<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:version>1.3.0</pres:version><pres:buildDate>2026-07-02</pres:buildDate><pres:itemLabel xml:lang="sv">utställningstext</pres:itemLabel><pres:dataQuality>Rådata</pres:dataQuality><pres:id>3537285</pres:id><pres:service>arkiv</pres:service><pres:organization xml:lang="sv">Statens museer för världskultur - Etnografiska museet</pres:organization><pres:organizationShort>SMVK-EM</pres:organizationShort><pres:type xml:lang="sv">Dokument</pres:type><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/3537285</pres:entityUri><pres:idLabel>00122</pres:idLabel><pres:description xml:lang="sv">Utställningstext till utställningen "Med världen i kappsäcken", delen om Sven Hedin.</pres:description><pres:content xml:lang="sv">Med världen i Kappsäcken, Med världen i kappsäcken 05, karavanman som längst 
förmått följa honom. 

Berättelsen andas att Kasim räddas genom den vite mannens upp-
offring. Det är Hedin själv som förtäljer historien, och han formulerar 
den nästan omedelbart i ett resebrev till sin lärare i Berlin, von Richt-
hofen. Det är en historia som han i otaliga föredrag skall fjättra sin 
publik med och återanvända i åtskilliga tryckta former. Historien 
varierar i detaljer, men stövlarnas betydelse framgår alltid.



Radiorösten
Under 1930-talet började radion få grepp om det svenska folket, 
och författarna av böcker om äventyr och upptäckter i fjärran 
länder blev efterfrågade föredragshållare i det nya mediet. Sven 
Hedins röst, som redan var känd från hans långa föredragsturnéer 
runt om i landet, kunde nu också kännas igen genom radions brus.  

Efter hemkomsten 1935 från sin sista expedition kallades han 
snart nog till Radiotjänsts studio för att berätta ”Reseminnen” 
för skolradion. Eller för de lite äldre hålla föredraget ”Med Hedin-
expeditionen i Asiens öknar”. De redan lästa äventyren kunde 
nu återupplevas i ny form och man kunde också höra föredrag 
av de medarbetare han just haft med sig i fält, hans ”gossar”. 

Redan 1940 var han dessutom med i en tidig tysk TV-sändning. 
Svensk TV startar dessvärre sina sändningar för sent (1956) 
för att kunna visa honom annat än genom gamla filmupptagningar.

(Sven Hedin intervjuas i skolradioprogram 1935 [26 min])



Sven Hedin och Tyskland
Sven Hedin drogs tidigt in i politiken. Han tog snabbt ställning för 
de nationalistiska och konservativa krafterna i landet, och under 
tiden före och efter unionsupplösningen 1905 utnyttjades han som en 
svensk nationalhjälte att sättas upp mot Norges polarforskare Nansen.

I det sena tiotalet drogs han in i Strindbergsfejden för att under För-
svarsstriden resa land och rike kring, agiterande för medel till flotta 
och armé. Redan nu hade han dragit kritik över sig. Få svenskar under 
denna tid och under det följande Första Världskriget torde ha utsatts 
för en sådan kanonad av nidporträtt. Nyligen har det visats hur kari-
katyrtecknarna nästan alltid tog fasta på det judiska i hans bakgrund. 

Under kriget reste han på både väst- och östfronten och gav ut tjocka 
böcker om sina upplevelser. Eftersom böckerna var starkt för Tysk-
lands sak och heroiserade den tyska arméns insatser såldes de i väldiga 
upplagar i det tyska riket. Han hade tidigt utvecklat en starkt protysk 
tolkning av världsläget och idealiserade såväl den tyska nationen som 
kulturen. Den inställningen var han trogen livet igenom och kunde 
aldrig fås att inse vidden av de brott mot mänskligheten som den 
nazistiska regimen i Tyskland begick. För Hedin var de oförenliga 
med den tyska nationalkaraktären. 

Hedins tilltro till de starka männens betydelse i världshistorien ledde 
honom till att fascineras av Karl XII, underdånigt beundra Hindenburg 
och Kaiser Wilhelm, välkomna såväl Lenin som Mao och, mest fatalt av 
allt, betrakta Adolf Hitler som en kraftfull och rättrådig ledare. 

Under Andra Världskriget stödde han Nazitysklands sak i stort, om än 
ej i detalj. Hedins starka mediala ställning gjorde att hans möten med 
Hitler, som nästan antog en halvofficiell karaktär, hans lyriska beskriv-
ningar av Tysklands ekonomiska framsteg och tidiga framgångar på 
krigsfronterna, lyfte fram honom som en större och mer betydelsefull 
nazistvän än han kanske förtjänade., Att bjuda ungdomen på äfventyr
Sven Hedin förberedde böckerna om sina expeditioner redan under 
tiden i fält. Dagboken och breven till hemmet blev de första utkas-
ten till den reseberättelse som efter hemkosten med familjens hjälp 
snabbt kunde skrivas färdig och ges ut. 

Innan Hedin började med det långt mer omfattande arbetet att skriva 
den vetenskapliga redogörelsen för sin forskningsfärd gav han dess-
utom ut en billig och lättläst ungdomsupplaga. 

