pres:itemLabel><pres:dataQuality>Rådata</pres:dataQuality><pres:id>2099849</pres:id><pres:service>objekt</pres:service><pres:organization xml:lang="sv">Statens museer för världskultur - Etnografiska museet</pres:organization><pres:organizationShort>SMVK-EM</pres:organizationShort><pres:type xml:lang="sv">Föremål</pres:type><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/2099849</pres:entityUri><pres:idLabel>1889.04.4175, 1696:380.73, LRK.24175, LRK:24175, 1867.3935</pres:idLabel><pres:description xml:lang="sv">Javanesisk kris;Fäste af ebenholtz, kantigt något utskuret; 

Klinga vågig, damascherad, utan fördjupningar.

Se 3922.
 
(Denna är till Lifrustkammarens och Klädkammarens samlingar öfverlemnade af drottning Desideria.)</pres:description><pres:content>Dolk av typen kris, alternativ stavning keris. Denna typ av dolk härstammar från Indonesien och har ett säreget utseende. Krisen är utöver ett vapen även att betrakta som ett viktigt kultföremål. Krisens symboliserar makt, auktoritet och hjältemod. De används bl.a. av vakter och dansare i de javanesiska hoven Yogyakarta och Surakarta. Men även utövare av pencak silat använder krisar.

Denna kris har en klinga av damaskerat stål, vid fästet en fördjupning och ändor med dekor. Klinga av stål, rak med vågformig egg. Handtag av mörkt polerat trä.

En kris består av tre delar: bladet ”wilah”, fästet ”hulu” och skidan ”warangka”. Krisarnas olika uttryck och estetik sammanfattas som ”dhapur”, klingans mönster ”pamor” och dess ålder och proveniens ”tangguh”. Alla dessa delar har stor betydelse för vilken status och egenskaper krisen tillskris. 

Det anses viktigt att bäraren av en kris har skapat ett nära och personlig relation till sin kris, då krisen ses bära stor makt. Detta kommer bl.a. av att tillverkningsprocessen är symboliskt och religiöst laddad och kräver stor kunskap.  Smeden smider dolkarna med stor omsorg under intensiva böner, de blandar i olika noga utvalda material i stålet och viker stålet över sig själv otaliga gångar. Resultatet är damaskerade mönster i klingan, så kallat ”pamor”. Varje kris blir därför unik och anses besitta olika egenskaper. En legend är att krisar är så mäktiga att personer du pekar på med dem har en snar död att vänta sig. Det är även vanligt att ägaren av en kris dedikerat ritualer och offergåvor i tempel till krisen för att bringa lycka.

Konsten och hantverket att smida krisar utgångs 2005 till Masterpieces of the Oral and Intangible Heritage of Humanity av UNESCO.
, Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, Givare, A Central Javanese kris with7 undulations and the hilt in the Nunggak Semi shape., Beskrivning i inv. 1867, nr 203.93 pag.127 i föregående inv. Gåvan från drottning Hedvig Eleonora ej Desideria!

Deposition till Etnografiska museet 1906-01-13.     

Katalogisering Nils Drejholt 1986-05-15, utskrift NDt 1997-06-25.   

1696 sid. 380 nr 73:
"5 st. små Pungiorter med flammerade eller wågade klingor, hwar till behörige slijdor af trä, hafwandes een af desse Pungiorter Elphenbens skafft, 1 swart hornskafft och dhe andre 3 Träskafft, i lijka måtto förährte af Hennes Maij:ttRijkz-Änckiedrottningen"., Indonesia, LRK:24175, Inventering av indonesiska vapen, Samlingsbesök. 2019-05/06. Indonesiska vapen</pres:content><pres:context><pres:event xml:lang="sv">Tillverkad</pres:event><pres:timeLabel>1600, 1699</pres:timeLabel></pres:context><pres:context><pres:event xml:lang="sv">Ursprung</pres:event><pres:placeLabel xml:lang="sv">Asien, Indonesien, Java</pres:placeLabel></pres:context><pres:context><pres:event xml:lang="sv">Ägs</pres:event><pres:nameLabel xml:lang="sv">Livrustkammaren</pres:nameLabel></pres:context><pres:image><pres:mediaType>image/jpeg</pres:mediaType><pres:src type="thumbnail">https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/3590226/1889.04.4175.jpg</pres:src><pres:src type="lowres">https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/3590225/1889.04.4175.jpg</pres:src><pres:mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#by</pres:mediaLicense><pres:byline xml:lang="sv">Anderzén, Hannes</pres:byline><pres:copyright xml:lang="sv">Statens museer för världskultur</pres:copyright></pres:image><pres:image><pres:mediaType>image/jpeg</pres:mediaType><pres:src type="thumbnail">https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/3590231/1889.04.4175_alt.jpg</pres:src><pres:src type="lowres">https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/3590230/1889.04.4175_alt.jpg</pres:src><pres:mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#by</pres:mediaLicense><pres:byline xml:lang="sv">Anderzén, Hannes</pres:byline><pres:copyright xml:lang="sv">Statens museer för världskultur</pres:copyright></pres:image><pres:references><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/samling/1245609</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/LSH/objects/60761</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/1177256</pres:reference></pres:references><pres:representations><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/html/2099849</pres:representation><pres:representation format="XML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/xml/2099849</pres:representation><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/rdf/2099849</pres:representation></pres:representations></pres:item>