1.3.02026-10-29utställningstextRådata2768952arkivStatens museer för världskultur - Etnografiska museetSMVK-EMDokumenthttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/27689523KAmazonN2ORIG6, 1865.01.0037Ursprungsfolk i 3 klimatUrsprungsfolk, Amazonas, Myrhandsken – ett sätt att bli vuxen För att markera övergången från barn till vuxen finns många ritualer. För en ung pojke i Amazonas kunde övergången till vuxenlivet innebära att uthärda giftiga myrors bett. Myrorna drogades först i en örtlösning så att de blev slöa. De placera- des sedan i en flätad handske, som träddes på pojkens hand. Alla i byn samlades för att delta i ceremonin. Efter en stunds smärta togs handsken av, men proceduren upprepa- des ibland upp till tjugo gånger. Myrornas bett ansågs vara stärkande och visa prov på styrka och vilja. Myrhandsken kunde också användas i samband med jakt. Jägaren genomgick en liknande ritual för att skaffa sig extra styrka och uthållighet under jakten. Myrhandskarna flätades ofta i djurliknande former, som exempelvis jaguar eller piraya – symboler för den styrka man ville skaffa sig. huset – en syMbol för kosMos I Amazonas levde de flesta folken i självständiga byar med mellan 50 till 250 invånare. Det allra vanligaste var att männen bodde med kvinnornas släkt, men även det omvända före- kom. Allianser byar emellan stärktes genom äktenskap. Men kontakten mellan byar och folkgrupper var långt ifrån alltid fredlig. Överfall, hämnd och regelrätta krig förekom också. Husen var gjorda av grova bamburör och palmblad. En del av huset lämnades öppet för ventilation. I de större byhusen – malocas – hade varje familj en egen avdelning. Byhuset sågs som en symbol för den mänskliga kroppen och för kosmos. Ett viktigt baslivsmedel var maniok, i andra delar av världen kallad kassava. Man åt maniokväxtens proteinrika rotknölar. I montern finns två verktyg för beredning av maniok – ett rivjärn och en flätad press. Kvinnan i fotografiet färdigställer ett typiskt shipibomönster. De två stora krusen i montern är också från shipibofolket i den Peruanska delen av Amazonas. flodens djur – Mat och Myter I Amazonas finns det största antalet arter av sötvattensfisk i hela världen. De flesta indianfolk i Amazonas har varit helt beroende av fiske och fiskemetoderna har varit många. Man har till exempel använt krokar, nät och korgar. Fiske med pil- båge och pil doppad i curaregift är en annan metod. Växtgift an- vändes ofta, särskilt när man gjorde fördämningar för att fånga fisken. Den blev lättare att fånga när den var bedövad av gift. Beroendet av de vattenlevande djuren har skapat en rik flora av folklore. Det finns till exempel många berättelser och myter kring den speciella Amazonasdelfinen, en sötvattendel- fin. En del av berättelserna handlar om hur människor som drunknat i floden förvandlats till floddelfiner. Enligt mytolo- gin kan det sedan hända att de åter förvandlas till människor. Enligt en berättelse ska man inte fånga delfinens blick – då drömmer man mardrömmar resten av livet. att ta tillbaka sitt naMn Fotografierna intill visar ansiktsmålning hos Shuarfolket, ett av ursprungsfolken i Amazonas. Shuar är deras eget namn och betyder människa. När européerna koloniserade Amazonas gavs folket nam- net Jíavaro. Många indianfolk fick europeiska namn, som ofta hade en nedsättande betydelse. Ordet jíavaro förknippades med begreppet ”vilde” och avslöjar ett synsätt som vi nuför- tiden betraktar som rasistiskt. När européerna kom till Amazonas levde här ungefär 2000 olika ursprungsfolk. Idag är antalet ursprungsfolk ungefär 400. Många folkgrupper har precis som Shuarfolket återtagit sina ursprungliga namn.UtställdUrsprungsfolk i 3 klimatimage/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/blob/2768957/3KAmazonN2ORIG6.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/2768958/3KAmazonN2ORIG6.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/blob/2768955/3KAmazonN2ORIG6.pdfhttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-ndEtnografiska museetStatens museer för världskulturhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/1019693http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibition/1963094http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibitionpart/1963184http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/html/2768952http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/xml/2768952http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/rdf/2768952