<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:version>1.3.0</pres:version><pres:buildDate>2026-04-02</pres:buildDate><pres:itemLabel>- arkivdokument -</pres:itemLabel><pres:dataQuality>Rådata</pres:dataQuality><pres:id>1483699</pres:id><pres:service>arkiv</pres:service><pres:organization xml:lang="sv">Statens museer för världskultur - Etnografiska museet</pres:organization><pres:organizationShort>SMVK-EM</pres:organizationShort><pres:type xml:lang="sv">Dokument</pres:type><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/1483699</pres:entityUri><pres:idLabel>00018</pres:idLabel><pres:description xml:lang="sv">Word-dokument, "Skatter från Anderna", 16 sidor.</pres:description><pres:content xml:lang="sv">Skatter från Anderna, rader av lamadjur i grönt och vitt.

Prydnadsparti med stiliserade fiskmotiv.

Den övre delen av väskan saknas.

De flesta av de funna väskorna innehåller kokablad.

Nazca (Ica, Peru), 500 e.Kr.


Väska

dubbelvävd i vitt och brunt.

Prydnadspartiet har rombmönster i rött, gult och brunt.

Nazca (Ica, Peru), 500 e.Kr.


Band 

med tre tofsar i fint snörmakeriarbete och bjällror.

Nazca (Ica, Peru), 500 e.Kr.


Praktjacka, huapil

Ornamentik i en stil som anses 

härstamma från den äldsta höglandskulturen, 

Tiahuanaco, 200–800 e.Kr.


Mönsterbård

Detalj av dräkt som myllrar av 

kustfolkets mytologiska havsvidunder.

Tiahuanaco-stil, 200–800 e.Kr.


Fragment 

med mönster.

Tiahuanaco-stil, ca 200–800 e.Kr.


Vävnad

Chimu-kulturen, 1000–1450 e.Kr.


Inka-väldet fick ärva en 3000-årig textilkonst, 

utvecklad i de tidigare kulturerna i området. 

De förnämligaste textilierna hade framställts 

i Paracas, redan 500 f.Kr.–100 e.Kr. 


I gravarna har man funnit broderade svepningar,

skjortor, pannband och kjolar. 

Svepningarna är gjorda i bomull och ylle, 

färgat i upp till 190 olika nyanser.

Mönstren är symmetriska. Där finns både fantasidjur  

och naturalistiska djurfigurer. Blandningar mellan människa och djur är mycket vanliga.


Skål

dekorerad med ödlefigurer, bårder 

och trappsteg som symboliserar Jorden.

Santa Maria-kulturen 

(Mollecito, Argentina), 1250–1535 e.Kr. 


Kragflaska

Diaguita-kulturen 

(Catamarca, Argentina), 1320–1470 e.Kr.


Bägare

Diaguita-kulturen (La Toma, Argentina),

1320–1470 e.Kr.


Skål

dekorerad med tre stiliserade kolibrifåglar.

Kolibrin är en viktig symbol, också idag.

Liksom schamanen suger den ut sjukdom

ur människornas kroppar.

Nazca (Peru), 100 f.Kr.–700 e.Kr.


Aryball

Aryball-kärlen heter så 

för att de liknar grekiska kärl med samma namn. 
Pillaro, Ecuador, Inkariket, 1480-1533 e.Kr.


Skål

i form av människohuvud, 

prytt med örn- eller kondorfjädrar,

som gör det möjligt att bege sig ut i kosmos.

Nazca (Peru), 100 f.Kr.–700 e.Kr. 


Aryball

Chimu-Inka-kulturen, 1480–1533 e.Kr.


Aryball

Pillaro, Ecuador, Inkariket, 1480–1533 e.Kr.


Stigbygelkärl

Cupisnique- eller Salinar-kulturen 

(Peru), 600 f.Kr.–200 e.Kr.


Lerkärl

Mochica (Peru), 100 f.Kr.–600 e.Kr.


Skål

med trappstegsdekor, 

symbol för förbindelsen mellan

himmel och jord, dag och natt.

Cupisnique- eller Salinar-kulturen

(Peru), 600 f.Kr.–200 e.Kr.


