This headdress, one of the few of its kind, would have been a valuable heirloom, one that indicated the status and wealth of its owner. Rooster feathers, as well as those from other birds, and whale ivory were important and valuable materials for Marquesan Islanders. Black, iridescent tail feathers and plumage from roosters, along with their red coloured neck feathers, were used to decorate various types of headdresses. As such, roosters were highly prized and well cared for. Each rooster had two long tail feathers which, when plucked, would grow back. Some Marquesan headdresses have so many rooster tail feathers attached that it could take several years to acquire the feathers needed to decorate them. Prestigious ornaments like this were worn by male or female dancers at ceremonial events or various festivals.
Worn on the top of the head or across the temples, this crescent shaped headdress comprises finely trimmed cock feathers have been carefully tied into small bundles. The bundles have been bound onto a fibre base and arranged so that the feathers fall in the same direction, creating a lustrous surface to catch the light when the headdress was danced.
Where the main body of the headdress meets the ties, through which the headdress is secured to the head, small red and green coloured feathers have been added along with decorative stitching of fine coconut fibre cord. These ties are further embellished with eighteen small whales’ teeth, one of which has split. Whale ivory was a rare and highly prized material in Marquesan society. When European traders and whalers began to visit the islands more frequently in the early to mid-nineteenth century, whale teeth became a favoured trade item leading to an increase in the availability of ivory.
Denna huvudbonad, en av få i sitt slag, måste ha varit en mycket värdefull släktklenod som indikerade såväl status som rikedom för sin ägare. Tuppfjädrar och valtänder var viktiga och värdefulla material för invånarna på Marquesasöarna. Svarta, regnbågsskimrande stjärtfjädrar och plymer från tupparna, tillsammans med röda fjädrar från halspartiet, användes för att smycka olika typer av huvudbonader. Tupparna var därför högt uppskattade och väl omhändertagna. Varje tupp har två långa stjärtfjädrar som växer ut igen efter att de plockats. Vissa huvudbonader har så många stjärtfjädrar att det måste tagit åtskilliga år för att skaffa de fjädrar som krävdes. Prestigefulla smycken som detta bärs av manliga eller kvinnliga dansare vid ceremoniella händelser eller olika festivaler.
Den här typen av halvmåneformad huvudbonad bars högst upp på huvudet eller framtill på hjässan. Den består av mycket fint formade tuppfjädrar som noggrant sammanfogats i små knippen. Dessa knippen är i sin tur applicerade och ordnade så att fjädrarna faller i samma riktning, vilket ger en glänsande yta som kan fånga ljuset vid dansen.
Där huvudbonaden sitter ihop med de band som i sin tur kan fästa den vid huvudet, har små röda och gröna fjädrar lagts tillsammans med dekorativa sömmar av fina kokosnötsfibrer. Dessa band är i sin tur utsmyckade med arton små valtänder, varav en har delats. Valben var ett sällsynt och högt värderat material i Marquesassamhället. När europeiska handlare och valjägare började besöka öarna oftare i början av mitten av artonhundratalet blev valtänder en viktig handelsvara som ledde till en ökad tillgänglighet av elfenben.
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.