1.3.02026-11-05- arkivdokument -Rådata1485168arkivStatens museer för världskultur - Etnografiska museetSMVK-EMDokumenthttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/148516800025Word-dokument, "Teotihuacan - Gudarnas stad", 7 sidor.Staden - speglingar av kosmos, Staden Teotihuacan, och kattdjur. Däremot hade de varken hästar, nötboskap eller höns. Det fanns särskilda kvarter för olika yrkesmän: obsidiankonstnärer, träsnidare, keramiker, väggmålare... I vissa kvarter bodde krigare, som kanske var organiserade i brödraskap. Förmodligen hade också olika etniska grupper sina speciella kvarter. Den främsta exportvaran var föremål av obsidian, ett vulkaniskt glas av hög kvalitet, som användes till bland annat knivar, spjutspetsar och smycken. KOLLAPSEN Omkring år 700 gick Teotihuacan under. De centrala delarna av staden brändes ned och förstördes. Orsakerna är inte kända. Kanske invaderades staden av krigiska folk. Kanske blev det en dramatisk klimatförsämring. Efter sammanbrottet kunde bara en liten del av befolkningen bo kvar. montertext: På en speciell punkt på himlen väster om Solpyramiden visar sig vid vårdagjämningen varje år stjärnbilden Plejaderna för första gången. Detta sker på samma dag som solen står i zenit över staden. Mängder av pilgrimer osv.... BEGRAVNING De döda begravdes under husen i speciellt uthuggna utrymmen. De lades ofta i fosterställning, vända mot öster. Offergåvorna varierade efter den dödes yrke och rang: Föremål av obsidian, tunna kärl i gulröd lera, cylindervaser med tre fotstöd, smycken av snäckskal och grönsten var vanliga offergåvor. Delar av hundskelett har också påträffats i gravarna. DEL AV VÄGGMÅLNING (KOPIA) TEPANTITLA-RUINEN I TEOTIHUACAN (600-700 e.Kr.) En tolkning av denna målning är att den med hjälp av ‘pratbubblor’ visar människor som talar och sjunger i regnguden Tlalocs paradis. På andra väggmålningar i samma ruin är ‘Den Stora Gudinnan’ avbildad tillsammans med en växt som anses vara en hallucinogen. Droger har ofta använts för att få kontakt med gudar och övernaturliga krafter. Kanske hallucinerar människorna på denna målning? Är de kanske i kontakt med ett paradis som väntade dem efter döden?, TEOTIHUACAN – GUDARNAS STAD Teotihuacan grundades på 300-talet f.Kr och blomstrade i tusen år. Den var en av världens största städer med storslagna tempel och palats, en helig vallfartsort för troende från när och fjärran. När spanjorerna kom till Mexico på 1500-talet hade Teotihuacan legat i ruiner i åttahundra år. Men aztekerna, som hade kommit till området fyrahundra år tidigare, berättade att platsen var helig. De kallade den Teotihuacan, ‘Platsen där människorna blev gudar’. Teotihuacan var centrum i Universum. Härifrån utgick de fyra heliga väderstrecken, här möttes himmel, jord och underjord. Förmodligen var det kulten kring en helig grotta som var orsaken till att Teotihuacan hade anlagts just på denna plats. TEOTIHUACAN – bekrivning av modell Teotihuacans gator och byggnader är orienterade efter väderstreck och himlafenomen. En 5 km lång stenlagd paradgata, De Dödas Aveny, löper mitt igenom staden, från norr till söder, med mängder av tempel och altare på bägge sidor. Öster om gatan ligger den 60 m höga Solpyramiden, som är anlagd ovanför en helig grotta. I norr ligger den mindre Månpyramiden med det heliga berget Cerro Gordo i bakgrunden. På toppen av pyramiderna har en gång tempel eller altare varit resta. Solpyramiden med grottan under måste ha setts som ‘ett vägskäl i kosmos’, som den axel kring vilken världsalltet vrider sig, Samtidigt sades den vara en förbindelselänk mellan Den Övre Världens tretton och Den Undre Världens nio nivåer. GUDARNA Den viktigaste gudomligheten i Teotihuacan var Den Stora Gudinnan. Hon var stadens skyddsgudinna och representerade det jordiska paradiset, fruktsamheten, mångfalden och välviljan. Hon avbildas ofta med en mask framför ansiktet. Stormguden bevakade bergen, himlen och de dramatiska regn- och stormmolnen. Han påminner om Tlaloc, den mäktige regnguden i senare mexikanska kulturers gudavärld. Liksom Tlaloc avbildas Stormguden med stora ringar runt ögonen. En annan viktig gud var en drakliknande orm som förmodligen motsvarade Den Befjädrade Ormen eller Quetzalcoatl i senare mexikanska kulturer. ARKITEKTUREN Den svenske arkeologen Sigvald Linné har bidragit till vår kunskap om hur människorna levde i Teotihuacan. Genom sina utgrävningar har han kunnat visa att Teotihuacan inte bara var ett religiöst centrum utan också en storstad med vidsträckta bostadsområden. Där kan ha funnits så många som 200.000 invånare. De stora bostadskomplexen var byggda i soltorkat tegel, småsten och lera. De bestod av flera rum och innergårdar och hade färggranna målningar på väggarna. Rummen saknade fönster men fick ljus från innergårdarna. På de plana taken fanns rännor, som samlade in regnvattnet och förde det till bassänger på innergårdarna. Där fanns också avloppsledningar. När Teotihuacan byggdes, användes varken dragdjur, hjul eller metallverktyg. Verktygen var gjorda av sten, obsidian, trä och ben. Man vet inte om det fanns slavar. STYRELSESKICK Teotihuacan var både en stad och ett statssamhälle, grundat och styrt av ett eller flera okända indianfolk. Kanske var det präster som hade makten, man vet inte säkert. Inte heller vet man om det fanns en eller flera härskare. Det finns inga bilder på härskare som hos de samtida maya som bodde längre söderut. Inte heller har man träffat på något avancerat skriftsystem som hos maya. DAGLIGT LIV Teotihuacan låg i ett bördigt område. Invånarna odlade majs, bönor och squash, och genom handel fick de honung och frukter från mer tropiska områden. De hade täta kontakter med indianfolken runt omkring, t.ex. maya i Guatemala, och zapotekerna i Oaxaca. De hade hundar, kalkoner och tama sällskapsdjur såsom papegojor, aporTillverkad2004UtställdEtnografiska museet, StockholmStaden - speglingar av kosmosimage/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/blob/2780154/Teotihuacan.dochttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-ndEtnografiska museetStatens museer för världskulturhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibition/1434369http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibitionpart/1441800http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/html/1485168http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/xml/1485168http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/rdf/1485168