Skål

Cupisnique- eller Salinar-kulturen

(Peru), 600 f.Kr.–200 e.Kr.


Bägare

dekorerad med panflöjter

Nazca 100 f.Kr.-700 e.Kr.


Lerkärl

en krigare i fågelmask,

med ceremoniell kniv och bjällror.

Mochica-kulturen, 100 f.Kr.–700 e.Kr.


Lerkärl

dekorerad med händer 

som håller en flöjt mot en mun 

och stiliserade fåglar.

Chancay-kulturen (Peru), 1000–1450 e.Kr.


Panflöjt

med elva pipor.

Nazca (Peru),100–700 e.Kr.


Bägare, kero

visar det dualistiska draget i den andinska världsuppfattningen. Tillvaron är uppbyggd av halvor eller par som kontrasterar och kompletterar varandra

uppe och nere, vänster och höger, osv.

Tiahuanaco (Bolivia), 600-1000 e.Kr.


Bägare, kero

med symboler för vågor, vatten, trappsteg, 

jorden eller Anderna

Tiahuanaco (Bolivia), 600–1000 e.Kr.


Bägare, kero

Tiahuanaco (Bolivia), 600–1000 e.Kr.


Skål

Tiahuanaco (Arani, Bolivia), 600–1000 e.Kr.


Lerkärl, offergåva

Tiahuanaco (Arani, Bolivia), 600–1000 e.Kr.


Lerkärl, offergåva

Tiahuanaco (Arani, Bolivia), 600–1000 e.Kr.


Lerkärl, offergåva

Tiahuanaco (Arani, Bolivia), 600–1000 e.Kr.


Lerkärl, offergåva

Tiahuanaco (Arani, Bolivia), 600–1000 e.Kr.


Lerkärl, offergåva

Tiahuanaco (Arani, Bolivia), 600–1000 e.Kr.


Lerkärl, offergåva

Tiahuanaco (Arani, Bolivia), 600–1000 e.Kr.


Dubbelt lerkärl, offergåva

Tiahuanaco, Befolkning och språk i Anderna


Ecuador

10,5 miljoner invånare, 80%  indianer och mestiser, 10% vita .

Officiellt språk: spanska, som talas av 93% av befolkningen. 

Quechua är det största indianspråket.


Peru

22 miljoner invånare, 80% indianer och mestiser, 15% vita.

Officiella språk: spanska och quechua.

De största indiangrupperna är aymara och quechua.


Bolivia

6,7 miljoner invånare, 80% indianer och mestiser, 10% vita.

Officiella språk: spanska, aymara och quechua. 

40% av indianerna kan inte tala spanska.


Quechua var Inkaimperiets officiella språk och är fortfarande 

det största bland indianspråken. Guarani talas också av många.


Chile

13 miljoner invånare, 30% indianer, 65% vita.

Officiellt språk: spanska.


Argentina

32 miljoner invånare.

Officiellt språk: spanska.

Indianbefolkningen, ca 50.000 individer, bor i nordligaste 

och sydligaste delen av landet.


Metall


Sedan de första människorna förvandlats till sten

fanns inga kvar som kunde dyrka gudarna.

Uichama bad då sin fader Solen att skapa en ny mänsklighet.

Solen sände tre metallägg till jorden:

ur den första som var av guld uppstod hövdingen och aristokratin,

ur den andra som var av silver deras hustrur,

och ur det tredje som var av koppar det arbetande folket.


När Inca Yupanqui invaderade landet i norr

– det som senare skulle bli Ecuador –

knöt han an till den lokala skapelsemyten om de tre guldäggen,

men han ändrade den på några väsentliga punkter:

Solen blev hans egen far, 

hans egen släkt uppstod ur guldägget och prästerna ur silverägget 

medan det arbetande folket fortfarande kom ur kopparägget.


Textilier


På 1920-talet gjorde arkeologerna rika gravfynd 

i den torra ökensanden i Paracas–Nazca. 

De hittade mumier inlindade i hundratals färgsprakande textilier.

