1.3.02026-06-19pipväska, väskaRådata1022730objektStatens museer för världskultur - Etnografiska museetSMVK-EMFöremålhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/10227301954.38.0006Pipväska av skinn. Broderad med glaspärlor i olika färger som ett smalt band upptill runt mynningen och i längdriktningen, nedtill som ett bredare d:o dekorband, och runt bottenspetsen. I denna en skinnfrans med quillwork i olika färger närmast fodralet. (generalktalogen.) Beträffande pärlarbeten och pärldekorationer utvecklades denna tradition främst på centrala och norra prärien. Ibland kunde hela ytor på föremål, t.ex. väskor och mockasiner, täckas. Bäst var att sy fast "pärlorna" med sena om det gällde skinn/hud, inte med nål utan genom att den sköts in i ett hål med en ben- eller metallsyl. Då "pärlorna" syddes fast på textil användes bomullstråd. Innan kontakten med de vita gjorde indianerna "pärlor" med hål av t.ex. kvarts, turkos, vissa träslag och rötter, nötter, snäckskal, ben, horn, tänder och klor. De användes till dekoration på kroppen, bälten, kläder etc. I början av 1800-talet infördes en jämförelsevist kraftig porslinspärla, "pony beads" och den blev populär bland prärieindianerna. Den tillverkades i Venedig (?) och fick namnet "pony bead" för att den transporterades "en masse" med häst (pony). på 1840-talet kom ytterligare en ny "pärla" i omlopp genom handel. Den var lite genomskinlig och blev snabbt populär bland indianerna. Omkring 1885 kom ytterligare nya "pärlor" av glas. Pärlarbeten är ovanliga mellan 1835-40, egentligen på prärien före 1850, i alla fall mindre vanligt. Mellan 1860 och 1900 blomstrade dock pärlarbeten/dekorationen hos indianerna. S.B./A.S.H. (forts. finnes) [[Etno]]För "quilldekorationer" användes vanligen piggsvinstaggar som varierade i grovlek. Ibland användes emellertid även fågel-quills. Taggarna färgades, sorterades, fuktades i munnen och plattades till med tänderna för att sedan med olika tekniker fästas på grundmaterialet, t.ex. delar av dräkter, på mockasiner, väskor, hästutrusningen etc. Man delar in taggarna på piggsvinen i fyra kategorier: a) de största, grövsta från svans, b) de från ryggen, c) de mindre från nacken, samt, d) de finaste från magen. Man förvarade quills i olika behållare, ofta gjorda av gallblåsan av älg eller buffel. Före kontakten med de vita färgades taggarna med naturfärger, senare på 1800-talet kom anilinfärgerna i användning. Tekniken var mycket högt utvecklad och hade säkerligen gamla anor. Den uppstod förmodligen i östra Nordamerika. På prärien utvecklades distinkta tekniker och dekorationen och fick där ibland en "djärv" geometrisk stil. Quillarbete (se "quillwork" i eng. litt.) fortlevde dessutom länge de kommersiella "pärlorna" vilka kom i omlopp genom (bytes-)) handeln med de vita. På sikt skulle quill i viss utsträckning kom att ersättas av de senare. Det var männens uppgift att jaga och döda piggsvinen som inte bara dödades för taggarnas skull utan även för sitt kött, som ansågs vara en delikatess. Själva quillarbetet var dock kvinnornas hantverk. Även om det förekom mycket sparsam variation mellan olika folks quillarbete anses de finaste quilldekorationerna utförts av folk på centrala och norra prärien. På södra prärien förekom knappast något quillarbete. Skilda grupper av prärieindianer har sina egna mytiska förklaringar till quillarbetet/dekorationen. Enligt blackfeets mytologi lärde Thunder Spirit (Åskanden) en gång en blackfeetindian quillarbetet efter att ha givit de första piggsvinen till denne person. Enligt oglada sioux lärde sig en ung kvinna, i drömmen, av Deer Woman (även kallad Two Woman) att göra quill. När kvinnan vaknade lärde hon i sin tur ut konsten till andra kvinnor, och tillsammans etablerade de quillhantverkets kult. Enligt cheyenne kom quillarbetet till dem med en legendarisk person kallad Buffalo Wife. Vidare tillskrev olika prärieindianer quillworken olika betydelser. Hos blackfeet på norra prärien hade quillarbetet en religiös prägel. Endast ett fåtal kvinnor fick utföra det och de var samtliga medlemmar i "quillworksällskapet". Cheyennerna ansåg att betydelsen av att vara en skicklig quillworkhantverkare motsvarade männens betydelse som modiga krigare. Oglala sioux, å sin sida, var mindre restriktiva beträffande vilka som utförde quillarbetet./S.B./A.S.H. För mer information om quillwork, se Julia Bebbingtons "Quillwork of the Plains", 1985. [[Etno]], United StatesInsamladDahlén, OlovFörvärvadWiréns AntikvitetshandelBrukadSiouxUrsprungNordamerika, USAimage/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/1147478/1954.38.0006.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/1147477/1954.38.0006.jpghttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#byUppgift om fotograf saknasStatens museer för världskulturimage/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/3845125/1954.38.0006_1.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/3845124/1954.38.0006_1.jpghttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#bySchultz, MartinStatens museer för världskulturimage/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/3845129/1954.38.0006_2.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/3845128/1954.38.0006_2.jpghttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#bySchultz, MartinStatens museer för världskulturimage/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/3845133/1954.38.0006_3.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/3845132/1954.38.0006_3.jpghttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#bySchultz, MartinStatens museer för världskulturimage/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/3845137/1954.38.0006_4.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/3845136/1954.38.0006_4.jpghttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#bySchultz, MartinStatens museer för världskulturimage/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/3845141/1954.38.0006_5.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/3845140/1954.38.0006_5.jpghttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#bySchultz, MartinStatens museer för världskulturhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/samling/1022725http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/1176638http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/1024179http://www.wikidata.org/entity/Q107434http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/html/1022730http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/xml/1022730http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/rdf/1022730