1.3.02026-10-22- arkivdokument -Rådata1485166arkivStatens museer för världskultur - Etnografiska museetSMVK-EMDokumenthttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/148516600023Word-dokument, "Sultanens Yogyakarta - ett centrum i världsaltet", 10 sidor.Staden - speglingar av kosmos, Staden Yogyakarta, -ensemble bär ofta ett eget namn och äretitel. Den anses besitta helig kraft som skänker lycka och välgång. När gongen bärs ut på den främre palatsgården för att med sin klang inleda den årliga Sekaten-festen fylls palatsgården med Yogyakartabor. Många passar på att offra blommor, tobak och betelnötter till den stora gongen för att få sina önskningar uppfyllda. Två av sultanens hederskompanier Portalen Danaapertapa som leder in till den centrala gården i Yogyakartas sultanpalats ‘Den gyllene tronhallen’ i Yogyakartas sultanpalats Garebeg, ‘att eskortera en hög person med pompa och ståt’, är en fest både till profeten Muhammeds ära och en tacksägelsefest över jordens fruktbarhet. Festens viktigaste inslag är en procession från sultanpalatset till moskén. Man bär på berg av riskakor, som föreställer världsberget, gunungan. En hovman binder riskakor till ett ‘berg’ inför en Garebeg-fest. En exorcistisk skuggspelföreställning kallad ruwatan, spelas för en grupp ‘enda barn’ vilka anses särskilt utsatta för onda andeväsen. Gycklaren Petruk, sedd från skuggsidan. En berömd solomaskdans, kallad Klanas dans. I denna dans uttrycker demonkungen Klana sin passion och längtan efter prinsessan Candra Kirana av Kediri. Översyn och lagning av palatsets skuggspelsfigurer Karta över Yogyakartas sultanpalats, kraton. Palatsets nord-sydliga sträckning syns tydligt på fotot. Skuggspelets scenbild Skuggspelets scenbild visar på skuggsidan, till höger gycklarna Petruk, Semar och Gareng, i mitten Werkudara, Nakula och Sadewa och till vänster Yudistira, Kresna och Arjuna. Skådespelets publik utgörs av de fem Pandawabröderna: från höger Werkudara, Arjuna och Yudistira och till vänster Nakula och Sadewa. �En liten modellgrupp av gamelanmusiker ackompanjerar spelet. STAVDOCKOR - WAYANG GOLEK Dessa dockor föreställer Mahabharata-eposets välkända hjältar, de fem Pandawa-bröderna: kung Yudistira, prinsarna Bima, och Arjuna, samt tvillingarna Nakula och Sadewa. Figurerna känns igen bland annat på håruppsättningen, prins Bima även på sin fruktade långa nagel som han använder som vapen., SULTANENS YOGYAKARTA – ETT CENTRUM I VÄRLDSALLTET Yogyakarta ligger på Javas sydkust i ett av världens tätast befolkade områden. För över tusen år sedan fanns här flera hinduiska och buddhistiska små kungariken som så småningom enades till ett enda rike, Mataram. Efter att arabiska erövrare kommit på 1400-talet växte en javansk variant av islam fram med inslag av hinduism och traditionell andetro. På 1700-talet delades Mataramriket i två: Yogyakarta och Surakarta. Idag finns endast Yogyakarta kvar, med en halvt självständig ställning inom republiken Indonesien. Staden Yogyakarta med sultanpalatset Kraton anlades 1756 mitt emellan vulkanen Merapi och Sydhavet. Enligt javansk kosmologi är Kraton en jordisk kopia av det hinduistiska Världsberget Meru, Palatset är den viktigaste symbolen för furstendömets storhet och makt och sultanen själv utgör rikets politiska, religiösa och symboliska centrum. Sultanens ämbetstitel är Hamengkubuwono ‘Han som bär jorden på sitt knä’. Han ses som universums härskare, världsalltets pelare, en inkarnerad gud. YOGYAKARTA – beskrivning av modell I mitten balanserar Yogyakarta med Kraton (vår värld). På ena sidan reser sig vulkanen Merapi (himlen), på den andra lurar Sydhavet (underjorden). Berget och havet är varandras motpoler: eld och vatten, manligt och kvinnligt. När som helst kan Merapi få ett utbrott och sprida sin heta lava och aska över staden. Blir det storm kan också havet bringa död och olycka. Sultanen har ansvar för att balansen upprätthålls. Underjordens orm bär upp jorden. Världsträdet strävar mot himlen och över alltsammans svävar solfågeln Garuda. VULKANEN MERAPI Myten berättar att när jorden var ung var den inte i balans. Den lutade. Då befallde den högste guden Batara Guru att de andra gudarna skulle flytta världsalltets berg. Gudarna lyfte berget ur havet och satte ned det mitt på Java, ett stenkast norr om Yogyakarta. Där tog berget formen av en vulkan och fick namnet Merapi, ‘Eldberget’. På så vis skapades jämvikt både på Java och i världen. Allt sedan dess vilar vulkanen på underjordens orm, Antaboga. När ormen rör på huvudet eller svansen, skälver hela jorden. SYDHAVSGUDINNAN RATU KIDUL Den sköna Sydhavsgudinnan härskar över Javas alla andeväsen. Ända sedan Mataramriket grundades har Javas alla furstar varit hennes gemåler. Det är hon som legitimerar deras makt. I det symboliska giftermålet förenas människornas värld med andarnas, och det är detta som garanterar fred och välstånd på Java. När den nuvarande sultanen kröntes sägs Sydhavsgudinnan ha skymtats vid hans sida i kröningsvagnen. OFFER TILL HAVETS OCH BERGETS ANDEVÄSEN För att blidka naturkrafterna offrar sultanen varje år mängder av batikmönstrade textilier både till Sydhavsgudinnan