1.3.02026-10-29katalogRådata2102401arkivStatens museer för världskultur - Etnografiska museetSMVK-EMDokumenthttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/2102401text-1907.14-16, 1907.14.0187, 1907.14.0190, 1907.14.0188, 1907.14.0191, 1907.14.0192, 1907.14.0185, 1907.14.0183, 1907.14.0184, 1907.14.0186, 1907.14.0189, 1907.14.0193Katalogsida ur Pastor Fr. Ljungqvists och fru I. Walbergs etnografiska samlingar från Natal.HUSGERÅDSSAKER. 15 Zuluerna ha icke madrass eller något sådant, utan en liggmatta lägges direkt på hyddans jordgolf, som ej alltid är fritt från gropar och ojämnheter. Kommer en europé till en zulugård, äfven en höfdings, bjudes han på en »icanzi» och »isicamelo» (se n:o 187). De kristna ha ej sällan sängar. Lutuli stam, Inhlangakazi. »Isieepu», sittmatta, hvarpå den nygifta hustrun plägar 184—185 sitta, tills hon fatt första barnet. Efter första barnet sit- .„g ter hon pä en liggmatta. Små barn sitta också på »isieepu». Nyuswa stam, Ozwatini. »Isieepu». Amasembo stam. Umgeni. 180 (iafva af evangelisten Eleofase Nene. Appelsboseh. »Isicamelo», »hufvudkudde» af »inhlokotshane»-trädet. 187 »Isicamelo» af »urngwenya» -trädet (Harpephylhnn caff- 188 rum). Lutuli stam. Inhlangakazi. »Isicamelo» af »umumbu» -trädet, som växer i kust- 18!) trakter. Malutuli stam, Appelsbosch. »Isicamelo», Lutuli stam, Inhlangakazi. 190 Isipontsho». att sätta skedar uti. li>lx Gjord af »ikwanl», en slags gröfre vara. hvaraf billiga sofmattor göras, och hunden med »uzi Iwamakiwane» (vildtikon). Lutuli stam, Ozwatini. »Isipontsho». gjord af »incema»-vassen. 192 Usiane stam, Égweni. Gåfva af evangelisten Samuel Maoyeza. Egweni, Appelsbosehs miss. distr. Några födoämnen. Indhlubu», jordbönor, växa under jord; mycket plan- 193 terade och omtyckta af de infödde. »Upoko», ett slags gräs med vippa. Frukterna (fröna) 194 malas på sten och uppsiickas med tungan; användas äfven att lägga i öl för att göra det bättre. Planteras ej mycket. »Imbumba», bönor, som växa underjord. Mycket om- 195 tyckta af de infödde. »Izintanga zamasehva». frön af »amaselwa», en slags 196 pumpor, hvilka som unga ätas och, mogna, för sitt hårda skal användas till olika mat- och dryckeskärl.image/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/2102468/image.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/2102467/image.jpghttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#pdmarkEtnografiska museetUtgången upphovsrätthttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/2102311http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/2102318http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/2102314http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/2102315http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/2046026http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/2102312http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/2102316http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/2102310http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/2102313http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/2102317http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/objekt/2102319http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/html/2102401http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/xml/2102401http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/rdf/2102401