<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:version>1.3.0</pres:version><pres:buildDate>2026-07-30</pres:buildDate><pres:itemLabel xml:lang="sv">Mexikanska bilder/Mexican images</pres:itemLabel><pres:dataQuality>Rådata</pres:dataQuality><pres:id>1950773</pres:id><pres:service>exhibition</pres:service><pres:organization xml:lang="sv">Statens museer för världskultur - Etnografiska museet</pres:organization><pres:organizationShort>SMVK-EM</pres:organizationShort><pres:type xml:lang="sv">Utställning</pres:type><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibition/1950773</pres:entityUri><pres:idLabel>- Diarienummer -</pres:idLabel><pres:description xml:lang="sv">Fotoutställning från Mexiko med bilder tagna mellan 1969 och 2011. Vernissage kl. 17.30 2011-10-07; öppnade för publik 2011-10-08.</pres:description><pres:content xml:lang="sv">Lars Svanströms fascinerande fotografier från Mexiko är tagna mellan 1969-2011. Här ser vi människor och omgivningar i festskrud som på ett fragmentariskt sätt beskriver ett spännande land. 

Mexikanska bilder
Utställningen består av ett urval bilder tagna av Lars Svanström under en lång vistelse och resor i landet med början 1969. Den fokuserar på de många högtider som uppmärksammas i Mexiko, och framför allt hur de firas i mindre städer och byar. 

Här finns de stora religiösa högtiderna; några med ett direkt ursprung i erövringen som påsken, ibland med uttryck påverkade av lokala indianska traditioner; andra med ett mexikanskt eller synkretistiskt ursprung som Guadalupedagen då Jungfrun Guadalupe hedras och högtiden De Dödas Dag, en sammansmältning av Alla Helgons Dag och förspanska högtider och som av många anses vara Mexikos viktigaste högtid. 

På många platser firas också lokala religiösa högtider, till exempel El Señor de la Conquista till åminnelse av chichimek-indianernas övergång till den kristna läran. Olika indianska ceremonier förekommer också i värdekonservativa byar och områden, ofta relaterade till jordbrukscykeln. Karnevalen firas på många platser och tar sig de mest skilda lokala uttryck, ofta helt olika de dansparader vi förknippar med den.

De nationella högtiderna, sprungna ur Mexikos våldsamma historia, är mycket viktiga; däribland Nationaldagen den 16 september till minne av upproret mot det spanska väldet år 1810, Revolutionsdagen den 20 november till minne av början på revolutionen år 1910 och slaget mot den franska invasionsarmén vid Puebla år 1862 som uppmärksammas den 5 maj. 

Bilderna är inte uppdelade per högtid eller i kronologisk ordning; de är avsedda att forma en mosaik av form, färg och människor som vi hoppas sammantaget ger åskådaren en bild av några facetter från detta kulturland och dess folk. 

De är tagna mellan 1969 och 2011, med tyngdpunkt på perioderna 1969-1978 och 2003 – 2011. De kommer från resor i delstaterna Chiapas, Guanajuato, Hidalgo, Mexico, Michoacan, Puebla, Querétaro, San Luis Potosí, Veracruz, Oaxaca samt Mexico City

Mexiko är ett stort land, från Mexico City till gränsen mot USA vid Stilla Havskusten är det lika långt som från Stockholm till Italiens sydspets, mångfacetterat och färgstarkt. På en yta drygt fyra gånger Sveriges sträcker sig två bergskedjor från norr till söder, en västlig och en östlig, med toppar på över 5000 m. Mellan dem finns ett vitt högland och längs kusterna och på Yucatanhalvön långsträckta lågland.

Detta gör att det inom Mexiko finns radikalt olika miljöer; svårgenomträngliga bergsområden med snötäckta toppar, torra öknar, högslätter med ett typiskt inlandsklimat och lågland med regnskogar. Många områden utanför de stora turistcentra är förvånansvärt lite besökta av såväl inhemska som internationella resenärer.

Där finns olika indianska kulturer med rötter i de mesoamerikanska samhällen som frodades i Mexiko vid tiden för erövringen i början av 1500-talet; azteker, huicholes, tarahumaras, maya, zapoteker, teenek (huasteker), nahua, omtomier, purépecha (tarasker) och mixteker, för att nämna några; synliga och levande i synkretism med det europeiska inflytandet. 

De starka och varierade traditionerna präglar både vardagsliv och i högtider, många med ett markant indianskt inflytande. Färg, form och andra uttryck hanteras med oräddhet, något som också präglar det mexikanska hantverk som alltid är närvarande i högtider och ceremonier. (www.etnografiska.se, 2011-09-28), fotoutställning</pres:content><pres:references><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/1435033</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/1950772</pres:reference></pres:references><pres:representations><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibition/html/1950773</pres:representation><pres:representation format="XML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibition/xml/1950773</pres:representation><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibition/rdf/1950773</pres:representation></pres:representations></pres:item>