1.3.02026-05-22lådaRådata1000558objektStatens museer för världskultur - Etnografiska museetSMVK-EMFöremålhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/10005581874.01.0002, RM.2Låda i svart lack samt guldlack av typen blanksvart lack (ro-iro), insidan i s k nashiji-lack (på engelska benämt aventurinlack) med guldkanter. Dekor av iris och rinnande vatten i hiramaki-e-guldlack. Det finns tidiga poem om iris i antologin “Man’yo-shu”, utgiven på 700-talet (på engelska: The Anthology of Myriad Leaves), den äldsta sammanställningen av japansk poesi. Bland poeterna som har skrivit om irisar finns bl a den välkände Ariwara no Narihira (levnadsår 825-880). Blommorna är en sommarsymbol, närmare bestämt för juni månad. Många sorter odlas på särskilda ställen och man uppmärksammar gärna blommorna genom att besöka parker och njuta av deras skönhet. Som motiv i bildkonsten och litteratur har växten iris (kakitsubata, hanashyōbu) gamla rötter. Det mest kända exemplet är Ogata Kōrins vikskärmar med irisar från tidigt 1700-tal. Blomman är en symbol för seger och associeras med den gamla högtiden ”Pojkarnas dag” (Tango no Sekku; femte dagen i femte månaden). Under Heian-perioden (794-1185) började hovaristokratin fira irisar med en festival just denna dag. Bakom detta låg tron att doften från irisar skulle driva bort ont inflytande. Irismotivet användes liksom många andra motiv som dekor först hos just hovkretsarna och blev sedan motiv på familjevapen (mon) bland samurajfamiljer och adelsfamiljer. Pojkarnas dag kallas numera Barnens dag och då den firas brukar vissa familjer bada i badvatten med irisblad och –rötter för att få god hälsa. /PHInsamlat av Thunberg under resan 1775-1776., Brunskog, Japan, Carl Peter Thunbergs resa i Europa, Afrika och Asien (1770-1779)InsamladThunberg, Carl PeterTillverkad1700, 1779UrsprungAsien, Japanimage/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/1151616/1874.01.0002.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/1151615/1874.01.0002.jpghttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#byEtnografiska museet, StockholmStatens museer för världskulturimage/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/1548857/image.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/1548856/image.jpghttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#byEtnografiska museet, StockholmStatens museer för världskulturimage/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/1548861/image.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/1548860/image.jpghttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#byEtnografiska museet, StockholmStatens museer för världskulturhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/samling/1003848http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/fotografi/2114925http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/fotografi/2139063http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/fotografi/2141059http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/fotografi/3369250http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/fotografi/3369256http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/fotografi/26385336http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/fotografi/26385353http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/fotografi/26385364http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/1000554http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/html/1000558http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/xml/1000558http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/rdf/1000558