Ur den första expeditionen (1893–1897) kom Genom Asiens öknar, 
medan Tibetanska äventyr skildrade andra expeditionens vedermödor 
(1899–1902). Den tredje expeditionen (1905–1908) beskrevs i boken 
Scoutliv i Tibet, dedicerad till Sveriges scouter. Han skrev också en ren 
ungdomsbok Tsangpo Lamas vallfärd, diktad men kunskapsmässigt 
baserad på hans upplevelser i Tibet. Böckerna spreds över landet och 
befäste Sven Hedins ställning som en av dåtidens mest lästa svenskar.



Hedin i skolbänken
Hedins deltagande i det tidiga 1900-talets skolboksprojekt 
var en starkt bidragande orsak till att upptäckaren Sven Hedin 
var känd och beundrad land och rike kring. Reformvänliga 
pedagoger önskade sätta modern svenska i händerna på rikets 
skolbarn. Man önskade bibringa dem kunskap om vårt land 
och dess historia liksom om världen omkring oss, samtidigt 
som man önskade stödja kärlek till fosterlandet och sunda vanor. 

Långt in på 1930-talet tummade skolbarnen nya upplagor av 
Sven Hedins Från Pol till Pol, medan Anna Maria Roos böcker 
om Önnemo och dess folk än i dag tänder nostalgiska minnen 
hos dem som en gång stavade sig igenom deras berättelser. 
Selma Lagerlöfs Nils Holgersson har sällat sig till de eviga 
klassikerna, dit den mindre lästa skolboken av Verner von 
Heidenstam, Svenskarna och deras Hövdingar, också kanske hör.



I Vegas kölvatten
En ofta berättad historia om Sven Hedin, också gärna återgiven 
av honom själv, var hur han den 24 april 1880 från Söders höjder 
kunde iaktta det magnifika skådespelet, då Adolf Erik Nordenskiöld 
och hans besättning ombord på barken Vega gled in över Stockholms 
Ström för att motta nationens hyllning. Så ville han en gång själv åter-
vända till fosterlandet! Så ville han själv kunna förorsaka nationell yra! 
Åtskilliga gånger skulle han också återvända till Sverige för att 
mottas av hurrande folkmassor, familjens varma famn och nationens 
äretecken. 

Det mest minnesvärda och välregisserade mottagandet bjöds honom 
dock den 17 januari 1909. Han hade avslutat sin tredje expedition 
ägnad åt den Tibetanska högplatån och under vägen hem hade han 
hyllats i Indien, Japan, Korea och Ryssland. Med syster Alma vid sin 
sida far han med Finlandsbåten från Åbo. I Furusund byter de till lots-
båten med det magiskt klingande namnet ”Vega” och ombord på den 
eskorteras de in till Stockholms Ström, där folkmassorna väntar på 
kajen nedanför Grand Hotel. Cirkeln hade slutits, nu var han Sveriges 
mest kände svensk.



Världens mest berömda stövlar
De stora upptäckternas historia är kantad av heroiska såväl som 
obetänksamma bedrifter, av framgång såväl som undergång. 

Under några veckor i april 1895 försökte Sven Hedin färdas tvärs 
över  Taklamakanöknen, något som i grunden var illa betänkt, men 
som vändes till ett hjältedåd. Egentligen slutade den som en katastrof, 
men en katastrof som Hedin skulle dra mycken nytta av. 

Karavanen gick under av vattenbrist innan den nådde igenom öknen, 
två män stupade liksom nästan alla kamelerna, mycket av Hedins ut-
rustning gick förlorad. Men Hedin lyckades krypande nå Khotan Darya 
och finna en vattengöl i den annars torra flodbädden. Historien för-
täljer hur han, sedan han druckit sig själv otörstig och iakttagit livs-
andarnas långsamma återvändande, fyller sina stövlar med vatten och 
vänder tillbaka in i öknen för att undsätta den</pres:content><pres:context><pres:event xml:lang="sv">Tillverkad</pres:event><pres:timeLabel>2002</pres:timeLabel></pres:context><pres:context><pres:event xml:lang="sv">Utställd</pres:event><pres:placeLabel xml:lang="sv">Etnografiska museet, Stockholm</pres:placeLabel><pres:nameLabel xml:lang="sv">Med världen i Kappsäcken</pres:nameLabel></pres:context><pres:image><pres:mediaType>image/jpeg</pres:mediaType><pres:src type="thumbnail">https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/blob/3537289/00122_Hedinskolb%C3%A4nkar.jpg</pres:src><pres:src type="lowres">https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/3537290/00122_Hedinskolb%C3%A4nkar.jpg</pres:src><pres:src type="highres">https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/blob/3537287/00122_Hedinskolb%C3%A4nkar.pdf</pres:src><pres:mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-nd</pres:mediaLicense><pres:byline xml:lang="sv">Etnografiska museet</pres:byline><pres:copyright xml:lang="sv">Statens museer för världskultur</pres:copyright></pres:image><pres:references><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibition/1434404</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibitionpart/1442207</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/25342697</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/26766877</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/1001508</pres:reference></pres:references><pres:representations><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/html/3537285</pres:representation><pres:representation format="XML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/xml/3537285</pres:representation><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/rdf/3537285</pres:representation></pres:representations></pres:item>