<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:version>1.3.0</pres:version><pres:buildDate>2026-04-02</pres:buildDate><pres:itemLabel xml:lang="sv">utställningstext</pres:itemLabel><pres:dataQuality>Rådata</pres:dataQuality><pres:id>3537297</pres:id><pres:service>arkiv</pres:service><pres:organization xml:lang="sv">Statens museer för världskultur - Etnografiska museet</pres:organization><pres:organizationShort>SMVK-EM</pres:organizationShort><pres:type xml:lang="sv">Dokument</pres:type><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/3537297</pres:entityUri><pres:idLabel>00124, 1021.x001, 1032.x001, 1021.x003, 1027.x008, 1027.x007, 1034.xxx2, 1033.x001, 1028.x001, 1021.x002, 1021.x004, 1025.xxx3</pres:idLabel><pres:description xml:lang="sv">Utställningstext till utställningen "Med världen i kappsäcken", delen om Sven Hedin.</pres:description><pres:content xml:lang="sv">Med världen i Kappsäcken, Med världen i kappsäcken 05, var buddhistiskt och att området hade varit 
bebott av folk som var kulturellt knutna till norra 
Indien och Kashmir. 

Under Hedins sista expedition 1927–35 gjordes 
en detaljerad arkeologisk studie av Etsin Gol, ett 
vidsträckt område på gränsen till Kinas hjärtland. 
Fynden kastade nytt ljus över hur Kinas relation 
till sina gränsområden utvecklats över årtusendena.



Tashkent 1899

Stockholm cirka 1898  
(foto: Dahllöf)

Studenternas mottagande 
i Manchester 1909

Journalisterna intervjuar 
under Stockholmsbesöket 1931

Inträdestalet i Svenska Akademien 1913  
(foto Almberg &amp; Preinitz)

Mot Tibet. Uppbrott 
från Ganderbal, Kashmir 1906

John Gunnar Andersson, IX Panchen Lama 
och Sven Hedin, Peking 1926
(foto Hartung)

Intervju i tysk TV 1940

Tillsammans med Marskalk 
och Madam Chang Kai Check 1934 
(foto Bosshardt)

Verner von Heidenstam, Sven Hedin, 
Carl Milles, Ellen Key och 
Birger Mörner 1914

Hos Otani Kozui i Kyoto 1908, Sven Hedin som offentlig person  
I början av 1900-talet var Sven Hedin en av 
Sveriges mest kända personer internationellt. 
Han var kartläggaren av Centralasiens öknar, 
floder och berg, upptäckaren av flera tusen år 
gamla ruinstäder, författaren till otaliga böcker 
och vetenskapliga rapporter. 

Han var den siste svensken som adlades, något 
som vållade honom lika mycket löje som aktning. 
Upptäckaren Hedin beundrades av de flesta, 
politikern Hedin fick med tiden långt fler kritiker 
än vänner.

Sven Hedins tro på de ”starka männens” roll
i historien fick honom att skriva i underdåniga 
ordalag om tidens härskare och krigsherrar. 
Först öste han lovord över Chiang Kai-shek 
och Lenin, senare välkomnade han både Adolf 
Hitlers och Mao Zedungs maktövertaganden. 



Ett vaxkabinett i Stockholm 
På Kungsträdgårdsgatan 18 i Stockholm 
etablerades år 1889 ”Svenska Panoptikon”. 
Här kunde publiken se scener ur historien 
och samtiden, gärna med autentiska detaljer.
I källaren fanns mördare och likplundrare, 
en trappa upp kungligheter, geografiska 
upptäckare och politiker.

När Sven Hedin återvänt från sin första 
expedition till Centralasien 1897 infogades  
han bland de övriga heroerna i vaxkabinettet.

Tre decennier senare upphörde Panoptikon 
och alla dockorna bjöds ut på auktion. 
Hedin såldes för 7 kronor och 50 öre 
och hamnade så småningom i en potatiskällare 
i Tullinge, varifrån han tretton år senare 
för 50 kronor räddades av systrarna Hedin. 



Den vandrande sjön  
Sven Hedin älskade att ge detaljerade exempel 
beträffande sina bedrifters storlek och omfattning. 
Ibland visade de det heroiska i hans bravader. 
De visade hur outtröttligt och exakt han iakttog, 
mätte, läste av och noterade sina iakttagelser 
för att sedan konstruera sina kartor. 