Materialet var bomull och ull av lama, vicuna eller alpacka:

broderier i hundratals färger sydda med kaktustaggar och metallnålar,

tiotusentals meter tunna tunna trådar i invecklade mönster.


I ett skriftlöst samhälle fungerade dessa rika bildmönster som ett språk, 

ett uttryck för människornas religion och syn på kosmos och världen.

Textilierna tycks vara gjorda enbart för att följa de döda i livet efter detta. 


Paracastextiliernas mönster visar att det har funnits kulturutbyte både längs kusten och mellan låg- och höglandet. Paracaskulturen hade sannolikt stor betydelse 

i området under ca 450 år, dvs 600-150 f.Kr.


Keramiken berättar


Keramikkärlen berättar om glädje och sorg, om födelse, sjukdom och död,

om vardagens små bestyr och religionens mysterier.

Man kan i detalj studera vapen, klädedräkter och byggnadssätt 

och också få insikt om religiösa föreställningar och ceremonier.


Vid sidan av de fritt modellerade lerkärlen fanns en annan typ av keramik 

med släta ytor, prydda med konturtecknade figurer.


Norra kustlandets blomstringstid följdes av en förfallsperiod 

då lerkärlens olika delar och ornament 

tillverkades i formar för att sedan fogas samman. 

Vid bränningen blev kärlen svarta och därför kallas detta skede

den svarta keramikens  period. Genom handel spreds dessa kärl över hela Inkariket.


Sländtrissor

Med sådana enkla och vackert dekorerade spinnverktyg tvinnades supertunna trådar av oöverträffad kvalitet. Textilexperter har funnit att 423 meter av den finaste bomullstråden bara väger ett gram!

Lima-kulturen (Peru), 100–300 e.Kr.


Idol
Kvinnlig, med halsprydnad och huvudduk 

som hänger ned på sidorna. 

I handen håller hon ett fyrkantigt föremål. 

Hålen på sidorna antyder att föremålet kunde hängas. 

San Pedro-kulturen (Chile), 400–1000 e.Kr.


Ask
På ena sidan syns ett ansikte med näsprydnad. 

Asken har tydligen haft någon sorts lock. 

Troligen har den använts för kalken 

som tuggas med kokablad, mambe.

San Pedro-kulturen (Chile), 400–1000 e.Kr.


Bronsbägare med, skrammelkulor i foten

Bägare gjordes i par och användes i ceremonier.

Majsöl, chicha, dracks till exempel under skördefesten.  

Senare spanska krönikörer skrev att 

”ingen dricker ensam” i Anderna.

Även skrammelljudet var ett viktigt inslag

i de religiösa ceremonierna.

Chimu-Inka (Peru), 1470–1530 e.Kr.


Rituella silverbägare

Ordet för bägare, kero, betyder trä.

I de tidigaste kulturerna var bägarna av trä. 

Dessa två bägare utgör ett par. 

Kanske representerar de månen och solen, 

man och kvinna.......?

Chimu-Inka (Peru), 1470-1530 e.Kr.


Bägare med skrammelkulor i foten

Koppar och silverlegering.

Chimu-Inka (Peru), 1470-1530 e.Kr.


Bägare

Form och funktion kan härledas 

tillbaka till Tiahuanaco-tid.

 
Schalnålar, tupu
av koppar eller brons.

Bolivia, höglandet 1000–1450 e.Kr.


Ceremoniell kniv, tumi
av koppar, tenn och brons med två avbildade apor. 

Apor hölls som husdjur. Apan förknippades med 

bilden av Inkans hustru, Coya, och därmed 

förmodligen ”det kvinnliga”.


De ceremoniella halvcirkelformade knivarna tumi 

var karaktäristiska för chimu- och mochica-folken, 

men tillverkades senare i stora mängder 

också av inka-folket som brukade avsluta skaftet 

med en liten skulpterad figur.

Chimu-Inka (Peru), 1470–1530 e.Kr.


Yxblad 

av brons. På de flesta håll användes sällan metall 

i verktyg och husgeråd. Endast rituella föremål tillverkades i metall. De tidiga kulturerna 

i Anderna var dock ett undantag. 