och till vulkanen Merapis manliga härskare, Sapu Jagat. Tyger bärs upp till vulkanens topp och tyger bärs ut i havet på den plats där Sydhavsgudinnan och sultanen möttes första gången. På stranden begravs också några av sultanens använda kläder liksom bitar av hans naglar och hår, som har sparats under året. Ceremonin är en bekräftelse på att förbundet mellan gudinnan och sultanen består. Vart åttonde år sänder sultanen också gåvor till andeväsen på heliga platser i öster, söder, väster och norr. Dessa platser markerar gränserna för sultanens makt och inflytande. RISGUDINNAN SRI OCH HENNES MAKE SADANA Mitt i sultanens palats, i det allra heligaste rummet, förvaras riksregalierna, de heliga dolkarna och spjuten, och en praktbädd, helgad åt Dewi Sri, risets gudinna. Liksom i alla traditionella hem på Java förvaras här också ett risbrudpar, snidat i trä. Mönstret i risbrudparets ceremoniella svepkjolar är ett, uråldrigt ‘förbjudet’ mönster som endast furstefamiljen får bära. Sultanen Hamengkubuwono VII (1877–1921) Sultanen sitter på sin gyllene tron, �klädd i en jacka som sägs ha förmågan att avvärja sjukdom, ondska och bråd död. Jackans namn, Kyai Antakusuma, associerar till en myt om Himmelsnymfen, vars magiska förmåga att flyga låg i hennes dräkt, Antakusuma. I myten gifter sig Himmelsnymften med en jordisk mansom stjäl hennes dräkt för att få behålla henne på jorden. I folktron har Himmelsnymfen smält samman med risgudinnan och förknippas med bördighet och överflöd. Sultanen anses härstamma från Himmelsnymfens dotter och har därför rätt att bära hennes jacka. Hamengkubuwono X Den nuvarande sultanen är karismatisk och folklig och har visat sig vara en politiskt stabiliserande faktor i krissituationer. Han tolkar sultantitelns innebörd på ett modernt vis. I sitt kröningstal 1989 framhöll han att titeln ‘bära på sitt knä’ kan tolkas som: ‘att sörja för, att beskydda, utan att göra åtskillnad mellan socialgrupp, politisk åsikt eller religion. DEN KRAFTLADDADE DOLKEN Den javanska dolken, keris, smiddes av smeder med magisk kraft. Den skulle helst vara formad av både meteoritjärn och gruvjärn, både ‘himmelskt’ och jordiskt järn. Detta ansägs ge klingan övernaturlig kraft. En keris måste anpassas till sin bärares karaktär, temperament och sociala status. Om så var fallet bringade den lycka och välgång, Var den däremot alltför kraftfull kunde den orsaka hans undergång och fall. En keris är mannens alter ego. Förr hände det att en brud kunde vigas vid brudgummens keris om han själv fått förhinder att närvara. Furstliga keriser försågs med inläggningar i guld, diamanter, safirer och rubiner. Denna keris fick Kung Gustav V av Sultanen Hamengkubuwono VIII år 1933. Lån från Livrustkammaren. BATIKMÖNSTER I HOVDRÄKTER På Java bär både män och kvinnor batikmönstrade svepkjolar. Vissa mönster har traditionellt bara varit tillåtna för sultanen och hans familj, till exempel mönstret parang rusak ‘bruten huggkniv’, ett diagonalt mönster i vitt, blått och brunt. Vid högtidliga tillfällen bär sultanparet detta mönster. De furstliga barnen har . Idag används mönstren fritt utanför palatset. Innanför palatsets murar gäller dock de traditionella reglerna. WAYANG PURWA – KLASSISKT SKUGGSPEL Skuggspelet är den äldsta och mest älskade teaterformen på Java. Repertoaren består av episoder ur de hinduiska eposen Mahabharata och Ramayana. Dockorna är av pergament. Ansiktsdetaljer, hår, smycken och dräkt är ciselerade så att varje individ är lätt igenkännlig, även på scenens skuggsida. Dockspelaren framför berättelsen på ett högstämt, älderdomligt språk till klangen av gamelan-instrument och doften av rökelse. I det fladdrande skenet från en oljelampa manar han fram en värld befolkad av gudar, eremiter, prinsar och prinsessor, ministrar, generaler, gycklare, jättar och troll. Dockspelarens föreställning pågår i nio timmar. Ensam sjunger, berättar och framför han dockornas alla repliker. Skuggspelet följer ett mycket strikt mönster och är mer en ritual än ett drama. Genom århundradena har rollfigurerna använts för att upprätthålla den sociala ordningen. Konkurrensen från film och TV har gjort att skuggspelets popularitet minskade på 70-talet, men under 90-talet har den återigen ökat, speciellt hos medel- och överklassen. Hovtjänstemän på väg uppför vulkanen Merapi med offergåvor till ‘Världskvasten’, Sapu Jagad, och andra av vulkanens andar Platsen där offergåvorna överlämnas KANGJENG KYAI GONG AGENG – ÄREVÖRDIGE HERR GONG Den största gongen i en gamelanTillverkad2004UtställdEtnografiska museet, StockholmStaden - speglingar av kosmosimage/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/blob/2780145/Yogyakarta.dochttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-ndEtnografiska museetStatens museer för världskulturhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibition/1434369http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibitionpart/1441802http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/html/1485166http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/xml/1485166http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/rdf/1485166