1.3.02026-04-09- arkivdokument -Rådata1485169arkivStatens museer för världskultur - Etnografiska museetSMVK-EMDokumenthttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/148516900026Word-dokument, "Luften över Jerusalem är mättad av böner och drömmar", 11 sidor.Staden - speglingar av kosmos, Staden Jerusalem, STADEN – SPEGLINGAR AV KOSMOS Människans religiösa föreställningar har sedan historiens gryning varit knutna till himlafenomen och kosmiska krafter. Att upprätthålla den kosmiska balansen, att nå en jämvikt mellan solens hetta och regnets livgivande vatten, blev tidigt ett mål för kult och offer. Teotihuacan, Auroville, Varanasi, Peking, Yogyakarta, Benin City och Jerusalem är exempel på städer som har anlagts på en helig plats i enlighet med kosmiska principer eller som en kopia av en himmelsk förebild. I städer som dessa anses de kosmiska krafterna löpa samman. De ses som en världspelare eller världsaxel, som förbinder himmel, jord och underjord. Några är knutna till en gudomlig härskare, en förmedlare mellan vår värld och gudarnas. Dessa städer är ännu idag centra för tillbedjan och pilgrimsfärder. LUFTEN ÖVER JERUSALEM ÄR MÄTTAD AV BÖNER OCH DRÖMMAR Jerusalem är en helig stad för judar, kristna och muslimer. Innanför dess gamla stadsmurar finns Klagomuren för judarna, den Heliga Gravens kyrka för de kristna, och Klippdomen för muslimerna: centrala symboler i dessa religioners historia. Judar, kristna och muslimer tillber samma Gud, de har en gemensam anfader i Abraham, och de delar i grunden en etik som har sitt ursprung i de tio budorden. Trots att både judar, kristna och muslimer ser Gudomen som ofattbar och ogripbar, förnimmer de Guds nåd och Det Heliga på ett påtagligt sätt på dessa platser i Jerusalem. I striden om politisk överhöghet över staden finns alltså en dimension som försvårar diplomatiska lösningar i rationellt samförstånd: stadens och platsens helighet är inte förhandlingsbar. KLAGOMUREN, DET ENDA SOM FINNS KVAR AV JUDARNAS HELIGA TEMPEL Davids son, Kung Salomo, lät uppföra det första templet, När babylonierna år 586 före vår tideräkning lade Jerusalem i spillror, raserades detta tempel och det judiska folket fördes bort i fångenskap. Så snart judarna kunde återvända byggde de upp ett nytt tempel på samma plats, vilket stod färdigt år 515. Det kom att bli en enande symbol för det judiska folket och ett viktigt pilgrimsmål fram till år 70 efter vår tideräkning, då Jerusalem förstördes av romarna. Även i ruiner var Jerusalem en helig plats som ingav hopp. Klagomuren är en symbol för Guds närvaro på jorden. DEN HELIGA GRAVENS KYRKA Romarrikets förste kristne kejsare Konstantin började på 300-talet omvandla Jerusalem till en kristen helig stad. Han lät gräva fram Golgata och det som förmodades vara Jesu grav. Han lät uppföra en basilika på platsen trots att de flesta i staden inte var kristna. Dittills hade de kristna sett sin tro som andlig och oberoende av heliga platser, men när basilikan på Golgata var invigd började de uppfatta platsen som genomsyrad av gudomlig kraft. Den heliga gravens kyrka är idag kristendomens heligaste plats. Den omfattar de fem sista stationerna på den väg, Via Dolorosa, där Jesus vandrade, från domplatsen till Golgata, där han korsfästes och gravsattes. Tusentals kristna pilgrimer kommer varje år till Jerusalem för att vandra denna Korsets väg. KLIPPDOMEN OCH MUHAMMEDS NATTLIGA FÄRD För muslimer är Jerusalem den heligaste platsen efter Mecka och Medina. Klippdomen är byggd över den klippa på Tempelberget varifrån Muhammed anses ha startat sin nattliga färd till himlen. Enligt traditionen blir Muhammed väckt ur sin sömn av ärkeängeln Gabriel och blir förd från Mecka till Tempelberget där han möter profeterna Abraham, Moses och Jesus. Efter att ha lett en gemensam bön