<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:version>1.3.0</pres:version><pres:buildDate>2026-04-30</pres:buildDate><pres:itemLabel>- arkivdokument -</pres:itemLabel><pres:dataQuality>Rådata</pres:dataQuality><pres:id>1483745</pres:id><pres:service>arkiv</pres:service><pres:organization xml:lang="sv">Statens museer för världskultur - Etnografiska museet</pres:organization><pres:organizationShort>SMVK-EM</pres:organizationShort><pres:type xml:lang="sv">Dokument</pres:type><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/1483745</pres:entityUri><pres:idLabel>00019</pres:idLabel><pres:description xml:lang="sv">Word-dokument, "Tenntid", 5 sidor.</pres:description><pres:content xml:lang="sv">Tenntid - alltid och Mii gávdnot - Vi finns - om samisk konst och konsthantverk, Samerna – ett folk i fyra länder


”Vi är samer och vi vill vara samer

 utan att därför vara varken mer 

eller mindre än andra folk i världen. 


Vi är ett folk med ett eget bosättningsområde, 

ett eget språk och en egen kultur- och sam-hällsstruktur. Vi har under historiens lopp 

funnit vår bärgning och levat i Sápmi.

 

Vi vill tillsammans och i samarbete 

övervinna de krafter som hotar vår framtid 

och ge trygghet åt individen och folket...


Genom uppbyggande och utvecklande av 

våra politiska, sociala och rättsliga traditioner 

skall vi tillmötesgå de krav ett modernt samhälle 

ställer på oss.”


Så inleds Nordiska Samerådets kulturpolitiska program som antogs i Gällivare 1971. 

I rådet ingår samer både från Norge, Sverige, 

Finland och Ryssland.







Samernas flagga 


I den samiska flaggan, som antogs av Nordiska Samerådet 1986, lyser de samiska färgerna – 

blått, rött, gult och grönt – som en symbol för livskraften i den egna kulturen.


Grundidén i flaggan är hämtad från en trumma.

Flaggans cirkel symboliserar sol och måne, 

då samerna enligt ett gammalt epos 

är solens söner och döttrar. 


Flaggan är också en symbol för gemenskapen mellan samerna i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.

















Samiskt hantverk


Samerna har själva alltid tillverkat sina bruksföremål. Materialet har de hämtat i naturen: renens skinn, horn, ben och senor, björkens trä, vrilar och rötter, liksom fårens ull.  Av dessa material har de tillverkat kläder, redskap, förvaringskärl, bostäder, båtar, ackjor, skidor och annat som de behövde.


Det var viktigt för samerna att föremålen var vackra. 

Kläderna broderade de med tenntråd och pärlor, 

i hornföremålen ristade de mönster med kniv.


Varje familj måste klara sitt eget behov och särskilt duktiga slöjdare kunde använda sina slöjdalster i byteshandel eller för att få kontanter.


Kvinnorna slöjdar fortfarande traditionellt i textil, skinn och rot – alltid för hand. Männen arbetar i horn och trä, men använder idag maskiner i många moment.


För dagens samiska konstnärer är de gamla bruksföremålen viktiga inspirationskällor 

men sameslöjden har idag en karaktär av exklusivt konsthantverk och många samer lever på att slöjda.







Sápmi (Sameland)


Vi är ett folk

som delats upp på fyra stater.

Vi är inte så många, kanske 70 000.

I Norge 45 000.

I Sverige 17 000.

I Finland 5 000 och i Ryssland 2 000.

Vi har ett eget språk och en egen kultur.

Många tror att alla samer är renskötare,

men de är bara en tiondedel.

Vi andra arbetar i gruvan, i skolan eller i affären.

Vår stolthet är vårt språk, vår slöjd, vår jojk

och renarna.

Vi vördar våra marker 

och de gamlas kunskap.















Samiskt hantverk


Förr var slöjdandet

en nödvändighet

för var och en.

Renens horn 

och björkens trä

blev till vardagens bruksföremål.

Idag är slöjden

ett exklusivt konsthantverk.

En källa till stolthet för vårt folk.</pres:content><pres:context><pres:event xml:lang="sv">Utställd</pres:event><pres:placeLabel xml:lang="sv">Etnografiska museet, Stockholm</pres:placeLabel><pres:nameLabel xml:lang="sv">Tenntid - alltid och Mii gávdnot - Vi finns - om samisk konst och konsthantverk</pres:nameLabel></pres:context><pres:image><pres:mediaType>image/jpeg</pres:mediaType><pres:src type="highres">https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/blob/2780128/Tenntid.doc</pres:src><pres:mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-nd</pres:mediaLicense><pres:byline xml:lang="sv">Etnografiska museet</pres:byline><pres:copyright xml:lang="sv">Statens museer för världskultur</pres:copyright></pres:image><pres:references><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibition/1434312</pres:reference></pres:references><pres:representations><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/html/1483745</pres:representation><pres:representation format="XML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/xml/1483745</pres:representation><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/rdf/1483745</pres:representation></pres:representations></pres:item>