Tiahuanaco-kulturen (Bolivia), ca 200–800 e.Kr.


Hacka 

av brons.

Chimu-kulturen (Peru), 1100–1470 e.Kr.


Yxa 

av brons med tygfragment under ärglagren.

Chimu-kulturen (Peru), 1100–1470 e.Kr.


Yxa 

av brons.

Chimu-kulturen (Peru), 1100–1470 e.Kr.


Kniv 

av brons med tvärhandtag av trä.

Chimu-kulturen (Peru), 1100–1470 e.Kr.


Kniv eller yxhuvud 

av brons.

Chimu-kulturen (Peru), 1100–1470 e.Kr.


Dansskallra 

av brons. Musikinstrument

Chimu-Inka-kulturen (Peru), 1100–1533 e.Kr.


Mejsel 

av brons.

Chimu-Inka-kulturen (Peru), 1100–1533 e.Kr.


Pincetter

Förmodligen ett redskap för män 

att rycka bort enstaka hårstrån med.

Männen hade sällan skägg. 

Chimu-Inka-kulturen (Peru), 1100–1533 e.Kr.


Nål 

av metall med öga.

Chimu-Inka-kulturen (Peru), 1100–1533 e.Kr.


Huvudprydnad

av kopparblandat guld i form av ett ansikte 

omgivet av en krans av strålar, och ormhuvuden? 

Avsedd att sättas på ett mumiehuvud?

Troligen från Nazca, 100 f.Kr.–700 e.Kr.


Huvudprydnad 

av tunt guldbleck. 

Korsformig, med stående figur.

Troligen från Nazca, 100 f.Kr.–700 e.Kr.


Diadem 

av tunt guldbleck. 

I mitten ett inpressat runt ansikte 

omgivet av stiliserade strålar.

Troligen från Nazca, 100 f.Kr.–700 e.Kr.


Diadem 

av tunt guldbleck med relief-ornamentik 

gjord med hjälp av hammare, mejslar och punsar.

Troligen från Nazca, 100 f.Kr.–700 e.Kr.


Diadem 

av tunt guldbleck.

Troligen från Nazca, 100 f.Kr.–700 e.Kr.


Diadem 

av tunt guldbleck

Troligen från Nazca, 100 f.Kr.–700 e.Kr.


Runda skivor

av tunt guldbleck. 

Pressad eller hamrad dekor av fjäderormar. 

I mitten ett litet hål för att kunna fästas på kläder.

Troligen från Nasca, 100 f.Kr.–700 e.Kr.


Mumiemask 

av guldbleck, tillverkad i tre delar, som nitats samman.

Näsa och mun i högrelief, troligen drivna över en träform. Ögon av snäckskal.

Mochica-kulturen, 100 f.Kr–600 e.Kr.


Näsring av guld

Ringens ändar är förtjockade, 

troligen för att inte näsan ska skadas. 

Ingen dekor.

Troligen Mochica (Peru), 100 f.Kr.–600 e.Kr.


Textilfragment

Ancon, Peru, 1200 f.Kr.–400 e.Kr.


Textilfragment

Troligen Paracas/Proto-Nazca, 300–100 f.Kr.

 
Väska

med två tofsar på sidorna.

Nazca (Ica, Peru), ca 500 e.Kr.


Väska

Den ena sidan dekorerad med gula och gröna stjärnor, den andra med, (Arani, Bolivia), 600–1000 e.Kr.


Lerkärl, offergåva

Tiahuanaco (Arani, Bolivia), 600–1000 e.Kr.


Skålfragment

Inka-typ (Peru), 1440–1535 e.Kr.


Kvinnlig figur

klädd i skjorta och skärp,

hittad på ett mumiehuvud.

Man vet inte vilken betydelse den hade,

troligen hörde den ihop med en manlig figur.

Chancay-kulturen (Peru), 1000–1450 e.Kr.


Flaska 

i form av en padda.

Paddan är en symbol för regnet och växtligheten

som gör det möjligt att överleva 

i det torra kust- och höglandet.

Mochica-kulturen (Peru), 100 f.Kr.–600 e.Kr.


Lerkärl

i form av en papegoja som äter majs.