stiger Muhammed på en gyllene stege upp genom himmelens alla portar. Han når den sjunde himlen och den Himmelska tronen, där han får en, gärningar i Jerusalem har staden blivit betydelsefull också för kristendomen. I kristna böner och drömmar, i konst och liknelser träder Jerusalem fram som en ljusomstrålad drottning, en världens mittpunkt, kristenhetens världsaxel. Under medeltiden sågs Jerusalem som en kristen tillhörighet. År 1095 manade påven Urban II till heligt krig för att befria Kristi grav och den heliga staden från det turkiska väldet. Under en 200-årsperiod företogs åtta blodiga korståg. Om det första, år 1099, sägs att nära en tredjedel av Jerusalems hundratusen invånare massakrerades och att stadens gator flöt av blod. I slutet av 1200-talet kom Jerusalem åter under muslimskt styre, och förblev så tills England annekterade området år 1917. MEDELTIDA VÄRLDSKARTA Denna karta framställdes omkring år 1300 av kyrkomannen Richard av Haldingham och förvaras i katedralen i Hereford i England. De då kända kontinenterna Asien, Afrika och Europa kretsar runt Jerusalem, världens nav. Till skillnad från vår tids kartor är kartbilden här vriden ett kvarts varv, dvs öster finns högst upp. Ländernas, havens och flodernas konturer är svåra att känna igen, men på den tiden ansågs nog bilderna på kartan vara viktigare: Labyrinten på Kreta, Alexanders fälttåg, och Jasons gyllene skinn från Antikens legender, liksom bibelns Adam och Eva, Edens lustgård, Noaks ark och Korsfästelsen av Kristus, allt blandat med monster av olika slag. 1800-TALETS UTVANDRARE I senare tiders kristendom är det speciellt inom de frikyrkliga rörelserna som Jerusalem har intagit en central plats. Man ville söka en direkt kontakt med Kristus och man ville återgå till den demokratiska ordning som rådde i de första kristna församlingarna. Denna trängtan och kärlek till Kristus kom i Sverige att leda till en utvandring till det Heliga landet och till Jerusalem. Selma Lagerlöfs Jerusalem skildrar hur en grupp bönder från Nås i Dalarna söker sig till staden år 1896 för att fortsätta leva sina liv där. 1. Fotografi som visar Nåsböndernas skördearbete i det förlovade landet. 2. Kopior av två sidor ur utflyttningsboken från Nås med anteckningar om jerusalemfararnas flyttning. 3. Liten kåsa (utskuren ur en vril) som Hol Brita Ersdotter förde med sig från hemmet i Nås. 4. Väckelsesångbok som Hol Brita Ersdotter tog med till Jerusalem: Sånger till Jesu Ära för Böne- och Väckelsemöten samlade och utgifna av V. Witting, Chicago, 1886. 5. Gratulationskort med pressade blommor från det heliga landet, tillverkade för försäljning till Kolonins fromma. För den frikyrkliga väckelserörelsen har staden Jerusalem alltid varit betydelsefull, både som vallfartsort och som andligt begrepp. En jul- och nyårshälsning från Jerusalem år 1904. Änkan Hol Brita Ersdotter i kretsen av sina barn: Brita, Anna, Katrina, Kristina och Lars. Alla har vi platser dit vi gärna beger oss, platser som hör ihop med någon djup erfarenhet i vårt liv, platser som är oupplösligt förbundna med vår självuppfattning. På dessa platser kan vi förnimma att vår världsliga tillvaro ändå har en mening och ett högre värde. Alla har vi våra ‘heliga’ platser i våra privata mikrokosmos., uppenbarelse som tar honom bortom den mänskliga fattningsförmågans gränser. Efter denna andliga resa till den bortersta böneplatsen al-Masjid al-Aqsa återvänder Muhammed till Mecka. Islams historia i området omfattar 1300 år. Många av dess helgon, lärda och hjältar har verkat i Jerusalem och ligger begravda där. BURAQ, MUHAMMEDS BEVINGADE SPRINGARE Enligt traditionen företog Muhammed sin himmelsfärd till den bortersta böneplatsen på ett bevingat fabeldjur vid namn Buraq. Djuret är inte namngivet i Koranen, men kommentatorer anger att ärkeängeln Gabriel hämtade det i paradiset och förde det till Muhammed. Buraq sägs ha hästliknande kropp och mänskligt huvud. Den sägs ha färger som påfågeln och vara smyckad med guld, silver och de skönaste ädelstenar. I den islamska världen knyter gestaltningen av Buraq ofta an till nationella eller folkliga traditioner. 