För att kunna testa sin hypotes att sjön Lop Nor 
haft två olika lägen måste han visa att dessa lägen 
motsvarade två klart åtskilda bäcken. När det ena 
grundat upp hade Tarimflodens vatten sökt sig  
till det andra, lägre liggande, bäckenet. Själv hade 
Hedin med egna ögon sett vidsträckta vattenytor
i det ena läget och salttäckt sjöbotten i det andra.

Upptäckten av ruinstaden Loulan i inflödets 
uttorkade delta hade också övertygat honom om 
att där en gång rått helt andra livsbetingelser.  



Sven Hedin som arkeolog
I slutet av 1800-talet blev det känt att arkeologiska 
fynd hade gjorts i Centralasiens öknar och oaser, 
som kunde kasta ljus över både österlandets 
och vår egen civilisations tidiga historia. 

I det extremt torra ökenklimatet hade skrifter, 
målningar, skulpturer och vardagsföremål bevarats. 
De befanns rika på information om den period
för två tusen år sedan då buddhismen fördes 
vidare från Indien till Kina.

Under sin första expedition 1893–97 ägnade
Sven Hedin mycken tid åt att utforska det vida 
Tarimbäckenet med dess floder och öknar. 
Han besökte kända fyndplatser i närheten  
av oasen Khotan och ute i Taklamakanöknen 
sökte han spåren av övergiven bebyggelse. 

Här fann han ruinerna av Dandan Öiliq och 
Kara Dung från århundradena efter Kristi födelse. 
Dessa orter efter södra Sidenvägen hade haft 
en befolkning av bönder, handelsmän, militärer, 
administratörer och buddhistiska munkar. 



Loulan, ruinstaden i öknen
Under sin andra expedition till Centralasien 
1899–1902 utforskade Sven Hedin området 
kring Tarimflodens nedre flöden och stötte  
då på ruiner nära sjön Lop Nors uttorkade 
gamla bädd. 

Sensationella fynd av skriftstavar och pappers-
dokument med kinesisk skrift avslöjade att man 
funnit Loulan, den nordöstra utposten och möj- 
ligen den tidiga huvudstaden i Shan Shan riket. 
För tvåtusen år sedan omfattade detta rike 
alla oaserna runt östra Taklamakanöknen.

Fynd av rikt utsnidade trädetaljer från byggnader 
och tempel utförda i gandharastil visade att Loulan 
tidigt, 1021.x001, 1032.x001, 1021.x003, 1027.x008, 1027.x007, 1034.xxx2, 1033.x001, 1028.x001, 1021.x002, 1021.x004, 1025.xxx3</pres:content><pres:context><pres:event xml:lang="sv">Tillverkad</pres:event><pres:timeLabel>2002</pres:timeLabel></pres:context><pres:context><pres:event xml:lang="sv">Utställd</pres:event><pres:placeLabel xml:lang="sv">Etnografiska museet, Stockholm</pres:placeLabel><pres:nameLabel xml:lang="sv">Med världen i Kappsäcken</pres:nameLabel></pres:context><pres:image><pres:mediaType>image/jpeg</pres:mediaType><pres:src type="thumbnail">https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/blob/3537301/00124_Hedintexter.jpg</pres:src><pres:src type="lowres">https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/3537302/00124_Hedintexter.jpg</pres:src><pres:src type="highres">https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/blob/3537299/00124_Hedintexter.pdf</pres:src><pres:mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-nd</pres:mediaLicense><pres:byline xml:lang="sv">Etnografiska museet</pres:byline><pres:copyright xml:lang="sv">Statens museer för världskultur</pres:copyright></pres:image><pres:references><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/fotografi/3549479</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/fotografi/3597097</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/fotografi/3597079</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/fotografi/3597084</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/fotografi/3597089</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/fotografi/3597060</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/fotografi/3597046</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/fotografi/3597051</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/fotografi/3597065</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/fotografi/3597040</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/fotografi/3597074</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibition/1434404</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibitionpart/1442207</pres:reference></pres:references><pres:representations><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/html/3537297</pres:representation><pres:representation format="XML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/xml/3537297</pres:representation><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/rdf/3537297</pres:representation></pres:representations></pres:item>