Papegojan och majsen symboliserar fertilitet.

Chimu-Inka (Peru), 1450–1533 e.Kr.


Stigbygelkärl

Visar en man som sitter på någon sorts byggnad.

På huvudbonaden kunde man se 

vilken del av inkariket någon kom ifrån. 

Mochica (Peru), 100 f.Kr.–700 e.Kr.


Stigbygelkärl

dekorerad med krigare som sitter på ett berg.

Han bär hjälm, stora öronprydnader,

breda armband och på ryggen en stor väska.

Mochica-kulturen (Peru), 100 f.Kr.–700 e.Kr.


Bägare

Man ser människofigurer med kattdjurshuvuden.

I händerna håller de huvudtroféer.

Det mest storslagna en människa 

kunde offra till gudarna var det egna livet.

Nazca (Peru), 100 f.Kr.–700 e.Kr.


Flaska

dekormålningen är kraftigt restaurerad.

Tiahuanaco (Peru), 100–1000 e.Kr.


Bägare

med trappstegsornament

Tiahuanaco (Nazca?, Peru), 100-1000 e.Kr.


Bägare

dekorerad med ansikte prytt med fjädrar

och huvudtroféer vid sidorna.

Nazca (Peru), 100 f.Kr.–700 e.Kr.

 
Ansiktsurna

bemålad och dekorerad med fjädrar.

Nazca (Peru), 100 f.Kr.–700 e.Kr.


Ansiktskärl

med enkel huvudbonad och öronpluggar.

Mochica-kulturen (Peru), 100 f.Kr.–700 e.Kr.


Ansiktsurna

Hela ansiktet är räfflat 

och överlappen är deformerad.

Mochica-kulturen (Peru), 100 f.Kr.–700 e.Kr.


Lerkärl

Chimu-Inka (Peru), 1450–1533 e.Kr.


Lerkärl

Chimu-Inka (Peru), 1450–1533 e.Kr.


Visselkärl

Chimu 1000–1470 e.Kr.


Visselkärl

med dubbla kammare, musikinstrument.

Chimu 1000–1470 e.Kr.


Visselkärlen fylldes med vatten

och luften blåstes in genom näbben.

Bara genom att vrida och vända kärlet

så att luft kom in, kunde man få det att vissla.


Lerkärl

Chimu-Inka (Peru), 1450–1533 e.Kr.


Lerkärl

Chimu-Inka (Peru), 1450–1533 e.Kr.


Stigbygelkärl

Chimu-Inka (Peru), 1450–1533


Aryball

Inka (Peru), 1440–1534 e.Kr.


Aryball

Inka (Peru), 1440–1534 e.Kr.


Ceremoniell kniv, tumi

med handtag i form av en man

med ett tvåpipigt vattenkärl i händerna

och en huvudprydnad i filigranarbete.

Tillverkad av tunt guldbleck med inlagda ädelstenar.

Regnguden Naym-Lap.

Chimu (Peru), 1000–1470 e.Kr.


Yampara-kvinnor

festklädda inför en skördefest.


Härskardräkt

rekonstruktion efter arkeologiska fynd.

Chimu (Peru), 1000-1470 e.Kr.</pres:content><pres:context><pres:event xml:lang="sv">Utställd</pres:event><pres:placeLabel xml:lang="sv">Etnografiska museet, Stockholm</pres:placeLabel><pres:nameLabel xml:lang="sv">Skatter från Anderna</pres:nameLabel></pres:context><pres:image><pres:mediaType>image/jpeg</pres:mediaType><pres:src type="highres">https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/blob/2780126/skatter+fr%C3%A5n+Anderna.doc</pres:src><pres:mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-nd</pres:mediaLicense><pres:byline xml:lang="sv">Etnografiska museet</pres:byline><pres:copyright xml:lang="sv">Statens museer för världskultur</pres:copyright></pres:image><pres:references><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibition/1434116</pres:reference></pres:references><pres:representations><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/html/1483699</pres:representation><pres:representation format="XML">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/xml/1483699</pres:representation><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/rdf/1483699</pres:representation></pres:representations></pres:item>