1. Glasmålning från Surakarta, Java, Indonesien Figuren är en blandning av en Buraq och skuggspelsfiguren Garuda, en mytisk fågel. Målningen är influerad av konststilen inom det javanska skuggspelet, wayang kulit. (1980-tal) 2. Buraq-figur från Indien Figuren är utförd i trä, metall, bambu och bomull och har kvinnohuvud, vingar och påfågelstjärt. Den främre delen av den ryggburna brickan tjänar som offerbord för gåvor, pengar och blommor. (slutet av 1800-talet) 3. Koran Sura 17:1 lyder i översättning: ‘Honom allena all ära, honom, som lät sin tjänare företaga en nattlig färd från den fridlysta böneplatsen till den allra bortersta böneplatsen, vars hela omkrets vi välsignat, för att visa honom några av våra tecken! Han är förvisso den Hörande, den Seende. JUDENDOMEN OCH DEN HELIGA STADEN Jerusalem – den stad som judarna svor att aldrig glömma – är allestädes närvarande: judiska religiösa texter och böner minner ständigt om att staden är mer än en stad. Jerusalem är judendomens andliga hem och centrum, en evig symbol för drömmar och förhoppningar. Under den judiska påsken, Pesach, som firas till åminnelse av uttåget ur Egypten, läser man ur Hagada och avslutar alltid med bönen och förhoppningen: Nästa år i Jerusalem. Vid de judiska högtiderna återkommer inte bara Jerusalem utan också Templet. Ljusfesten Chanuka firas i december, till minnet av templets återinvigning år 164 när Judas Makabeus hade besegrat de syriska grekerna och templet rensats från de hellenistiska gudabilderna. 1. Hagada. Vänstra uppslagna sidan, rad tre från mitten, visar den hebreiska texten: ‘Förbarma dig, Evige, vår Gud, över Israel, ditt folk, Jerusalem, din stad. För oss till den och unna oss fröjden att bygga den, äta dess frukter och mättas av dess överflöd och välsigna dig för den, i renhet ochhelighet! Ty du, Evige, är god och visar godhet mot alla. Välsignad är du, Evige, för landet och druvan på rankan’ 2. Chanuka-stakar för åtta ljus Staken minner om undret när en dags förråd av helig olja räckte i åtta dagar. Den nionde ljusarmen är en ‘tjänare’, med vilken man tänder de övriga åtta. 3. Snurror (dreidl eller sevivon) Under chanuka spelar barnen om nötter med sådana snurror. De hebreiska bokstäverna står för nes = under, gadol = stort, haya = hände, sham = där. ‘Ett stort under hände där’, d.v.s. miraklet med oljan. 4. Det krossade glaset Mot slutet av en judisk vigselceremoni krossar brudgummen ett glas under foten för att alla ska minnas templets förstörelse. Glaset har lagts in i en servett eller örngott för att inte någon ska skadas av glassplittret. 5. Misrach (öster eller soluppgång) I många judiska hem finns en Misrach-tavla som hängs på en östvägg för att visa böneriktningen mot Jerusalem. Denna Misrach är en litografi av Peter Freudenthal. MEDELTIDA KORSFARARE Genom Kristi liv ochTillverkad2004UtställdEtnografiska museet, StockholmStaden - speglingar av kosmosimage/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/blob/2780156/f%C3%B6rsta+text_Jerusalem.dochttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-ndEtnografiska museetStatens museer för världskulturhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibition/1434369http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibitionpart/1441803http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/html/1485169http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/xml/1485169http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/rdf/1485169