1.3.02026-05-07utställningstextRådata3431809arkivStatens museer för världskultur - Etnografiska museetSMVK-EMDokumenthttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/34318093KAustralienN2ORIG2Ursprungsfolk i 3 klimatUrsprungsfolk, Australien, var baobabnöten en viktig näringskälla. Den kun- de också få torka ur och användas som ceremoniell skallra. Dessa baobabnötter är konsthantverk skapade som en sorts tidiga souvenirer. sKöldar Sköldarna skyddade mot fiendens spjut, klubbor och bume- ranger. Mönstren är olika för varje klan och är målade med färgämnen från lera och träkol. Striderna mellan olika grupper var ritualiserande. De ordnades för att göra upp i tvister innan man gick över till det viktiga: gåvoutbyten och ceremonier. Hämnd däremot utkrävdes i det tysta med magiska medel. Vissa sköldar används endast i ceremoniella danser. Bumeranger Bumeranger användes på flera sätt: som jakt- eller stridsvapen, som musikinstrument eller i rituella sammanhang. Den kraftiga jaktbumerangen är den vanligaste. Bumerang- en som vänder tillbaka till kastaren är tunnare och lättare och används i spel och lekar, och i fågeljakt. Kryssbumerangen an- vändes endast i rituella sammanhang. enKel men avancerad teKnologi Teknologi står för människans förmåga att med föremålens hjälp underlätta överlevnad. Det allra enklaste är ofta det mest snillrika. Ett redskap är som effektivast när det är lätt att tillverka och kan användas till flera ändamål. Skålen av bark är ett exempel. Den har använts till förva- ring av mat, vatten och redskap. Men barkskålen har också använts som vagga åt nyfödda barn. Sandalerna som flätas av innerbarken från ett ungt träd, är ett annat exempel på snillrik teknologi. Sandalerna gick att tillverka på bara några minuter och skyddade fötterna när marken var för het. Sandalerna kunde också används när bäraren inte ville avslöja sin identitet. Välbekanta fotavtryck doldes av sandalerna. Elddonet, för att göra upp eld och malstenen för att kun- na mala och bereda mat är ytterligare exempel på enkla och effektiva lösningar., Kraftfulla föremål Budstickor fungerade som ett slags pass. Att passera över en annan klans område kunde vara riskabelt. Därför brukade långväga vandrare bära med sig budstickor. De berättade vem man var och vad som var ens ärende. Vinare används under ceremonier och danser. Vinare är både ett musikinstrument och ett rituellt redskap. När de snurras i sin snodd hörs ett vinande ljud. Vinarna är ett viktigt attribut i initiationsriter för unga män. Vissa vinare är så heliga att endast initierade män får se och använda dem. Vinarna är dekorerade med klanmönster. Dödspekare fanns över hela Australien och var gjorda av ben från människa, känguru, emu, eller av trä. Om en medicinman riktade dödspekaren mot en människa kunde den dra livskraft ur henne eller skicka en sjukdom in i hennes kropp. Den här pekaren är gjord av emufågelns ben. Pärlmusselhängen Dessa hängen var högt värderade bytesföremål som man hand- lade med över hela kontinenten. Mönstren har mytologisk be- tydelse och associeras ofta med regn. Snoddarna är gjorda av människohår. De mindre hängena bars runt halsen eller flätades in i hå- ret. De större hängena bars av vuxna män och pojkar i bältet för att täcka könet. JaKtredsKaP och universalverKtyg Klubbor, spjut, kastträn, bumeranger, stenknivar, fällor och nät – enkla redskap kan tyckas, men jägarnas kunskap och skick- lighet var det allra främsta vapnet. Klubbor var vanliga, både i jakt och strid. Vissa kastades, andra användes att slå med. Spjuten användes i jakt, fiske och strid. De var helt i trä, eller hade spetsar av ben eller sten. Med kastträet fick jägaren en väldig kraft när han slunga- de sitt spjut. Männen spårade och lockade till sig bytesdjur genom att härma dem. Under jakten använde man sig av teckenspråk. Kvinnorna samlade bär, frukter och nötter. Med gräv- käppar tog de upp rötter och smådjur. Sökandet efter föda var säsongsbundet och målinriktat. Vattenhålen var utgångs- punkter när avstånd beräknades. Vätska kunde också samlas från djur, rötter, växter och från morgondaggen. Korgar och väsKor Att ha funktionella korgar av olika slag var helt avgörande för ett jägar- och samlarfolk. Kvinnornas samlade var grunden i försörjningen. Männens jakt fyllde ut basfödan. Kvinnorna flätade korgar av barkfibrer eller gräs och sydde väskor av barktyg. Barken kunde också bankas ut till skålar och behållare som tätades med bivax eller kåda. På så sätt kunde man också bära vatten. Korgarna kunde ha olika användning – för att frakta saker, som fångstfällor och som förvaring. Stora barktråg användes bland annat som bärbar vagga för spädbarn – se montern till höger. hedrad och utstött Den brittiske guvernören införde på 1800-talet en belöning till de ”infödingar som visat vilja att bli civiliserade brittiska med- borgare”. De utnämndes till ”kungar” eller ”drottningar” och fick bröstplattor av mässing. Titlarna och bröstplattorna var värdelösa. De som blev ”kungar” eller ”drottningar” fick inga rättigheter i det kolo- niala samhället. Däremot blev de ofta utstötta och föraktade av sina egna. Våldsamma konflikter utbröt mellan ”kungar” eller ”drottningar” och klanledare. De som hade bröstplattor blev udda figurer som varken passade in i det traditionella eller i det vita samhället. didgeridoon – australiens lJud Blåsinstrumentet görs av stockar som termiter har urholkat. En avancerad blåsteknik behövs för att få fram de vibreran- de ljuden ur didgeridon. Ursprungligen användes didgeridoon enbart i rituella sammanhang. Didgeridoo-spelaren försökte återskapa olika ljud från naturen. För att göra det lyssnade han till fåglarnas vingslag, djurens trampande, ljuden från vinden, åskan, träden och vattendragen. BaoBaBnötter med graveringar Traditionellt, Ursprungsfolk, Australien 1, Ursprungsfolk, Australien 2, Ursprungsfolk, Australien 7D, Ursprungsfolk, Australien 3, Ursprungsfolk, Australien 6, Ursprungsfolk, Australien 5, Ursprungsfolk, Australien 7C, Ursprungsfolk, Australien 7A, Ursprungsfolk, Australien 7B, Ursprungsfolk, Australien 4, Ursprungsfolk, Australien 8UtställdUrsprungsfolk, Australien 2, Ursprungsfolk, Australien 7D, Ursprungsfolk, Australien 3, Ursprungsfolk, Australien 6, Ursprungsfolk, Australien 5, Ursprungsfolk, Australien 7C, Ursprungsfolk, Australien 7A, Ursprungsfolk, Australien 7B, Ursprungsfolk, Australien 4, Ursprungsfolk, Australien 8, Ursprungsfolk, AustralienUtställdUrsprungsfolk i 3 klimatimage/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/blob/3431813/3KAustralienN2ORIG2.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/3431814/3KAustralienN2ORIG2.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/blob/3431811/3KAustralienN2ORIG2.pdfhttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-ndEtnografiska museetStatens museer för världskulturhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibition/1963094http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibitionpart/1963205http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/2768927http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/2768935http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/2768929http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/2768932http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/2768933http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/2768936http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/2768928http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/2768930http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/2768931http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/2768934http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/showcase/2768926http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/html/3431809http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/xml/3431809http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/rdf/3431809